{"id":24036,"date":"2011-11-30T23:47:32","date_gmt":"2011-11-30T22:47:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=24036"},"modified":"2011-11-30T23:47:32","modified_gmt":"2011-11-30T22:47:32","slug":"nr-299-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/30\/nr-299-2011\/","title":{"rendered":"Nr 299 2011"},"content":{"rendered":"<h2>R\u00f6da j\u00e4tten \u00f6verlevde sm\u00e4llen i M 51<\/h2>\n<p>Ytterligare spektakul\u00e4ra proffsbilder har dykt upp p\u00e5 supernovan i M51 (se W-bloggen 297 2011), som denna g\u00e5ng\u00a0<a href=\"http:\/\/researchnews.osu.edu\/archive\/deathstar.htm\"> fotograferats av galaxforskare ledda av Christopher Kochanek\u00a0 vid Ohio State Univerity<\/a> med hj\u00e4lp av instrumentet Large Binocular Telescope &#8211; teleskopet st\u00e5r p\u00e5 en bergsknalle i delstaten Arizona.<\/p>\n<p>Fotocredit f\u00f6r bildmaterialet nedan: Ohio State University\/<strong>Dorota Szczygiel<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/inastarsfina-1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-24041\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/inastarsfina-1.jpg\" alt=\"\" width=\"451\" height=\"910\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/inastarsfina-1.jpg 451w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/inastarsfina-1-148x300.jpg 148w\" sizes=\"(max-width: 451px) 100vw, 451px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Astronomerna har under tre \u00e5r specialstuderat 25 n\u00e4rbel\u00e4gna galaxer, och i M51, Malstr\u00f6msgalaxen, har de hittat &#8220;f\u00f6rlagan&#8221; till sommarens supernova &#8211; ett bin\u00e4rt system i vilket den ena stj\u00e4rnan, en r\u00f6d j\u00e4tte, blev ljussvagare innan den andra, en bl\u00e5aktig f\u00f6ljeslagare, exploderade som en supernova,<\/p>\n<p>Under de tre \u00e5ren f\u00f6rlorade den r\u00f6da stj\u00e4rnan i snitt 10 procent av sitt ljus, tre procent per \u00e5r, och Ohio-astronomerna tror att den \u00f6verlevt tvillingsstj\u00e4rnans v\u00e5ldsamma explosion.<\/p>\n<div>\n<h2>Mattesnillet Newton<\/h2>\n<div class=\"n\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/225px-GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"218\" height=\"300\" class=\"alignleft size-medium wp-image-24063\" style=\"width: 53px; height: 73px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/225px-GodfreyKneller-IsaacNewton-1689-218x300.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/225px-GodfreyKneller-IsaacNewton-1689-218x300.jpg 218w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/225px-GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg 225w\" sizes=\"(max-width: 218px) 100vw, 218px\" \/><\/a>I denna<a href=\"http:\/\/www.wimp.com\/isaacnewton\/\"> filmstump pratar Hayden-planetariets <\/a>karismatiske chef <strong>Neil de Grasse Tyson<\/strong> rakt in i kameran om\u00a0 I<strong>saac Newton<\/strong> och varf\u00f6r han anser att engelsmannen var ett s\u00e5dant geni.<\/div>\n<div class=\"n\">Ett av sk\u00e4len:<\/div>\n<div class=\"n\">26-\u00e5rige Newton uppfann Infinitesimalkalkylen bara f\u00f6r att kunna greppa de st\u00f6rre och sv\u00e5rare kosmiska utmaningarna.<\/div>\n<h2>Vinnarf\u00f6retag 2011<\/h2>\n<div class=\"n\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Gasell_vinnare-2011.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"162\" height=\"193\" class=\"alignleft size-full wp-image-24056\" style=\"width: 84px; height: 100px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Gasell_vinnare-2011.jpg\" alt=\"\" \/><\/a><a href=\"http:\/\/www.scalingtheuniverse.com\/news.php#100\">Planetarieprogram-f\u00f6retaget SCISS\/Uniview <\/a>potr\u00e4tterades av <strong>Robert Cumming<\/strong> i <em>Popul\u00e4r Astronomi<\/em> nr 2 2010.<\/div>\n<div class=\"n\">Att f\u00f6retaget \u00e4r p\u00e5 hugget bevisas av att det f\u00e5tt st\u00e4mpeln &#8220;Di Gasell 2011&#8221; av <em>Dagens Industri <\/em>som ett framg\u00e5ngsf\u00f6retag som v\u00e4xer s\u00e5 att det knakar &#8211; men under ordnade former.<\/div>\n<div class=\"n\">Grattis!<\/div>\n<div class=\"n\">Uniview f\u00f6rekommer i bilden n\u00e4r Malm\u00f6 museum diskuterar ett ev &#8220;platt&#8221; planetarium p\u00e5 Sj\u00f6fartens och Teknikens hus n\u00e4sta \u00e5r. Om detta kommer jag att ber\u00e4tta lite n\u00e4rmare p\u00e5 torsdagskv\u00e4llens ASTB-m\u00f6te.<\/div>\n<h2>Phobos-Grunt<\/h2>\n<div class=\"n\">Tappra f\u00f6rs\u00f6k g\u00f6rs att fr\u00e5n jordens horisont f\u00e5 n\u00e5n sorts styrsel p\u00e5 den kapsejsade ryska sonden Phobos-Grunt. <a href=\"http:\/\/www.universetoday.com\/91386\/canary-islands-antenna-being-modified-to-boost-signal-to-struggling-russian-mars-probe\/#more-91386\">Universe Today har denna story<\/a>, f\u00f6rfattad av en av forskarna som har instrument med ombord.<\/div>\n<div class=\"n\">Vad det nu handlar om \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka r\u00e4dda vad som r\u00e4ddas kan, f\u00f6rst\u00e5r jag, och d\u00e4rf\u00f6r har en internationell r\u00e4ddningsaktion satts i verket.<\/div>\n<h2>Churchill f\u00e5r avsluta<\/h2>\n<div class=\"n\">Aprop\u00e5 Phobos-Grunt-debaclet och en del andra sm\u00e4llar inom astronomi och rymdfart i \u00e5r, s\u00e5 en p\u00e5minnelse om att <strong>Sir Winston Churchill <\/strong>sa m\u00e5nga kloka och f\u00f6rnuftiga saker. Ett citat av honom\u00a0 sammanfattar l\u00e4get s\u00e5 h\u00e4r:<\/div>\n<div class=\"n\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/nevergiveup.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-24061\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/nevergiveup-294x300.jpg\" alt=\"\" width=\"294\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/nevergiveup-294x300.jpg 294w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/nevergiveup.jpg 400w\" sizes=\"(max-width: 294px) 100vw, 294px\" \/><\/a><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>R\u00f6da j\u00e4tten \u00f6verlevde sm\u00e4llen i M 51 Ytterligare spektakul\u00e4ra proffsbilder har dykt upp p\u00e5 supernovan i M51 (se W-bloggen 297 2011), som denna g\u00e5ng\u00a0 fotograferats av galaxforskare ledda av Christopher Kochanek\u00a0 vid Ohio State Univerity med hj\u00e4lp av instrumentet Large Binocular Telescope &#8211; teleskopet st\u00e5r p\u00e5 en bergsknalle i delstaten Arizona. Fotocredit f\u00f6r bildmaterialet nedan:&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/30\/nr-299-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 299 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24036"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24036"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24036\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24073,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24036\/revisions\/24073"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24036"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24036"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24036"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}