{"id":24400,"date":"2011-12-09T13:58:54","date_gmt":"2011-12-09T12:58:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=24400"},"modified":"2011-12-09T13:58:54","modified_gmt":"2011-12-09T12:58:54","slug":"nr-306-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/12\/09\/nr-306-2011\/","title":{"rendered":"Nr 306 2011"},"content":{"rendered":"

B\u00edldrikt helgextra:
\n<\/span><\/h3>\n

\u00c4nnu en bild av Iris<\/h2>\n

I dag blir det m\u00e5nga bilder p\u00e5 W-bloggen, och ska jag d\u00f6ma av W-bloggtr\u00e4ffarna senast, s\u00e5 \u00e4r det m\u00e5nga som fascinerats av Iris Brinkborgs<\/strong> astronomiska akvarell-bilder. Och det \u00e4r inte alls konstigt, f\u00f6r det \u00e4r ett fantastiskt, f\u00e4rgrikt och eget kosmos hon f\u00e5ngar – ett gott bevis p\u00e5 “crossover” i den konstn\u00e4rliga v\u00e4rlden n\u00e4r den inspireras av rymden.<\/p>\n

Dagens exempel f\u00e5r bevisa den tesen:<\/p>\n

\"\"<\/a> Fler exempel fram\u00f6ver!<\/p>\n

Ny ljus supernova<\/h2>\n

\"\"<\/a>En ny ljusstark supernova av Typ Ia har uppt\u00e4ckts, denna g\u00e5ng p\u00e5 s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen. SN 2011iv uppt\u00e4cktes 2 december och har en visuell magnitud runt 12. Stj\u00e4rnan ligger oss s\u00e5 n\u00e4ra som 18 Mpc (ung 60 miljoner ljus\u00e5r) bort i galaxen NGC 1404, som ing\u00e5r i den s\u00e5 kallade Fornax-hopen.<\/p>\n

Denna supernova \u00e4r s\u00e5 intressant genom sin blygsamma r\u00f6df\u00f6rskjutning att \u00e4ven superinstrumenten ombord p\u00e5 HST och SWIFT f\u00e5tt i uppdrag att n\u00e4rmaste dagar b\u00f6rja specialstudera stj\u00e4rnsm\u00e4llen i UV-omr\u00e5dets spektrala delar, rapporterar Astronomer\u00b4s Telegram<\/a>.<\/p>\n

Olika s\u00f6kprogram har hittills i \u00e5r hittat \u00f6ver 800 supernovor, och den ljusaste var explosionen i M101 som n\u00e5dde 9,9 vis magn.<\/p>\n

Vad svarade han?<\/h2>\n

Klassisk replik fr\u00e5n ett seminarium vid ett sydsvenskt observatorium.<\/p>\n

– Docenten tycks tro att ni \u00e4r allvetande. Om jag har fel, s\u00e5 f\u00e5r ni vara s\u00e5 v\u00e4nlig och r\u00e4tta mig.<\/p>\n

Storm\u00e4starnas favoritbilder<\/h2>\n

\"\"<\/a>I samband med London Chess Classic – se tidigare W-blogg nr 298 2011 – presenterade i f\u00f6rrg\u00e5r kv\u00e4ll de tre storm\u00e4starna och synnerligen aktiva amat\u00f6rastronomerna Vishy Anand, John Nunn<\/strong> och Christian Sasse<\/strong> ett f\u00f6redrag vars bildrikedom bevisas p\u00e5 chessbase.com<\/a>.<\/p>\n

Tack till LASK:s Calle Erlandsson<\/strong> som f\u00f6rmedlat l\u00e4nken.<\/p>\n

De flesta av bilderna har de tre s\u00e4krat genom att anv\u00e4nda fj\u00e4rrstyrda teleskop runt om i v\u00e4rlden i n\u00e4tverket kallat GRAS (“Global Rent-A-Scope”).<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av storm\u00e4starnas favoritbilder som visades (klicka\/dubbelklicka):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

H\u00e4sthuvudnebulosan 1500 ljus\u00e5r bort\u00a0 \u00e4r uppenbarligen av John Nunns favoriter, eftersom denna bild \u00e4ven illustrerar omlaget p\u00e5 en av hans schackb\u00f6cker om slutspel. (H\u00e4sthuvudet s\u00e5gs f\u00f6rst fotografiskt 1888\u00a0 – kolla W-bloggen nr 244\u00a0 2011).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Denna bild av komet Garradd s\u00e4krade Anand tidigare i \u00e5r d\u00e5 det spektakul\u00e4ra m\u00f6tet skedde p\u00e5 himlavalvet mellan kometen och den klotformiga stj\u00e4rnhopen M 71.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Snyggt jobbat med fj\u00e4rrstyrt teleskop i Spanien av Christian Sasse, som under 16 timmars exponering (199 ggr 300 sek) med GRAS nya G17 Deep Red Telescope s\u00e4krade en bild av en avl\u00e4gsen quasar i Ursa Major\/Stora Bj\u00f6rnen.<\/p>\n

