{"id":24074,"date":"2011-12-01T23:31:51","date_gmt":"2011-12-01T22:31:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=24074"},"modified":"2011-12-01T23:35:07","modified_gmt":"2011-12-01T22:35:07","slug":"nr-300-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/12\/01\/nr-300-2011\/","title":{"rendered":"Nr 300 2011"},"content":{"rendered":"

Vad orsakade fjor\u00e5rets juldags-sm\u00e4ll?<\/h2>\n

Jag var v\u00e4ldigt glad i kv\u00e4ll att jag p\u00e5 ASTB-m\u00f6tet kunde visa upp en bok av neutronstj\u00e4rnans “skapare” Fritz Zwicky<\/strong>, med dedikation i blyerts 1957 till v\u00e5rt s\u00e4llskaps grundare Knut Lundmark<\/strong>.<\/p>\n

N\u00e4r jag sen kom hem, blev jag \u00e4nd\u00e5 gladare, f\u00f6r nu f\u00e5r de som d\u00f6df\u00f6rklarat neutronstj\u00e4rnorna som kosmiska zombies n\u00e5nting att tugga\u00a0 p\u00e5: NASA rymdteleskop Swift detekterade p\u00e5 sj\u00e4lva juldan i fjor en v\u00e5ldsam gammaexplosion i kosmos<\/a>, en sm\u00e4ll som antingen kan f\u00f6rklaras som en ny typ av supernovor miljarder ljus\u00e5r bort ELLER som resultatet av en m\u00e4rklig lokal kollision inom v\u00e5r egen vintergata.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

B\u00e4gge f\u00f6rklaringarna \u00e4r i svang (Nature<\/em>, 1 dec-numret).<\/p>\n

Gammablixtar, s\u00e5 kallade GRB:s\u00a0 eller gamma-ray bursts, brukar handla om kortvariga fenomen, men h\u00e4r h\u00e4nde n\u00e5got oerh\u00f6rt m\u00e4rkligt som g\u00f6r att gammaastronomin f\u00e5tt till\u00f6kning i sin familj.<\/p>\n

Forskarna tycks vara \u00f6verens om att det \u00e4r en neutronstj\u00e4rna som sp\u00f6kar i Swift-observationen.<\/p>\n

* GRB 101225A uppt\u00e4cktes i Andromeda<\/strong> av\u00a0 sondens Burst Alert Telescope<\/span> kl 1:38 EST 25 december 2010, och utbrottet varade i n\u00e4stan en halvtimma. Detta \u00e4r ovanligt l\u00e5ngt.<\/p>\n

* Tyv\u00e4rr har varken rymdteleskopet<\/strong> HST eller\u00a0 de jordbaserade teleskopen kunnat fastst\u00e4lla avst\u00e5ndet till sm\u00e4llen.<\/p>\n

* Ett scenario \u00e4r att vi sett en neutronstj\u00e4rna<\/strong> g\u00e4nga sig med en r\u00f6d j\u00e4ttes k\u00e4rna i ett bin\u00e4rt system, vilket lett till klassiska jet-utstr\u00f6mningar i gammaomr\u00e5det, ett svart h\u00e5l och en supernova som gr\u00e4dde p\u00e5 moset.<\/p>\n

* Skulle denna teori st\u00e4mma<\/strong>, ligger gammaobjektet p\u00e5 5,5 miljarder ljus\u00e5rs avst\u00e5nd.<\/p>\n

* Den andra teorin g\u00e5r ut p\u00e5 <\/strong>att det vi s\u00e5g var resultatet av ett stort kometliknande objekt med ungef\u00e4r halva massan av asteroiden Ceres, ett objekt som\u00a0 trasats itu av gravitationen och vars rester kraschat in mot en neutronstj\u00e4rna inte mer \u00e4n 10 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss.<\/p>\n

Det enda som \u00e4r helt s\u00e4kert \u00e4r att sista ordet inte \u00e4r sagt.<\/p>\n

Lektyr skrev om Lundmark<\/h2>\n

\"\"<\/a>N\u00e4r jag v\u00e4xte upp i H\u00f6\u00f6r var det veckotidningar som Lektyr<\/em> och Levande livet<\/em> som g\u00e4llde, Se<\/em> ocks\u00e5, S\u00e5ningsmannen<\/em> ibland, Kalle Anka<\/em> f\u00f6rst\u00e5s, de sm\u00e5 avl\u00e5nga 25-\u00f6resb\u00f6ckerna med Kapten Miki<\/em>. Detta var innan Kerstin Stj\u00e4rnes <\/strong>ajabaja-varningar.<\/p>\n

Nostalgin \u00f6verfaller mig n\u00e4r jag fick en Lektyr<\/em>artikel fr\u00e5n 1957 i min hand (tack till Bertil Falk<\/strong> f\u00f6r g\u00e5van!), en artikel med rubriken “Knut Lundmark – Den fattige norrlandspojken som blev professor”.<\/p>\n

