Tak\u00e5sarna i Paris befolkades av massor av vanliga parisare med kikare och amat\u00f6rastronomer, som spanade in den stora kometen. Kometen syntes i juni och juli och utforskades bl a av kometk\u00e4nnaren Ernst Tempel<\/strong>.<\/p>\n \u00d6verhuvud taget syntes m\u00e5nga kometer \u00e5ren runt 1860.<\/p>\n En \u00f6nskelista fr\u00e5n min sida \u00ednf\u00f6r 2012:<\/p>\n 1. Supernova\/nova<\/strong> i Vintergatan, v\u00e4l synlig f\u00f6r blotta \u00f6gat p\u00e5 norra stj\u00e4rnhimlen.<\/p>\n 2. Stor kome<\/strong>t med gigantisk svans.<\/p>\n 3. Meteoritnedfall<\/strong> p\u00e5 min bakg\u00e5rd.<\/p>\n 4. Ov\u00e4ntad NEO<\/strong> som snuddar jordklotet.<\/p>\n 5. Kraftig CME <\/strong>p\u00e5 solen med\u00a0 efterf\u00f6ljande spektakul\u00e4rt norrsken \u00f6ver s\u00f6dra Skandinavien.<\/p>\n 6. Elavbrott<\/strong> i ett par timmar som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r malm\u00f6borna att se Vintergatan.<\/p>\n 7. Mikrob <\/strong>hittas p\u00e5 Mars.<\/p>\n 8. Exoplanet<\/strong> runt solliknande stj\u00e4rna med jordens storlek, massa och solavst\u00e5nd – och vatten.<\/p>\n 9. Bevis <\/strong>f\u00f6r multiversum-teorierna.<\/p>\n 10. Paradigmskifte<\/strong>, t ex genom uppt\u00e4ckt av neutriner med dubbla ljushastigheten…<\/p>\n Gamle kompisen, radiomannen. f\u00f6rfattaren Carl Magnus von Seth <\/strong>\u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 saken (h\u00e4mtat ur hans nya bok Ja, minsann<\/em>):<\/p>\n “Helvetet ing\u00e5r s\u00e4kert i kosmos.” * Doppler-effekten anv\u00e4ndes<\/strong> f\u00f6r att komma \u00e5t planeter, som f\u00e5r stj\u00e4rnorna att oscillera i sina banor \u00f6ver himlavalvet.<\/p>\n * Ett resultat av de nya uppt\u00e4ckterna<\/strong> \u00e4r att Jupiter-liknande planeter g\u00e4rna trivs runt massiva stj\u00e4rnor men ocks\u00e5 att deras banor tycks g\u00e5 l\u00e5ngt ifr\u00e5n sina huvudstj\u00e4rnor, \u00e5tminstone 0,7 AU.<\/p>\n * Planetbanorna \u00e4r<\/strong> f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt cirkul\u00e4ra.<\/p>\n * Vad som f\u00e5r dessa gasj\u00e4ttar<\/strong> att INTE falla in i stj\u00e4rnorna och f\u00f6rintas, \u00e4r en utmaning f\u00f6r astronomerna, som har ganska klart f\u00f6r sig hur planetbildningen i sig g\u00e5r till d\u00e4r ute.<\/p>\n Det \u00e4r Lars Olefeldt<\/strong>, som tipsar om sajten bigfun.be, som bl a har ett par astronomiska inslag <\/a>– t ex en pedagogisk svit bilder som visar universums storlek n\u00e4r vi hoppar fr\u00e5n bild till bild.<\/p>\n En ny forskarrapport visar att de s\u00e5 kallade GMC, “giant molecular clouds”<\/a>, f\u00f6ljer magnetf\u00e4lten ganska v\u00e4l i M33-spiralerna. F\u00e4lten f\u00f6rankrar molnen.<\/p>\n Forskarna hoppas kunna finslipa sina observationer s\u00e5 sm\u00e5ningom med hj\u00e4lp av ALMA.<\/p>\n M\u00e4tningar av detla slag \u00e4r l\u00e4ttare att utf\u00f6ra p\u00e5 en spiral som M33, som ligger en face mot oss,\u00a0 \u00e4n\u00a0 i Vintergatan.