{"id":23359,"date":"2011-11-16T22:04:49","date_gmt":"2011-11-16T21:04:49","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=23359"},"modified":"2011-11-17T03:37:23","modified_gmt":"2011-11-17T02:37:23","slug":"nr-286-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/16\/nr-286-2011\/","title":{"rendered":"Nr 286 2011"},"content":{"rendered":"

LIV:at p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet<\/h2>\n

Vad d\u00e5\u00a0 “de tv\u00e5 kulturerna”? C P Snow<\/strong>, som myntade begreppet om klyftan mellan humanister och naturvetare\/tekniker, skulle ha varit med i g\u00e5r kv\u00e4ll p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet. B\u00e5de vi astronomiintresserade OCH litteraturintresserade umgicks hur civiliserat som helst.<\/p>\n

Det har varit ett par br\u00e5da dagar f\u00f6r W-bloggsredakt\u00f6ren, g\u00e5rdagskv\u00e4llen inget undantag f\u00f6r d\u00e5 g\u00e4stades vi av v\u00e4nnerna i LIV, Litteraturens V\u00e4nner i Sk\u00e5ne med ordf\u00f6randen Kaeth Gardestedt<\/strong> i spetsen. I LIV-g\u00e4nget ingick bl a gamle legendariske friidrottaren och olympiern Kjell T\u00e5nnander, <\/strong> vilket s\u00e4rskilt gladde W-bloggens uts\u00e4nde.<\/p>\n

Det\u00a0 blev ett trevligt och givande m\u00f6te mellan natur, kultur och litteratur. Peter Linde <\/strong>h\u00e4lsade menigheten v\u00e4lkommen – vi b\u00f6r ha varit en 50-60 i lokalen – och sen rullade det p\u00e5 med inl\u00e4gg av yours truly, Arne Str\u00f6mgren, Tora Greve<\/strong> och Bertil Falk<\/strong>. Och i pausen serverade LIV mackor och dryckjom.<\/p>\n

Det \u00e4r fult att recensera sig sj\u00e4lv, s\u00e5 jag tipsar i all enkelhet om kommande referat p\u00e5 LIV:s hemsida<\/a> och kommande rapport p\u00e5 ASTB:s egen hemsida. H\u00e5ll utkik!<\/p>\n

Kul var det i alla h\u00e4ndelser, och v\u00e5r nya f\u00f6rel\u00e4sningssal fungerade ju helt perfekt.<\/p>\n

Tack till Peter som sk\u00f6tte tekniken, och tack till Kjell Westman & Co<\/strong> som svarade f\u00f6r “live”-underh\u00e5llningen vid Mead-teleskopet (Jupiter, m\u00e5nen).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Gustav Holmberg f\u00f6rel\u00e4ser i Gislaved<\/h2>\n

Gislaveds Astronomiska S\u00e4llskap g\u00e4stas, tipsar Christian Vestergaard<\/strong>,\u00a0 24 november av Anderstorpssonen Gustav Holmberg<\/strong>, v\u00e5r astronomiintresserade id\u00eb- och l\u00e4rdomshistoriker\u00a0 i Lund, knuten till universitetets Forskningspolitiska Institut.<\/p>\n

Titeln p\u00e5 Gustavs f\u00f6redrag \u00e4r\u00a0 \u201dForskarna och Utomjordingarna \u2013 Astrobiologins Historia\u201d.<\/em><\/span><\/p>\n

Plats: Gislaveds Industrimuseum
\nTid: Torsdag den 24 november kl. 19.00<\/p>\n

Ytterligare info p\u00e5 hemsidan.
\n<\/a><\/p>\n

Carina-nebulosan i Rembrandt-f\u00e4rg<\/h2>\n

Nej, det \u00e4r faktiskt inte en Rembrandt<\/strong>-m\u00e5lning det handlar om! Man skulle ju kunna tro det med tanke p\u00e5 skuggspelet mellan ljus och m\u00f6rker och den oranga koloriten.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r ligger det till:<\/p>\n

Carinanebulosan \u00e4r v\u00e4rd f\u00f6r n\u00e5gra av v\u00e5r galax yngsta och tyngsta stj\u00e4rnor, som nu studerats i submillimeterljus med kameran LABOCA p\u00e5 teleskopet APEX (Atacama Pathfinder Experiment) p\u00e5 Chajnantorplat\u00e5n i de chilenska Anderna. Tyska astronomer har avlockat nebulosans stoftkorn med en temperatur kring -250\u00baC\u00a0 dess allra intimaste hemligheter!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

APEX-observationerna ovan visar stj\u00e4rnbildningsomr\u00e5den i oranga f\u00e4rger. De visuella bl\u00e5aktigare omr\u00e5dena dokumenterades med Curtis Schmidt-teleskopet vid Cerro Tololo Interamerican Observatory<\/p>\n

