![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/bild531.jpg\" "\\"Arne")
<\/a><\/p>\nDet \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen vi i Oxie genomf\u00f6r ett s\u00e5dant “crossover”-m\u00f6te mellan natur, kultur och litteratur.<\/p>\n
Ett 40-tal LIV-medlemmar kommer och sj\u00e4lva blir vi en tio-femton ASTB:are. Kaeth Gardestedt<\/strong>, ordf\u00f6rande i LIV, har best\u00e4llt specialmackor till pausen. Kostnad: 60 kr. Kaffe\/te f\u00f6r de som vill.<\/p>\n Programmet finslipas just nu. W-bloggredakt\u00f6ren lovar ber\u00e4tta om August Strindbergs<\/strong> astronomiintresse, speciellt hans synpunkter p\u00e5 Nova Persie 1901, sk\u00e5despelaren och regiss\u00f6ren Arne Str\u00f6mgren<\/strong> kommer att gestalta ett antal astronomiska texter, Tora Grave<\/strong> ber\u00e4ttar om sin sf-bok och sina kommande litter\u00e4ra experiment och s\u00e5 kommer Bertil Falk<\/strong> att g\u00e5 p\u00e5 djupet med sitt stora sf-historiska projekt om svensk sf f\u00f6rr, d\u00e5 och n\u00e4stan nu.<\/p>\n V\u00e4lkomna!<\/p>\n Men var det verkligen s\u00e5? Georges Lema\u00eetres forskning byggde p\u00e5 m\u00e4tningen av 42 “nebulosor” och publicerades p\u00e5 franska i\u00a0 Annales de la Soci\u00e9t\u00e9 Scientifique de Bruxelle<\/em>, som ingen l\u00e4ste, i alla fall inte Californien-astronomerna. N\u00e4r artikeln \u00f6versattes till engelska och publicerades i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society<\/em> (MNRAS) 1931 utesl\u00f6ts partiet fr\u00e5n originaltexten med just Lemaitres numeriska v\u00e4rde.<\/p>\n Artikeln \u00f6versattes av Lema\u00eetre sj\u00e4lv, inte Sir Arthur Eddington<\/strong>. Eller s\u00e5 var ett bitvis gemensamt \u00f6vers\u00e4ttningsarbete.<\/p>\n Konspirationsteoretiker har naturligtvis\u00a0 undrat vad som l\u00e5g bakom, Var Hubble sj\u00e4lv involverad i en sorts m\u00f6rkl\u00e4ggning?\u00a0 Livios arkivgranskning av brev visar att det var Lema\u00eetre sj\u00e4lv som gjorde den fam\u00f6sa strykningen!<\/p>\n Lema\u00eetre till redaktionen f\u00f6r MNRAS:<\/p>\n “I did not find advisable to reprint the provisional discussion of radial velocities which is clearly of no actual interest, and also the geometrical note, which could be replaced by a small bibliography of ancient and new papers on the subject.”<\/strong><\/span><\/p>\n Livio konstaterar:<\/p>\n “Lema\u00eetre’s letter also provides an interesting insight into the scientific psychology of some of the scientists of the 1920s. Lema\u00eetre was not at all obsessed with establishing priority for his original discovery. Given that Hubble’s results had already been published in 1929, he saw no point in repeating his more tentative earlier findings again in 1931.”<\/strong><\/span><\/p>\n N\u00e4r jag rotar i mina egna k\u00e4llor, visar det sig att Edwin Hubble inte ens n\u00e4mner Lema\u00eetres namn i sin klassiker The Realm of the Nebulae<\/em> (1936) men att\u00a0 i standardverket\u00a0 Man discovers the galaxies<\/em> av R Berendzen, R Hart<\/strong> och D Seeley<\/strong> (1984) noteras att Lema\u00eetres 1927-artikel “was ovwerlooked by other scientist” och att det var Eddington personligen\u00a0 som s\u00e5g till att artikeln s\u00e5 sm\u00e5ningom fl\u00f6t\u00a0 in i MNRAS.<\/p>\n Den som skummar n\u00e4tet, uppt\u00e4cker att det har st\u00e5tt en hel del om saken faktiskt genom \u00e5ren. Bl a fann jag denna info fr\u00e5n 2007 p\u00e5 en Discover Magazine-blogg<\/a>, d\u00e4r vi kan se skillnaden mellan engelsk\u00a0 och fransk text:<\/p>\n Notera att \u00e4ven den svenskamerikanske astronomen Gustaf Str\u00f6mberg\/Stromberg <\/strong>sp\u00f6kar i debatten.<\/p>\n Abb\u00e9 Lema\u00eetres historiska artikel hette Un Univers homog\u00e8ne de masse constante et de rayon croissant rendant compte de la vitesse radiale des n\u00e9buleuses extra-galactiques<\/em> och finns naturligtvis p\u00e5 det fantastiska n\u00e4tet,<\/a> thanks to NASA. Det \u00e4r bara att g\u00e5 in och plocka upp en pdf-version.<\/p>\n Tack till Christian Vestergaard<\/strong>, som tipsat om aktualiteter p\u00e5 solen. M\u00e5nga solfl\u00e4ckar \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng just nu, och n\u00e5gra har orsakat massiva koronautbrott som dessa dagar kan st\u00f6ra jordklotets sk\u00f6ra magnetosf\u00e4r. Granna norrsken kan n\u00e4stan garanteras!