<\/p>\n<\/div>\n Hur definierade gamla SAOB, Svenska Akademiens Ordbok<\/em>, glosan “nebulosa”? En koll visar p\u00e5 detta resultatet:<\/p>\n Ljusa, m\u00f6rka, oregelbundna nebulosor. Planetariska nebulosor, som i mindre instrument to sig ss. runda, planetliknande skivor. Dessa kalla himlakroppar, som, utan att sj\u00e4lfva uppv\u00e4rmas, insuga solarnas str\u00e5lning, \u00e4ro de s\u00e5 kallade nebulosorna eller t\u00f6ckenstj\u00e4rnorna. ARRHENIUS V\u00e4rld. 93 (1906). HimHavjord 1: 11 (1925). jfr GAS-, RING-, SPIRAL-NEBULOSA m. fl. \u2013 s\u00e4rsk. (i vitter stil) i j\u00e4mf\u00f6relser l. bildl. Den stora vestern, som st\u00e5r f\u00f6r mig lik en slags mytho logisk nebulosa. BREMER NVerld. 2: 151 (1853). Han ordnade den l\u00f6sa nebulosa, som Finska konstf\u00f6reningen var. AHRENBERG M\u00e4nn. 5: 204 (1910).”<\/p>\n NASA lyckades r\u00e4dda – f\u00f6r ett \u00e5r i alla fall – James Webb-teleskopet fr\u00e5n att skrotas av den amerikanska kongressen. Priset \u00e4r dock att andra prestigeprojekt skjuts fram i tiden eller helt skrinl\u00e4ggs, t ex WFIRST<\/span> (Wide-Field Infrared Survey Telescope), LISA<\/span> (Large Interfemeter Space Antenna) och IXO <\/span>(Internationall X-ray Observatory).<\/p>\n Tracy K Smith <\/strong>\u00e4r en unik amerikanska, som v\u00e4ckt stor uppm\u00e4rksamhet med sin lyrik som ofta tar utg\u00e5ngspunkt i kosmos, Helt klart inspireras hon t ex av Hubble-teleskopets bilder.<\/p>\n Hennes nya diktsamling, den tredje,\u00a0 heter Life on Mars<\/em> och har hyllats t ex i New York Times<\/em> litteraturbilaga. Tracy har nyligen \u00e4ven intervjuats av den “tunga” vetenskapstidskriften Nature.<\/em><\/p>\n I Life on Mars<\/em>-samlingen ing\u00e5r \u00e4ven dikter som har med hennes rymdforskande pappa och hans bortg\u00e5ng att g\u00f6ra.<\/p>\n Naturligtvis synar poeten \u00e4ven fr\u00e5gan om vi \u00e4r ensamma eller inte i universum – om andra rymdvarelser funderar i v\u00e5ra banor rentav. En dikt p\u00e5 det temat g\u00e5r s\u00e5 h\u00e4r: Perhaps the great error is believing Finns det n\u00e5n svensk poet i dag som v\u00e5gar n\u00e4rma sig himlavalvet?<\/p>\n Det blev en ovanligt l\u00e5ng blogg i dag, men nu \u00e4r det slut f\u00f6r nu. Och om jag pausar ett par dagar, tror jag ni \u00f6verlever “radiotystnaden” i bloggosf\u00e4ren.<\/p>\n Keep smiling! Slutet \u00e4r \u00e4nd\u00e5 n\u00e4ra.<\/p>\n P\u00e5 \u00f6nskelistan inf\u00f6r 2012: En praktfull komet, tack! Intresset f\u00f6r vad som sker p\u00e5 himlavalvet f\u00f6ljer en sorts sinuskurva. \u00c4r det mycket “p\u00e5 g\u00e5ng” \u00f6kar allm\u00e4nhetens nyfikenhet. N\u00e4sta \u00e5r f\u00e5r vi hoppas p\u00e5 draghj\u00e4lp av Venuspassagen, och kanske dyker en och annan ov\u00e4ntad ljusstark komet upp. En supernova som kan ses f\u00f6r blotta \u00f6gat \u00e4r… L\u00e4s mer »Nr 302 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24176"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24176"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24176\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24236,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24176\/revisions\/24236"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24176"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24176"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24176"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/spl-v700-0022.jpg\" "\\"Ill")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nvon Seth-tanke<\/h2>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\nCaltechs exoplaneter<\/h2>\n
