{"id":23441,"date":"2011-11-18T16:07:47","date_gmt":"2011-11-18T15:07:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=23441"},"modified":"2011-11-18T16:11:01","modified_gmt":"2011-11-18T15:11:01","slug":"nr-288-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/18\/nr-288-2011\/","title":{"rendered":"Nr 288 2011"},"content":{"rendered":"

Helg-pyssel:
\n<\/span><\/h3>\n

En Merkurius-formation i 3 D<\/h2>\n
\n
\n
\n

Samtidigt som NASA meddelat att de f\u00f6rl\u00e4nger MESSENGER-sondens Merkurius-uppdrag med ett \u00e5r, har NASA pytsat ut denna 3 D-bild av kratern Kertesz. Jag rekommenderar verkligen W-bloggens l\u00e4sare att spana in djupen i kratern i sina gamla 3 D-glas\u00f6gon,\u00a0 g\u00e4rna med huvudet lite p\u00e5 sned.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

H\u00e5ligheterna p\u00e5 kratergolvet \u00e4r synnerligen m\u00e4rkliga.<\/p>\n

Kert\u00e9sz har en diameter p\u00e5 34 kilometer\u00a0 och ligger p\u00e5 v\u00e4stsidan av Merkurius s\u00e5 kallade Caloris-bass\u00e4ng.<\/p>\n

Fotocredit: NASA\/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory\/Carnegie Institution of Washington.<\/span><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Olympiska facklan bes\u00f6ker Jodrell Bank<\/h2>\n

En riktigt positiv nyhet fr\u00e5n England: I samband med London-OS n\u00e4sta \u00e5r kommer den olympiska facklan att passera klassiska radioobservatoriet Jodrell Bank – den yppersta hedersbevisningen inom den olympiska r\u00f6relsen. I Sk\u00e5ne har bara Helsingborg upplevt denna f\u00f6rm\u00e5n.<\/p>\n

Facklan passerar Jodrell Bank 31 maj 2012.<\/p>\n

En som \u00e4r glad \u00e4r observatoriets grundare, gamle legenden Sir Bernard Lovell. <\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Bed\u00f6vande sk\u00f6na bilder<\/h2>\n

Extremt vackra bilder av v\u00e5r jord och dess atmosf\u00e4riska omgivningar – norrskenen! –\u00a0 har tagits av astronauter ombord p\u00e5 ISS. H\u00e4r finns en hel svit med sk\u00f6na bilder med sk\u00f6n musik<\/a><\/p>\n

Tack till Eva Dagneg\u00e5rd<\/strong> f\u00f6r tipset.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

M 81-novan ovanligt ljusstark<\/h2>\n

Den nya novan i M 81 har nu avlockats sitt spektrum<\/a> och den visar sig vara en ovanligt intensiv men dock klassisk nova.<\/p>\n

Hastigheterna i det expansiva gash\u00f6ljet ligger p\u00e5 +400\/-800 km\/sek.<\/p>\n

Lundmark om\u00a0 Lema\u00eetres pionj\u00e4rg\u00e4rning<\/h2>\n

Jag satt och bl\u00e4ddrade i Knut Lundmarks<\/strong> praktverk Nya himlar<\/em> och hittade f\u00f6ljande p\u00e5 sid 639:<\/p>\n

“Under tiden hade denna vintergatornas flykt<\/strong> fr\u00e5n observat\u00f6ren f\u00f6rutsagts som ett relativistiskt fenomen av Louvain-professorn G\u00a0 Lema\u00eetre<\/strong>. \"\"<\/a>Historien om hans uppt\u00e4ckt \u00e4r ytterst remarkabel och visar, tyv\u00e4rr, att det visst inte alltid \u00e4r s\u00e5 s\u00e4kert, att ett arbete g\u00f6r sig omedelbart g\u00e4llande p\u00e5 grund av sin inneboende kraft och sitt omistliga v\u00e4rd.<\/p>\n

P\u00e5 I.A.U:s generalf\u00f6rsamling i Leiden 1928<\/strong> tr\u00e4ffade f\u00f6rfattaren en ung, sympatisk abb\u00e9, som hette\u00a0 Lema\u00eetre, och som var mycket intresserad av fr\u00e5gan om nebulosornas r\u00f6relser. Han hade visat, att Einsteins<\/strong> f\u00e4ltekvationer medg\u00e5vo en enkel l\u00f6sning av annat slag \u00e4n de tv\u00e5, som Einstein sj\u00e4lv och de Sitter <\/strong>hade framst\u00e4llt. Enligt\u00a0 Lema\u00eetres l\u00f6sning utvidgade sig v\u00e4rldsalltet linj\u00e4rt och de avl\u00e4gsna vintergatorna m\u00e5ste s\u00e5ledes uppvisa mycket stora r\u00f6df\u00f6rskjutningar i spektra.<\/p>\n