En helt fantastisk livsber\u00e4tesle signerad Jan Kuylenstierna<\/strong>, i vilken Lundmark\u00a0 citeras aprop\u00e5 \u00e5lder (Lundmark dog ju \u00e5ret efter):
\n“Jag har en v\u00e4sentlig anm\u00e4rkning att framf\u00f6ra mot skapelsen. Man lever f\u00f6r kort f\u00f6r att hinna med n\u00e5got. Methusalems \u00e5lder skulle passa mej f\u00f6rtr\u00e4ffligt – f\u00f6rst 900 tj\u00e4nste\u00e5r sedan 100 \u00e5r som pensionerad emeritus med tid f\u00f6r sammanfattning och reflexioner.”<\/span><\/strong><\/p>\n

Plutoniskt<\/h2>\n

Kan man tala om GEOlogi n\u00e4r vi pratar om andra himlakroppar \u00e4n jorden?<\/p>\n

Det \u00e4r Calle Erlandsson <\/strong>som st\u00e4ller fr\u00e5gan p\u00e5 sin spets aprop\u00e5 vad som finns i\u00a0 Plutos “underjordiska” inre. Borde det kanske heta “underplutoniska” inre i st\u00e4llet?<\/p>\n

Tacksam f\u00f6r synpunkter! Wikipedia bidrar med en del defintionsm\u00e4ssiga spr\u00e5kligheter, men l\u00e5t oss bortse fr\u00e5n dem en stund.<\/p>\n

N\u00e4ra skjuter ingen hare<\/h2>\n

Hoppla! De exoplanetjagande Kepler-forskarna har hittat en storleksm\u00e4ssigr jordlik planet<\/a>, kallad Kepler 21 b.<\/p>\n

Jordlik och jordlik.<\/p>\n

Planeten har en radie som \u00e4r 1,6 ggr st\u00f6rre \u00e4n jordens, bra n\u00e4ra i och f\u00f6r sig, men dess massa \u00e4r 10 ggr st\u00f6rre \u00e4n jordens och dess period kring moderstj\u00e4rnan bara 2,8 av v\u00e5ra jorddygn.<\/p>\n

Snyggt jobbat i alla fall, men b\u00e4ttre kan de – Kepler-forskarna.<\/p>\n

Kring denna uppt\u00e4ckt har 65 astronomer arbetat med rymd- och jordbaserade teleskop.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Labbtest av Typ Ia-sm\u00e4llar<\/h2>\n

En av de stora g\u00e5torna \u00e4r och f\u00f6rbli hur supernovor t\u00e4nds. F\u00f6rst kollapsar stj\u00e4rnorna och sen bryter helvetet ut, en v\u00e5ldsam explosion. Hur g\u00e5r den “studsen” ut\u00e5t till? Vad h\u00e4nder i den d\u00e4r \u00f6verg\u00e5ngsfasen mellan IMplosion och EXplosion??<\/p>\n

Detta har orsakat och orsakar massor av huvudbry f\u00f6r SN-teoretiker och SN-praktiker (= observat\u00f6rer),<\/p>\n

Nu ser jag p\u00e5 n\u00e4tet att amerikanska forskare i fysiklabb arbetat med Typ Ia-sm\u00e4llar (vita dv\u00e4rg-kollapser)\u00a0 genom att visa hur en svag eldsl\u00e5ga<\/a> stressas till att detonera. Detta kallas p\u00e5 engelskspr\u00e5kig fackspr\u00e5k f\u00f6r “deflagration-to-detonation transition (DDT)”.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Fr\u00e5n labb till datasimuleringar till den rena rama astronomiska verkligheten \u00e4r en hyggligt l\u00e5ng v\u00e4g, men intressant \u00e4r det i alla h\u00e4ndelser att vi kan komma delar av SN-g\u00e5tan p\u00e5 sp\u00e5ren i vanliga, hederliga labbf\u00f6rs\u00f6k.<\/p>\n

300:e bloggen f\u00f6r i \u00e5r<\/h2>\n

Vi har faktiskt hunnit med 300 W-bloggar i \u00e5r, och det \u00e4r vi hyggligt n\u00f6jda med. Utan hj\u00e4lp fr\u00e5n en krets dedikerade kompisar skulle det aldrig ha g\u00e5tt. Tack! Ingen n\u00e4mnd, ingen gl\u00f6md.<\/p>\n

Ett litet glas skumpa f\u00e5r det allt bli f\u00f6r att fira.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad orsakade fjor\u00e5rets juldags-sm\u00e4ll? Jag var v\u00e4ldigt glad i kv\u00e4ll att jag p\u00e5 ASTB-m\u00f6tet kunde visa upp en bok av neutronstj\u00e4rnans “skapare” Fritz Zwicky, med dedikation i blyerts 1957 till v\u00e5rt s\u00e4llskaps grundare Knut Lundmark. N\u00e4r jag sen kom hem, blev jag \u00e4nd\u00e5 gladare, f\u00f6r nu f\u00e5r de som d\u00f6df\u00f6rklarat neutronstj\u00e4rnorna som kosmiska zombies n\u00e5nting… L\u00e4s mer »Nr 300 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24074"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24074"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24074\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24115,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24074\/revisions\/24115"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24074"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24074"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24074"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}