<\/a>Med hj\u00e4lp av bl a de b\u00e4gge Keck-tvillingteleskopen p\u00e5 Hawaii och en noggrann bevakning av 300 stj\u00e4rnor, lyckades Caltech-astronomerna i ett svep f\u00e5nga in inte mindre \u00e4n 18 nya exoplaneter. Christian Vestergaard<\/strong> lotsar mig direkt tlil Caltechs pressrelease<\/a>, och ur den framg\u00e5r f\u00f6ljande intressanta fakta:<\/p>\nUniversums storlek<\/h2>\n
M33:s spiralarmar<\/h2>\n
SAOB om glosan “nebulosa”<\/h2>\n
<\/a>“NEBULOSA ne\u00b9b\u03c9l\u03c9\u00b3sa\u00b2 l. neb\u00b9-, l. -ul-, r. l. f.; best. -an; pl. -or (SELANDER \u00c5rsb VetA 1837\u201341, s. 35, osv.) ((\u2020) -er (\u00e4v. att h\u00e4nf\u00f6ra till sg. nebulos) Frey 1847, s. 280, BREMER Hertha 464 (1856)); f\u00f6rr \u00e4v. NEBULOS, r. l. m.(?); pl. -er (se ovan). Ordet f\u00f6rekom f\u00f6rr \u00e4v. i den lat. pl.formen nebulos\u00e6. SP 1792, nr 158, s. 4 (: Nebulos\u00e4). ConvLex. 3: 34 (1824). ( nebulosa1690 osv. nebulos c. 1878)
\n[jfr t. nebelfleck, nebel, eng. nebula, fr. (\u00e9toile) n\u00e9buleuse; av nylat. nebulosa (underf\u00f6rst\u00e5tt stella, stj\u00e4rna), f. sg. av lat. nebulosus, dimmig, t\u00f6cknig, till lat. nebula, dimma o. d. (se NEBULAR-)]
\n[NEBULOSA 0]
\nastr. t\u00f6ckenaktig (utanf\u00f6r v\u00e5rt solsystem befintlig) bildning i v\u00e4rldsrymden, stj\u00e4rnt\u00f6cken; numera om s\u00e5dan bildning som vid observation icke uppl\u00f6ser sig i stj\u00e4rnor, motsatt: stj\u00e4rnhop; f\u00f6rr \u00e4v. innefattande stj\u00e4rnhopar; \u00e4v. om den gasmassa (urnebulosa) varur v\u00e5rt solsystem enligt nebularteorien utbildats.<\/p>\n<\/a>(Stj\u00e4rnbilden) Kr\u00e4fftan \u00e4r bekant af een Nebulosa eller Liusstak, som han har mitt p\u00e5 sig. R\u00c5LAMB 4: 6 (1690). Herschel har beskrifvit den bekanta nebulosans i Orion nuvarande utseende. CRONSTRAND \u00c5rsb VetA 1827, s. 10.<\/p>\nVad f\u00e5r stryka p\u00e5 foten i st\u00e4llet?<\/h2>\n
Tracy skriver rymdpoesi<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\nwe\u2019re alone,
\nThat the others have come and gone \u2014
\na momentary blip \u2014
\nWhen all along, space might be choc-full of traffic,
\nBursting at the seams with energy we neither feel
\nNor see, flush against us, living, dying, deciding,
\nSetting solid feet down on planets everywhere,
\nBowing to the great stars that command, pitching stones
\nAt whatever are their moons. They live wondering
\nIf they are the only ones, knowing only the wish to know,
\nAnd the great black distance they \u2014 we
\n\u2014 flicker in.
\n<\/strong><\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\nFinalen till sist<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"