{"id":23922,"date":"2011-11-28T14:29:21","date_gmt":"2011-11-28T13:29:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=23922"},"modified":"2011-11-29T01:46:14","modified_gmt":"2011-11-29T00:46:14","slug":"nr-297-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/28\/nr-297-2011\/","title":{"rendered":"Nr 297 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Vykortet fr\u00e5n Slottsparkens observatorium<\/h2>\n<p>Fr\u00e5n vykortssamlaren och &#8220;MFF-professorn&#8221; <strong>Anders Larsson<\/strong> har jag f\u00e5tt detta vykort, som allts\u00e5 visar <strong>Lars Bj\u00f6rkegrens<\/strong> observatorium i Slottsparken, Malm\u00f6.<\/p>\n<p>Som framgick av f\u00f6rra W-bloggen kan vi nu i\u00a0 december fira 100-\u00e5rsminnet av detta tidiga Malm\u00f6-obsis, som l\u00e5g p\u00e5 F\u00e5gel\u00f6n i parken.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Observatorium2.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"567\" height=\"355\" class=\"aligncenter size-full wp-image-23923\" style=\"width: 487px; height: 306px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Observatorium2.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Observatorium2.jpg 567w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Observatorium2-300x187.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 567px) 100vw, 567px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det var med detta folkobservatorium som med v\u00e5rt eget i dag &#8211; barn och ungdomar k\u00e4nde sig s\u00e4rskilt v\u00e4lkomna! Den lilla flickan i f\u00f6rgrunden har f\u00f6rresten sin lilla hundkompis med sig. Vem kan\u00a0 hon ha varit?<\/p>\n<p>I d\u00f6rr\u00f6ppningen trodde jag ett tag att det stod en person men det verkar i st\u00e4llet vara en glasruta som speglas. Ev ritningar kan ju avsl\u00f6ja s\u00e5na saker.<\/p>\n<p>Det finns s\u00e4kert mer att rota fram p\u00e5 Stadsarkivet etc om detta observatorium och dess \u00f6de.<\/p>\n<p>Baksidan p\u00e5 vykortet ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Baksida.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"567\" height=\"355\" class=\"aligncenter size-full wp-image-23929\" style=\"width: 439px; height: 276px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Baksida.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Baksida.jpg 567w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Baksida-300x187.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 567px) 100vw, 567px\" \/><\/a><\/p>\n<p>(Tack till <strong>Bertil Falk<\/strong>, som fixat det tekniska med vykortets inscanning.)<\/p>\n<h2>Mars-rovern landar<\/h2>\n<p>Tack till<strong> Lars Olefeldt<\/strong>, som p\u00e5passligt hittat <a href=\"http:\/\/www.jpl.nasa.gov\/video\/index.cfm?id=979\">en pedagogisk Nasa-filmsnutt<\/a> om hur det g\u00e5r till n\u00e4r rovern Curiosity s\u00e5 sm\u00e5ningom landar p\u00e5 v\u00e5r r\u00f6da grannplanet.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/curiosity-mars-rover-entry-descent-landing-skycrane-maneuver-13221027060151.png\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-23936\" title=\"Happy landing! Ill: Nasa\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/curiosity-mars-rover-entry-descent-landing-skycrane-maneuver-13221027060151-300x211.png\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"211\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/curiosity-mars-rover-entry-descent-landing-skycrane-maneuver-13221027060151-300x211.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/curiosity-mars-rover-entry-descent-landing-skycrane-maneuver-13221027060151.png 643w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Herschel visar sig p\u00e5 styva linan<\/h2>\n<p>Det \u00e4r inte bara Hubble-rymdteleskopet som &#8220;kan&#8221;, Vi europ\u00e9er har ett avancerat infrar\u00f6dk\u00e4nsligt aggregat i rymden kallat Herschel Space Telescope och min W-bloggsvice <strong>Christian Vestergaard <\/strong>sl\u00e5r ett slag f\u00f6r teleskopet.<\/p>\n<p>Jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att det \u00e4r en sp\u00e4nnande och matig huvudportal som m\u00f6ter oss i cyberrymden, med massor av \u00f6verraskande bilder. <a href=\"http:\/\/sci.esa.int\/science-e\/www\/object\/index.cfm?fobjectid=49242\">Som denna fr\u00e5n h\u00f6sten 2011 av stj\u00e4rnan CW Leonis<\/a>:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/CWLeo_screen.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-23941\" title=\"Foto: ESA\/PACS\/SPIRE\/MESS Consortia\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/CWLeo_screen.jpg\" alt=\"\" width=\"410\" height=\"350\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/CWLeo_screen.jpg 410w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/CWLeo_screen-300x256.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 410px) 100vw, 410px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Kompositibilden av CW Leonis, som ocks\u00e5 kallas IRC +10216, kombinerar observationer i\u00a0 v\u00e5gl\u00e4ngderna 160 \u00b5m (bl\u00e5tt)), 250 \u00b5m (gr\u00f6nt)) och 350 \u00b5m (r\u00f6tt).<\/p>\n<p>Till v\u00e4nster om stj\u00e4rnan kan vi se en chockv\u00e5g som skapas n\u00e4r stj\u00e4rnvinden kolliderar med det interstell\u00e4ra mediet.<\/p>\n<p>Bilden \u00e4r i verkligheten p\u00e5\u00a0 15&#215;15 b\u00e5gminuter.<\/p>\n<p>N\u00e4r forskarna g\u00e5r p\u00e5 djupet i den h\u00e4r typen av bilder, f\u00e5r vi detta m\u00e4rkliga resultat:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Herschel_IRC10216_shells_annot_410.