{"id":24116,"date":"2011-12-03T16:03:27","date_gmt":"2011-12-03T15:03:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=24116"},"modified":"2011-12-03T23:25:48","modified_gmt":"2011-12-03T22:25:48","slug":"nr-301-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/12\/03\/nr-301-2011\/","title":{"rendered":"Nr 301 2011"},"content":{"rendered":"<h3><span style=\"text-decoration: underline;\">Helgextra:<br \/>\n<\/span><\/h3>\n<h2>Planetariska nebulosor ska ni se &#8211;\u00a0 f\u00e5ngas b\u00e4st av HST!<\/h2>\n<p>F\u00f6rl\u00e5t rubriken, men&#8230; ingen rast, ingen vila, bara ila, bara ila&#8230; \u00e4ven f\u00f6r Hubble Space Telescope, HST, som h\u00e4rom dan gav oss nedanst\u00e5ende bild.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/hubblesite.org\/newscenter\/archive\/releases\/2011\/35\/image\/a\/\">Bilden f\u00f6rest\u00e4ller NGC 1846, en klothop av stj\u00e4rnor,<\/a> flera hundratusen ing\u00e5r i bollen, som ligger i utkanten av LMC, Stora Magellanska molnet p\u00e5 sydstj\u00e4rnhimlen.<\/p>\n<p>Notabelt \u00e4r det gr\u00f6naktiga objektet, en planetarisk nebulosa som det \u00e4r os\u00e4kert om den verkligen tillh\u00f6r LMC-systemet eller bara ligger i samma riktning mellan oss och galaxmolnet.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2011-35-a-web.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-24128\" title=\"Credit: NASA and The Hubble Heritage Team (STScI\/AURA) Acknowledgment: P. Goudfrooij (STScI)\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2011-35-a-web.jpg\" alt=\"\" width=\"320\" height=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2011-35-a-web.jpg 320w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2011-35-a-web-240x300.jpg 240w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\" \/><\/a><\/p>\n<p>P\u00e5 lite n\u00e4rmare h\u00e5ll ser stj\u00e4rnan och nebulosan ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2011-35-c-small_web.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-24130\" title=\"hs-2011-35-c-small_web\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2011-35-c-small_web.jpg\" alt=\"\" width=\"200\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2011-35-c-small_web.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2011-35-c-small_web-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det vi ser \u00e4r de sista d\u00f6dsryckningarna i en stj\u00e4rnas liv, och det \u00e4r t\u00e4nkbart att vi ser en version av v\u00e5r egen hemmasols underg\u00e5ng om en 4-5 miljarder \u00e5r.<\/p>\n<p>P\u00e5 Hubble-sajten ber\u00e4ttas att det gjorts m\u00e4tningar av den planetariska nebulosans r\u00f6relse, och denna r\u00f6relse f\u00f6refaller sammanfalla med klothopens stj\u00e4rnr\u00f6relser, vilket pekar p\u00e5 samh\u00f6righet. Men fr\u00e5getecken finns likv\u00e4l.<\/p>\n<p>LMC ligger 160 000 ljus\u00e5r bort fr\u00e5n oss, och alla som bes\u00f6kt jordklotets s\u00f6dra h\u00e4lft har sett molnet.<\/p>\n<p>Fler HST-&#8220;planetaries&#8221;:<\/p>\n<p>Planetariska nebulosor \u00e4r sp\u00e4nnande forskningsobjekt och de \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n alltid vackert &#8220;planetariska&#8221;\u00a0 till utseendet. De kan se ut lite hipp som happ till f\u00f6ljd av diverse asymmetrier i stj\u00e4rnorna sj\u00e4lva och i det omgivande interstell\u00e4ra mediet. <strong><br \/>\n<\/strong><\/p>\n<p><strong>* Den n\u00e4rmaste planetariska nebulosan?<\/strong><br \/>\nEn av huvudkandidaterna m\u00e5ste vara <a href=\"http:\/\/hubblesite.org\/newscenter\/archive\/releases\/2003\/11\/image\/a\/\">Helix-nebulosan (NGC 7293) i Aquarius\/Vattumannens <\/a>stj\u00e4rnbild &#8211; den ligger p\u00e5 ungef\u00e4r 700 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd. \u00c4ven Hantel-nebulosan har ett liknande avst\u00e5nd fr\u00e5n oss.