* Nebulosan d\u00f6ljer ett dussintal<\/strong> stj\u00e4rnor av vilka sex \u00e4r tunga bj\u00e4ssar, 6-20 ggr solens massa.<\/p>\n * I en liknande nebulosa bildades solen<\/strong> f\u00f6r fem miljarder \u00e5r sen, vilket ger lite perspektiv p\u00e5 det vi ser. S\u00e5 s\u00e5g solens KK ut.<\/p>\n * Str\u00e5lning fr\u00e5n gas- och stoftmolnen<\/strong> runt de inte punktuppl\u00f6sta stj\u00e4rnorna p\u00e5 bllden har en temp p\u00e5 n\u00e5gra hundra grader C.<\/p>\n Observationerna sker f\u00f6r det mesta fr\u00e5n 10 000 meters flygh\u00f6jd.<\/p>\n Det \u00e4r klart att man \u00e4r nyfiken p\u00e5 om det \u00e4r gratis drinkar ombord och om det finns flygv\u00e4rdinnor (“sofietter”).<\/p>\n Om vi tror att SOFIA jobbar helt friktionsfritt, tror vi fel. Det h\u00e4nder att systemet fallerar, vilket ocks\u00e5 h\u00f6ll p\u00e5 att sabba Betelgeuse-observationerna d\u00e5 datorerna pl\u00f6tsligt v\u00e4grade prata med varandra. Men teknikerna ombord lurade systemets mjukvaror att observera och\u00a0 kommunicera \u00e4nd\u00e5 med hj\u00e4lp av en lap top-dator. Onekligen skickligt!<\/p>\n I Nya himlar<\/em> kommer Knut Lundmark <\/strong>p\u00e5 ett st\u00e4lle in p\u00e5 “livets natur” och citerar ett par rader av Hjalmar S\u00f6derberg<\/strong>, som skildrar ett replikskifte med\u00a0 en kinesisk kypare p\u00e5 en krog s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n – Dear little Chinaman, du f\u00e5r j\u00e4vlar och drakar inga dricks om du inte s\u00e4ger mig vad du t\u00e4nker om d\u00f6den!<\/p>\n – Man vet \u00e4nnu icke vad livet \u00e4r, hur skulle jag d\u00e5\u00a0 kunna s\u00e4ga n\u00e5got om d\u00f6den?<\/p>\n NASA har sl\u00e4ppt nya Cassini-bilder av den gigantiska stormen p\u00e5 Saturnus<\/a>, ett ov\u00e4der p\u00e5 norra halvklotet\u00a0 som varade i n\u00e4stan ett \u00e5r. Genom de falska f\u00e4rgerna, framst\u00e5r Saturnus n\u00e4stan som en psykodelisk “hippie-planet”:<\/p>\n Stormen syntes f\u00f6rsta g\u00e5ngen 5 december 2010 som en liten fl\u00e4ck, som sen utvecklades till en gigantisk storm som var fullt utvecklad i januari i \u00e5r d\u00e5 den var \u00e5tminstone 15 000 km bred i nordsydlig riktning.<\/p>\n Stormen gjorde sig h\u00f6rd \u00e4ven i Cassinis radioastronomiska detektor och ett plasmav\u00e5gsinstrument kunde sl\u00e5 fast att det r\u00f6rde sig om en elektriskt aktiv konvektiv \u00e5skstorm (“convective thunderstorm”).<\/p>\n Mot juni 2011 b\u00f6rjade stormen avta p\u00e5 allvar, men molnrester syns fortfarande i dag.<\/p>\n Vi f\u00e5r g\u00e5 tillbaka till 1903 f\u00f6r att hitta ett liknande ov\u00e4der i Saturnus-annalerna.<\/p>\n Senaste messet p\u00e5 Astronomer\u00b4s Telegram, proffsens larmcentral<\/a>, visar en av ryssarna nyfunnen “optisk transient” (OT) – kan det vara annat \u00e4n en nova? – som p\u00e5 bild (klicka\/dubbelklicka!) ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n Det \u00e4r i s\u00e5na h\u00e4r h\u00f6stackar dagens astronomer jagar nyuppt\u00e4ckta “n\u00e5lar”,\u00a0 pl\u00f6tsligt uppflammande fenomen i stj\u00e4rnv\u00e4rlden. Om denna OT:s sanna natur l\u00e4r vi snart f\u00e5 veta mer.<\/p>\n Om jag r\u00e4knat r\u00e4tt p\u00e5 positionen, b\u00f6r himlakroppen ligga i s\u00f6dra delen av Orion.<\/p>\n Om n\u00e5gra dagar b\u00f6r Stockholmsastronomerna fira Bertil Lindblads<\/strong> f\u00f6delsedag, f\u00f6r Saltsj\u00f6badens skapare\u00a0 f\u00f6ddes 26 november 1895 (levde till 1965).<\/p>\n Lindblad var ett tungt namn inom internationell astronomi under 1900-talet. P\u00e5 andra sidan Sundet hade man den goda smaken att g\u00f6ra honom till hedersdoktor 1946.<\/p>\n Om man f\u00f6rst spottar i n\u00e4varna, sen l\u00e4gger\u00a0 p\u00e5 ett kol extra och sist kavlar upp \u00e4rmarna blir \u00e4rmarna v\u00e4ldigt skitiga.<\/p>\n SOFIA synar Betelgeuse och Vintergatan Tyskarnas och NASA:s\u00a0 flygande Boeing-observatorium SOFIA har nyligen gjort sp\u00e4nnande m\u00e4tningar av gasfl\u00f6det fr\u00e5n Betelgeuse, som vi l\u00e4r f\u00e5 l\u00e4sa mer om s\u00e5 sm\u00e5ningom, och dessutom har de flygande astronomerna specialstuderat ett intensivt stj\u00e4rnbildningsomr\u00e5de i Vintergatan som g\u00e5r under beteckningen W40. Med 2,5-metersteleskopets\u00a0 infrar\u00f6dkamera FORCAST har forskarna tr\u00e4ngt in i\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 292 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23642"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23642"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23642\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23684,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23642\/revisions\/23684"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23642"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23642"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23642"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/banner-300x44.gif\")
<\/a>Med 2,5-metersteleskopets\u00a0 infrar\u00f6dkamera FORCAST har forskarna tr\u00e4ngt in i\u00a0 W40-omr\u00e5det, och den nu sl\u00e4ppta kompositbilden i olika IR-v\u00e5gl\u00e4ngder (som alla blockeras av jordatmosf\u00e4rens vattenmolekyler)\u00a0 visar en hel del godsaker:<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/SCI2011_0005c_sm.jpg\" "\\"Mid-infrared")
<\/a><\/p>\nS\u00f6derbergs kloke kines<\/h2>\n
Psykodeliske hippien Saturnus<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/111121135919-large-300x225.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\nEn n\u00e5l i en h\u00f6stack<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/OT052141.66-0411.2-1024x338.png\")
<\/a><\/p>\nLindblads f\u00f6l\u00b4sedag<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/PER07714_5-300x300.jpg\" "\\"Lindblad")
<\/a><\/p>\nNya tag n\u00e4sta g\u00e5ng<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/exclamation_point.png\")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"