D\u00e5 f\u00f6rfattaren ej var tillr\u00e4ckligt hemma<\/strong> i relativitetsteorin f\u00f6r att kunna bed\u00f6ma v\u00e4rdet av hans insats, h\u00e4nvisades\u00a0 Lema\u00eetre till Eddington<\/strong> och de Sitter. Visserligen hade den nu bibliografiskt sett ocks\u00e5 mycket fina originalunders\u00f6kningen s\u00e4nts till dessa, men blev av n\u00e5gon anledning ej uppm\u00e4rksammad. F\u00f6rst ett par \u00e5r senare, n\u00e4r Eddington kom in p\u00e5 detta omr\u00e5de och\u00a0 Lema\u00eetre p\u00e5pekade sin insats, l\u00e4t Eddington omtrycka L:s avhandling och framh\u00f6ll betydelsen av denna.<\/p>\n

N\u00e4r vi tr\u00e4ffades p\u00e5 n\u00e4sta I.A.U. i Cambridge,<\/strong> d\u00e5 beh\u00f6vde\u00a0 Lema\u00eetre inte h\u00e5lla sig till astronomer av f\u00f6rfattarens storleksordning, ty d\u00e5 var han ett av de ledande namnen. S\u00e4llan ha vi sett en v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt v\u00e4rldsber\u00f6mmelse n\u00e5s s\u00e5 snabbt.”<\/p>\n

Allts\u00e5; Redan 1942 var historieskrivningen klar – sjuttio \u00e5r senare (se tidigare W-bloggar) har pl\u00f6tsligt DAGENS forskare kommit till samma insikt. V\u00e4lkomna i klubben!<\/p>\n

Kosmos zombier?<\/h2>\n

\"\"<\/a>S\u00e5 of\u00f6rsk\u00e4mt! Jag s\u00e5g i en rapport p\u00e5 Astronomy Reporters webb a<\/a>tt det \u00e4r helt ok att kalla neutronstj\u00e4rnor f\u00f6r “kosmos zombier”. Varf\u00f6r det? Jo, f\u00f6r att de tekniskt\/kliniskt sett \u00e4r d\u00f6da som stj\u00e4rnor men \u00e4nd\u00e5 forts\u00e4tter att lysa.<\/p>\n

Den som kallar en neutronstj\u00e4rna f\u00f6r en zombie \u00e4r astronomiskt retarderad, enligt min simpla uppfattning. Neutronstj\u00e4rnor \u00e4r synnerligen sp\u00e4nnande aktiva himlakroppar, och de “skapades” en g\u00e5ng i den kontroversielle legenden Fritz Zwickys<\/strong> hj\u00e4rna f\u00f6r att s\u00e5 sm\u00e5ningom identifieras i rena rama verkligheten.<\/p>\n

Om Zwicky levt i dag hade han f\u00f6rmodligen hotat “zombie”-f\u00f6rol\u00e4mparen med ett kok stryk.<\/p>\n

Senaste nytt om Mira<\/h2>\n

Klassiska variabeln Mira, \u03bf Ceti, st\u00e5r p\u00e5 m\u00e5nga astronomers forskningsprogram, kul nog. Den senaste rapporten kommer fr\u00e5n Frankrike och handlar om chockv\u00e5gor och dess betydelse f\u00f6r polarisation och v\u00e4tets emissionslinjer –\u00a0 rapporten finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Helgfrid \u00f6nskas<\/h2>\n

Nu tar vi det lugnt fram till s\u00f6ndag kv\u00e4ll och \u00f6nskar alla en sk\u00f6n week-end.<\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e4l dags att b\u00f6rja fundera p\u00e5 en del juliga saker, t ex julmaten. Visste du att man faktiskt kan tillaga revbensspj\u00e4ll i m\u00f6rk julgl\u00f6gg?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Helg-pyssel: En Merkurius-formation i 3 D Samtidigt som NASA meddelat att de f\u00f6rl\u00e4nger MESSENGER-sondens Merkurius-uppdrag med ett \u00e5r, har NASA pytsat ut denna 3 D-bild av kratern Kertesz. Jag rekommenderar verkligen W-bloggens l\u00e4sare att spana in djupen i kratern i sina gamla 3 D-glas\u00f6gon,\u00a0 g\u00e4rna med huvudet lite p\u00e5 sned. H\u00e5ligheterna p\u00e5 kratergolvet \u00e4r synnerligen… L\u00e4s mer »Nr 288 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23441"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23441"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23441\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23503,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23441\/revisions\/23503"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23441"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23441"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23441"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}