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2003-11-a-small_web.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-24133\" title=\"Foto: HST (2003)\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2003-11-a-small_web.jpg\" alt=\"\" width=\"200\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2003-11-a-small_web.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hs-2003-11-a-small_web-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>* Den yngsta planetariska nebulosan?<br \/>\n<\/strong><\/p>\n<p>Sannolikt handlar svaret p\u00e5 den fr\u00e5gan om Stingrocks-nebulosan, som kanske inte ens har mer\u00a0 \u00e4n 40-50 \u00e5r p\u00e5 nacken.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/250px-Stingraynebula.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-24135\" title=\"Foto: HST\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/250px-Stingraynebula.jpg\" alt=\"\" width=\"250\" height=\"250\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/250px-Stingraynebula.jpg 250w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/250px-Stingraynebula-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 250px) 100vw, 250px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>* Den mest exotiska planetariska nebulosan?<\/strong><br \/>\nJag har m\u00e5nga favoriter, men det enda jag vet \u00e4r att p\u00e5 en &#8220;10-b\u00e4sta-lista&#8221; m\u00e5ste Eskim\u00e5-nebulosan NGC 2392 komma med:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/eskimo_hst1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-24155\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/eskimo_hst1-300x226.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"226\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/eskimo_hst1-300x226.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/eskimo_hst1.jpg 625w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&#8220;Eskim\u00e5n&#8221; ligger ungef\u00e4r 5000 ljus\u00e5r bort, i Gemini\/Tvillingarnas stj\u00e4rnbild och kan skymtas i mindre amat\u00f6rteleskop.<\/p>\n<p>Ett av de planetariska nebulosornas favorituppdrag \u00e4r att till sina hemmagalaxer \u00e5terf\u00f6ra gas och stoft och molekyler och p\u00e5 det viset &#8220;recycla&#8221; stj\u00e4rnbildningsprocessen.<\/p>\n<p>Nebulosornas livsl\u00e4ngd \u00e4r inte astronomisk, kanske g\u00e5r det 10 000 \u00e5r innan de helt uppl\u00f6ses och ing\u00e5r i den interstell\u00e4ra materien.<\/p>\n<h2>Shakespeares stj\u00e4rnor<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/William-Shakespeare.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-24158\" style=\"width: 88px; height: 88px;\" title=\"The Bard!\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/William-Shakespeare-150x150.jpg\" alt=\"\" \/><\/a>Jag var med min tidigare kulturredaktionskollega <strong>Anna-Mi Wendel<\/strong> p\u00e5 en makal\u00f6st ROLIG upps\u00e4ttning av <em>Kung Lear<\/em> h\u00e4rom kv\u00e4llen. Vi skrattade s\u00e5 vi gr\u00e4t!<\/p>\n<p>Det \u00e4r den fria(re) <a href=\"http:\/\/www.schtunk.se\/\">teatergruppen 1 2\u00a0 3 Schtunk<\/a>, som just nu g\u00e4star Teater 23 i Malm\u00f6.<\/p>\n<p>F\u00f6r s\u00e4kerhets skull hade jag innan l\u00e4st p\u00e5 gamle <strong>C-A Hagbergs <\/strong>\u00f6vers\u00e4ttning av <strong>William Shakespeare<\/strong>-tragedin, och i den sp\u00f6kar solf\u00f6rm\u00f6rkelser (1605) och\u00a0 stj\u00e4rnorna ofta, ofta. Ta den lojale Kents rader:<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>&#8220;Stj\u00e4rnorna.<br \/>\n<\/strong><\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>Ja, stj\u00e4rnorna. de styra v\u00e5r<\/strong><\/span><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>a \u00f6den.