Plock ur ESO:s svenska pressmess<\/a>:<\/p>\n

* Nebulosan inneh\u00e5ller stj\u00e4rnor<\/strong> med en total massa som motsvarar fler \u00e4n 25 000 solar och molnen olnen av gas och stoft har tillsammans en massa som motsvarar cirka 140 000 solar.
\n
\n* Tunga stj\u00e4rnor lever som mest<\/strong> ett par miljoner \u00e5r, ett mycket kort livsspann j\u00e4mf\u00f6rt med solens 10 miljarder \u00e5r. Men medan de lever, p\u00e5verkar de sin omgivning kraftigt. Som unga avger dessa stj\u00e4rnor kraftiga vindar och str\u00e5lning som omformar molnen som omger dem och kanske till och med trycker ihop dem tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att nya stj\u00e4rnor ska kunna bildas.<\/p>\n

* I slutet av sina liv \u00e4r stj\u00e4rnorna<\/strong> h\u00f6gst instabila. De drabbas ofta av utbrott d\u00e5 stj\u00e4rnan kastar ut materia och till slut d\u00f6r de i v\u00e5ldsamma supernovaexplosioner. Ett paradexempel p\u00e5 en s\u00e5dan v\u00e5ldsam stj\u00e4rna \u00e4r Eta Carinae.<\/p>\n

*\u00a0 Inom de n\u00e4rmaste miljoner \u00e5ren <\/strong>kommer Eta Carinae att explodera som en supernova, f\u00f6ljd av fler supernovor fr\u00e5n andra tunga stj\u00e4rnor i samma omr\u00e5de.<\/p>\n

* Carinanebulosan befinner sig <\/strong>ungef\u00e4r 7500 ljus\u00e5r bort och \u00e4r ungef\u00e4r 150 ljus\u00e5r tv\u00e4rs \u00f6ver.
\n<\/span><\/p>\n

Lema\u00eetre br\u00e4dade Hubble<\/h2>\n

Att det var jesuitpr\u00e4sten George Lema\u00eetre<\/strong> som f\u00f6rst kn\u00e4ckte g\u00e5tan med\u00a0 universums expansion 1927, bevisas nu av allt fler artiklar jag kommit \u00f6ver p\u00e5 n\u00e4tet, Edwin Hubble <\/strong>ska inte kasta sig i v\u00e4ggen, det \u00e4r inte det, men han ska veta sin plats –\u00a0\u00a0 han var faktiskt bara “tv\u00e5a” i denna m\u00e4rkliga uppt\u00e4ckarhistori, d\u00e4r Hubble dessutom gl\u00f6mde bort vilken hj\u00e4lp han haft av Vesto Sliphers <\/strong>observationer.<\/p>\n

Sidney van den Bergh<\/strong> \u00e4r f\u00f6rfattare av denna rapport i \u00e5r med titeln The Curious Case of Lema\u00eetre’s Equation No. 24.<\/em><\/a><\/p>\n

Det g\u00e5r inte l\u00e4ngre att skriva popul\u00e4rvetenskapliga b\u00f6cker och p\u00e5st\u00e5 som en sj\u00e4lvklarhet att Hubble var f\u00f6rst p\u00e5 plan. F\u00f6r det var han inte!<\/p>\n

En liten beh\u00e4ndig stj\u00e4rnhop!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Allt \u00e4r inte gigantiskt stort, tungt och imponerande i v\u00e5rt universum.<\/p>\n

Det finns faktiskt ganska beh\u00e4ndiga himlakroppar, som den lilla stj\u00e4rnhopen Mercer 14 som uppt\u00e4cktes f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sen i Vintergatsstr\u00e5ket.<\/p>\n

De flesta nyuppt\u00e4ckta hopar ligger inom ett s\u00e5 tr\u00e5ngt omr\u00e5de som max en halv grad runt Vintergatans mittplan. Med ny infrar\u00f6dbaserad teknik kan vi tr\u00e4nga bakom skymmande moln i siktlinjen och komma \u00e5t stj\u00e4rnhoparna.<\/p>\n

I Mercer 14 p\u00e5g\u00e5r, ber\u00e4ttar en ny rapport,<\/a> stj\u00e4rnbildning, \u00e5ldern uppskattas till 4 miljoner \u00e5r och den ligger inte ens 10 000 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n

En ganska n\u00e4tt liten stj\u00e4rnhop!<\/p>\n

Tack f\u00f6r nu<\/h2>\n

Vi ses snart igen.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

LIV:at p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet Vad d\u00e5\u00a0 “de tv\u00e5 kulturerna”? C P Snow, som myntade begreppet om klyftan mellan humanister och naturvetare\/tekniker, skulle ha varit med i g\u00e5r kv\u00e4ll p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet. B\u00e5de vi astronomiintresserade OCH litteraturintresserade umgicks hur civiliserat som helst. Det har varit ett par br\u00e5da dagar f\u00f6r W-bloggsredakt\u00f6ren, g\u00e5rdagskv\u00e4llen inget undantag f\u00f6r d\u00e5… L\u00e4s mer »Nr 286 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23359"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23359"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23359\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23408,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23359\/revisions\/23408"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23359"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23359"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23359"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}