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-23945\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Herschel_IRC10216_shells_annot_410.jpg\" alt=\"\" width=\"410\" height=\"279\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Herschel_IRC10216_shells_annot_410.jpg 410w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Herschel_IRC10216_shells_annot_410-300x204.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 410px) 100vw, 410px\" \/><\/a><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">A markerar den stora v\u00e4nsterchockv\u00e5gen, som ligger ungef\u00e4r 1 ljus\u00e5r fr\u00e5n stj\u00e4rnan, B, C, D och E markerar separata sf\u00e4rer eller skal av stoft som vr\u00e4kts ut i omg\u00e5ngar fr\u00e5n stj\u00e4rnan f\u00f6r 16 000, 12 750, 2500 och 1175 \u00e5r sedan &#8211; respektive. Dessa skal g\u00e5r bland proffsen under beteckningen CSE, <span style=\"text-decoration: underline;\">Ci<\/span>rcum<span style=\"text-decoration: underline;\">S<\/span>tellar <span style=\"text-decoration: underline;\">E<\/span>nvelopes.<br \/>\n<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">N\u00e4sta steg \u00e4r bildandet av en planetarisk nebulosa, sen \u00e4r CW Leo i stort sett slut som stj\u00e4rna och artist p\u00e5 himlavalvet.<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">De sex vita &#8220;ekrarna&#8221;\u00a0 \u00e5terspeglar den ena av Herschel-instrumentets speglar och dess upph\u00e4ngningsanordning.<\/span><\/span><\/p>\n<div id=\"msgBodyDiv\" class=\"msgBodyTxt\" style=\"padding-left: 0px;\">\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Det enda tr\u00e5kiga med Herschel Space Observatory verkar vara dess korta livsl\u00e4ngd. Instrumentens heliumdep\u00e5 tar slut n\u00e5n g\u00e5ng 2013, och d\u00e5 upph\u00f6r teleskopet att fungera.<br \/>\n<\/span><\/span><\/p>\n<h2>The same procedure!<\/h2>\n<div><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Den givna julklappen mellan h\u00e5rda p\u00e4rmar f\u00f6r <strong>Miss Sophie<\/strong>, ser \u00e4ven i \u00e5r ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/span><\/div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/9789113035789.png\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-23950\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/9789113035789.png\" alt=\"\" width=\"173\" height=\"256\" \/><\/a><\/div>\n<div>Bl a uppm\u00e4rksammar <strong>Per Ahlin <\/strong>\u00e5rets st\u00f6ra begivenhet, Venuspassagen i b\u00f6rjan av juni 2012.<\/div>\n<h2>Supernovan i M 51<\/h2>\n<div>\n<div id=\"story\" style=\"padding-bottom: 10px;\">\n<p>Radioastronomer <a href=\"http:\/\/www.sciencedaily.com\/releases\/2011\/11\/111124150353.htm\">rapporteras nu har tagit den b\u00e4sta &#8220;bilden&#8221; hittills av SN 2011dh<\/a>, med en s\u00e4llsynt spektakul\u00e4r uppl\u00f6sning &#8211; &#8220;som att se en golfboll p\u00e5 m\u00e5nen&#8221;.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/111124150353-large.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-23956\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/111124150353-large-300x224.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"224\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/111124150353-large-300x224.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/111124150353-large.jpg 800w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Bilden s\u00e4krades 14 juni, bara tv\u00e5 veckor efter SN-sm\u00e4llen, av ett n\u00e4tverk av radioteleskop i Europa (inkl Onsala).<\/p>\n<p>Jag ber att f\u00e5 \u00e5terkomma med detaljerna.<\/p>\n<p><em>(Credit: \u00a9 Optical image (right): Rod Pommier 2011, Pommier Observatory, Portland, OR, USA. Radio image: I. Mart\u00ed-Vidal and colleagues, Astronomy &amp; Astrophysics, 2011.)<\/em><\/p>\n<h2>H\u00e5ll ut!<\/h2>\n<p>Nu \u00e4r det bara n\u00e5gra veckor kvar till <strong>Walt Disneys, Benjamin Syrsas<\/strong> och <strong>Bengt Feldreichs<\/strong> shining hour. H\u00e5ll ut!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/star-2_64195702.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-23959\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/star-2_64195702.jpg\" alt=\"\" width=\"285\" height=\"275\" \/><\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vykortet fr\u00e5n Slottsparkens observatorium Fr\u00e5n vykortssamlaren och &#8220;MFF-professorn&#8221; Anders Larsson har jag f\u00e5tt detta vykort, som allts\u00e5 visar Lars Bj\u00f6rkegrens observatorium i Slottsparken, Malm\u00f6. Som framgick av f\u00f6rra W-bloggen kan vi nu i\u00a0 december fira 100-\u00e5rsminnet av detta tidiga Malm\u00f6-obsis, som l\u00e5g p\u00e5 F\u00e5gel\u00f6n i parken. Det var med detta folkobservatorium som med v\u00e5rt eget&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/28\/nr-297-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 297 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23922"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23922"}],"version-history":[{"count":42,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23922\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23978,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23922\/revisions\/23978"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23922"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23922"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23922"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}