<br \/>\n<\/strong><\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>Ty annars avlade ej samma par<br \/>\n<\/strong><\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>S\u00e5 skilda barn.&#8221;<br \/>\n<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Klassikern Hagberg citeras\u00a0 d\u00e5 och d\u00e5 i denna totalt underbara f\u00f6rest\u00e4llning, d\u00e4r sk\u00e5disarna g\u00e5r ut ur och in i sina roller och spelar mot och med\u00a0 publiken fullkomligt h\u00e4mningsl\u00f6st. S\u00e4tter man sig p\u00e5 f\u00f6rsta b\u00e4nkraden, som Anna-Mi och jag gjorde, uts\u00e4tter man sig samtidigt f\u00f6r vissa risker.<\/p>\n<p>Rekommenderas!<br \/>\nOch, ja, <em>Kung Lear <\/em>enligt Shakespeare var en tragedi, men f\u00f6rlagan, som Shakespeare norpade s\u00e5 friskt ur, var faktiskt en komedi.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/Kung_Lear_TEST2.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-24124\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/Kung_Lear_TEST2-251x300.jpg\" alt=\"\" width=\"251\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/Kung_Lear_TEST2-251x300.jpg 251w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/Kung_Lear_TEST2.jpg 350w\" sizes=\"(max-width: 251px) 100vw, 251px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Nya exoplaneter &#8220;sl\u00e4pps&#8221; p\u00e5 m\u00e5ndag<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/exoplanets.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-24152\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/exoplanets-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/exoplanets-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/exoplanets-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/exoplanets.jpg 512w\" sizes=\"(max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a>NASA planerar stor presskonferens p\u00e5 m\u00e5ndag (5 december), d\u00e5 garanterat ett nytt Kepler-fynd kommer att offentligg\u00f6ras<\/p>\n<p>P\u00e5 presskonfen kommer f\u00f6ljande experter att komma\u00a0 till tals. Det \u00e4r lika bra att k\u00f6ra\u00a0 listan en g\u00e5ng f\u00f6r alla, eftersom namnen kommer att f\u00f6rekomma titt som t\u00e4tt i mediabruset;<\/p>\n<p><strong>* Pete Worden<\/strong>, chef f\u00f6r Ames Research Center<\/p>\n<p><strong>* Natalie Batalha<\/strong>, bitr\u00e4dande Kepler-chef f\u00f6r vetenskapaarna knutna till Ames<br \/>\n<strong>* Bill Borucki,<\/strong> Kepler &#8220;principal investigator&#8221; vid Ames<\/p>\n<p><strong>* Jill Tarter<\/strong>, chef f\u00f6r SETI (Search for Extraterrestrial Intelligence)<\/p>\n<p>5-9 december kommer en rad experter att m\u00f6tas p\u00e5 en f\u00f6rsta version av\u00a0 <span style=\"text-decoration: underline;\">Kepler Science Conference<\/span>, Drygt 110 vetenskapsrapporter kommer att\u00a0 ventileras dessa dagar.<\/p>\n<p>Statistiken s\u00e4ger att 80 procent av de Kepler-fynd (p\u00e5 drygt 1200 kandidater) som offentliggjordes f\u00f6r snart ett \u00e5r sen, verkligen kommer att bekr\u00e4ftas som exoplaneter. Men detta\u00a0 \u00e4r inget hafsverk, och en del astronomer har &#8211; med r\u00e4tta &#8211; f\u00e5tt p\u00e5 tafsen f\u00f6r att de varit f\u00f6r tidigt ute med sina &#8220;definitiva&#8221; fynd.<\/p>\n<p>Samtidigt som NASA:s Kepler-tam laddar upp, <a href=\"http:\/\/www.physorg.com\/news\/2011-12-caltech-led-team-astronomers-planets.html\">stj\u00e4ler Caltech-astronomerna lite av showen genom att meddela<\/a> att de helt utanf\u00f6r Kepler-programmet hittat 18 nya exoplaneter.<\/p>\n<p>Hittills har ungef\u00e4r 700 exoplaneter konfirmerats totalt. Detta \u00e4r fakta till dags dato.