<\/p>\n Var vi landar vet jag inte men vi \u00e4r r\u00f6rande \u00f6verens om att det handlar endera<\/p>\n * om n\u00e5got kortvarigt<\/strong> och icke-regelbundet – en uppblossning eller utbrott-… ‘kortvarigt uppblossande k\u00e4llor’ eller ‘kortvariga fenomen’ (RC)<\/p>\n * ’tillf\u00e4llig’ eller ‘\u00f6verg\u00e5ende’<\/strong> beroende p\u00e5 det fenomen man vill beskriva” (MA).<\/p>\n – F\u00f6r en supernova ligger nog ’tillf\u00e4llig’ n\u00e4rmast till hands. ‘Kortvarig’ \u00e4r inte heller s\u00e5 dumt. ‘Transient’ tycker jag inte det finns behov av att inf\u00f6ra i det svenska spr\u00e5ket<\/p>\n – Det \u00e4r en intressant fr\u00e5gest\u00e4llning, och det vore v\u00e4ldigt bra om vi kunde komma fram till ett prejudicerande beslut som st\u00f6d f\u00f6r framtida skrivande!, menar Magnus.<\/p>\n Det finns folk som r\u00e4knat p\u00e5 hur m\u00e5nga galaxer det finns i det observerbara universum. Dagssiffran \u00e4r denna:<\/p>\n 170 miljarder galaxer = 1,7 \u00d7 1011<\/sup> = 170 000 000 000.<\/p>\n Det \u00e4r en rund och bra och begriplig siffra j\u00e4mf\u00f6rt med Sir Arthur Eddingtons<\/strong> ber\u00e4kning av antalet partiklar i v\u00e5rt universum:<\/p>\n NEdd<\/sub> = 15 747 724 136 275 002 577 605 653 961 181 555 468 044 717 914 527 116 709 366 231 425 076 185 631 031 296.<\/p>\n … s\u00e5 visst har vi som \u00e4r stj\u00e4rngalningar det kul n\u00e4stan hela tiden. Take care!<\/p>\n Sista utrop f\u00f6r LIV-m\u00f6tet p\u00e5 tisdag P\u00e5 tisdag kv\u00e4ll 15 november – obs. med start k 18.30 – m\u00f6ts vi i de nya lokalerna p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet, i ett samarrangemang mellan oss i ASTB och LIV som i Litteraturens v\u00e4nner i Sk\u00e5ne. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen vi i Oxie genomf\u00f6r ett s\u00e5dant “crossover”-m\u00f6te mellan natur,… L\u00e4s mer »Nr 283 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23140"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23140"}],"version-history":[{"count":58,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23140\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23233,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23140\/revisions\/23233"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23140"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23140"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23140"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Lema\u00eetre var f\u00f6rst p\u00e5 det<\/h2>\n
<\/a>Amerikanerna sp\u00e4nner g\u00e4rna musklerna n\u00e4r vi pratar om 1900-talets stora astronomiska genombrott tack vare 2,5-meters teleskopbamsen p\u00e5 Mount Wilson, det slutliga p\u00e5visandet av galaxv\u00e4rlden och universums expansion. Edwin Hubble<\/strong> = Mannen som fastslog universums utvidgning. Punkt, slut.<\/p>\n
\nEn astrofysiker vid namn Mario Livio<\/strong>, knuten till Space Telescope Science Institute, kastar grus i maskineriet<\/a>. Prioriteringsstrider \u00e4r inte ovanliga inom naturvetenskaperna, och inte ens Hubble \u00e4r sakrosankt. F\u00f6r redan tv\u00e5 \u00e5r f\u00f6re Hubble fastslog att ju l\u00e4ngre bort galaxer \u00e4r fr\u00e5n en betraktare, ju fortare r\u00f6r de sig, ergo universum expanderar, hade jesuitpr\u00e4sten, kosmologen och astronomen Georges Lema\u00eetre<\/strong> kommit uppt\u00e4ckten p\u00e5 sp\u00e5ren och hans numeriska v\u00e4rde p\u00e5 expansionshastigheten l\u00e5g inte l\u00e5ngt fr\u00e5n Hubbles.<\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nOro p\u00e5 solen<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nTransient p\u00e5 svenska<\/h2>\n
<\/a>Astronomin haglar av nya, sv\u00e5r\u00f6versatta begrepp. En transient eller ett transient event t ex – hur ska det b\u00e4st \u00f6vers\u00e4ttas? Tack till proffsastronomerna Robert Cumming<\/strong>, Onsala, och Magnus Axelsson<\/strong>, AlbaNova, Stockholms universitet.<\/p>\nHur m\u00e5nga galaxer i universum?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nInnan jag \u00f6nskar god helg…<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"