Efter tv\u00e5 timmars exponering b\u00f6rjade Sasse skymta himlakroppen.<\/p>\n

Quasaren drivs av ett svart h\u00e5ll med en massa motsvarande 3 miljarder ggr solens och skapades bara 870 miljoner \u00e5r efter Big Bang.<\/p>\n

Som kommentatorn skriver p\u00e5 chessbase.com:<\/p>\n

– Detta f\u00f6redrag var lika sp\u00e4nnande som en match i turneringen!<\/p>\n

Ytterligare bevis f\u00f6r vatten p\u00e5 Mars<\/h2>\n

Att det funnits vatten p\u00e5 Mars bevisas senast av bilder fr\u00e5n rovern Opportunitys panoramakamera p\u00e5 planetytan. S\u00e5 sent som i november i \u00e5r kom utforskaren m\u00e4rkliga mineral\u00e5dror p\u00e5 sp\u00e5ren, som bara kan ha med vatten att g\u00f6ra.<\/p>\n

Vi pratar kort och gott om mineralen gips, vars kemiska f\u00f6rening f\u00f6ruts\u00e4tter vatten (kalciumsulfat CaSO4\u00b7 2 H2O).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Fyndet med en bredd av 1-2 cm och 40-50 cm l\u00e5ngt gjordes vid Marskratern Endeavour.<\/p>\n

Bertil Falk<\/strong> hittade uppgiften till mig. Thanks!<\/p>\n

P\u00e5 bredast m\u00f6jliga\u00a0 amerikanska kommenterar Steve Squyres<\/strong> vid\u00a0 Cornell University uppt\u00e4ckten:<\/p>\n

– This tells a slam-dunk story that water flowed through underground fractures in the rock.<\/p>\n

“Slam-dunk” \u00e4r v\u00e4l egentligen en glosa som har att g\u00f6ra med basketball n\u00e4r man kompromissl\u00f6st vr\u00e4ker ner bollen och s\u00e4tter en trepo\u00e4ngare i korgen.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Galaxer med svansar<\/h2>\n

\"\"<\/a>Christian Vestergaard <\/strong>har kommit en intressant uppt\u00e4ckt p\u00e5 sp\u00e5ren, att nu har astronomer \u00e4ven funnit galaxer med l\u00e5ngt utdragna “svansar” i den intergalaktiska sf\u00e4ren.<\/p>\n

Det \u00e4r anrika Monthly Notises from Royal Astronomical Society, MNRAS, som rapporterar om gassvansar<\/a> som utg\u00e5r fr\u00e5n spiralerna CGCG 097-026 och FGC1287 (ing\u00e5r i galaxhopen Abell 1367).<\/p>\n

Fenomenet kan sk\u00e5das i Leo\/Lejonet och avst\u00e5ndet till spiralerna bed\u00f6ms till ungef\u00e4r 300 miljoner ljus\u00e5r.<\/p>\n

Radioastronomer knutna till astrofysiska institutionen i Granada, Spanien, st\u00e5r f\u00f6r utforskningen.<\/p>\n

Det enda som \u00e4r sj\u00e4lvklart med den h\u00e4r typen av uppt\u00e4cker att det \u00e4r lika bra att g\u00f6ra en stor brasa av alla gamla l\u00e4rob\u00f6cker i astronomi.<\/p>\n

Hj\u00e4\u00e4\u00e4\u00e4lp!<\/h2>\n

Innan vi g\u00e5r till helgvila – 3 Advent v\u00e4ntar – \u00e4nnu en Punch<\/em>-bild fr\u00e5n bildbyr\u00e5n IBL:s fantastiska arkiv i Ljungbyhed.<\/p>\n

Ha det s\u00e5 bra!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n\n\n
<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

B\u00edldrikt helgextra: \u00c4nnu en bild av Iris I dag blir det m\u00e5nga bilder p\u00e5 W-bloggen, och ska jag d\u00f6ma av W-bloggtr\u00e4ffarna senast, s\u00e5 \u00e4r det m\u00e5nga som fascinerats av Iris Brinkborgs astronomiska akvarell-bilder. Och det \u00e4r inte alls konstigt, f\u00f6r det \u00e4r ett fantastiskt, f\u00e4rgrikt och eget kosmos hon f\u00e5ngar – ett gott bevis p\u00e5… L\u00e4s mer »Nr 306 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24400"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24400"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24400\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24461,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24400\/revisions\/24461"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24400"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24400"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24400"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}