<\/p>\n<h2>Manne Siegbahns f\u00f6l\u00b4sedag<\/h2>\n<p>I dag t\u00e4nder vi 125 ljus p\u00e5 en prinsesst\u00e5rta, f\u00f6r 3 december 1886 f\u00f6ddes geniet<strong> Manne Siegbahn<\/strong>.<\/p>\n<h2>En av h\u00f6stens Draconider&#8230;<\/h2>\n<p>.. gav <a href=\"http:\/\/www.imo.net\/draconids2011results\">upphov till denna bildsvit &#8220;live&#8221; <\/a> med hj\u00e4lp av ett vidvinkelsinstrument kopplat till n\u00e5got som kallas <a href=\"http:\/\/telescope.livjm.ac.uk\/News\/index.php\">Liverpool Telescope p\u00e5 La Palma<\/a> &#8211; fj\u00e4rrstyrt naturligtvis:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/draconids2011_liverpool1.gif\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-24140\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/draconids2011_liverpool1.gif\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/draconids2011_liverpool1.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/draconids2011_liverpool1-150x150.gif 150w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>2 advent&#8230;<\/h2>\n<p>.. \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng och \u00f6ver en kopp gl\u00f6gg och n\u00e5gra levande ljus ska jag f\u00f6r mig sj\u00e4lv i lugn och ro sammanfatta en intensiv vecka, vars astronomiska h\u00f6jdpunkt var v\u00e5r utomordentligt fina nyinvigning av Tycho Brahe-observatoriet i Oxie i g\u00e5r. Allt var lyckat &#8211; speciellt lyckat med <strong>Peter Lindes<\/strong> Skype-intervju med <strong>Cathy Horellou<\/strong>. Cathy var med direkt fr\u00e5n Onsala och R\u00e5\u00f6.<\/p>\n<p>Vi trodde ett tag\u00a0 i publiken att vi hade kontakt med Cathy ombord p\u00e5 ISS. Det var riktig space-feeling \u00f6ver den s\u00e4ndningen.<\/p>\n<p>Med en rej\u00e4l BIG BANG f\u00f6rklarades observatoriet nyinvigt. Kolla v\u00e5ra hemsidor f\u00f6r mer info fr\u00e5n begivenheten.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/article-1051070-01AFBD460000044D-887_468x327.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-24149\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/article-1051070-01AFBD460000044D-887_468x327-300x209.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"209\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/article-1051070-01AFBD460000044D-887_468x327-300x209.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/article-1051070-01AFBD460000044D-887_468x327.jpg 468w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<table border=\"0\" cellspacing=\"0\" cellpadding=\"2\" width=\"100%\">\n<tbody>\n<tr>\n<td class=\"name\" colspan=\"2\"><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td align=\"CENTER\" valign=\"TOP\"><\/td>\n<td><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Helgextra: Planetariska nebulosor ska ni se &#8211;\u00a0 f\u00e5ngas b\u00e4st av HST! F\u00f6rl\u00e5t rubriken, men&#8230; ingen rast, ingen vila, bara ila, bara ila&#8230; \u00e4ven f\u00f6r Hubble Space Telescope, HST, som h\u00e4rom dan gav oss nedanst\u00e5ende bild. Bilden f\u00f6rest\u00e4ller NGC 1846, en klothop av stj\u00e4rnor, flera hundratusen ing\u00e5r i bollen, som ligger i utkanten av LMC, Stora&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/12\/03\/nr-301-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 301 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24116"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24116"}],"version-history":[{"count":51,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24116\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24186,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24116\/revisions\/24186"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24116"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24116"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24116"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}