{"id":2447,"date":"2010-04-11T08:36:40","date_gmt":"2010-04-11T07:36:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=2447"},"modified":"2010-04-11T13:43:25","modified_gmt":"2010-04-11T12:43:25","slug":"nr-32-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/04\/11\/nr-32-2010\/","title":{"rendered":"Nr 32 2010"},"content":{"rendered":"

Allt ljus p\u00e5 kvinnliga astronomer<\/h2>\n
Jag sitter just nu och slipar p\u00e5 en st\u00f6rre artikel, som ska placeras n\u00e5nstans och som handlar om “Hitlers astronomer” – astronomin i Tredje riket, kort och gott. Ett kompilat av l\u00e4sning h\u00e4r och d\u00e4r. Mycket intressant \u00e4r ju den tyska astronomen Margarethe G\u00fcssow vid observatoriet Berlin-Babelsberg (se blogg 15), som var en framst\u00e5ende variabelobservat\u00f6r\u00a0 och som fortfarande f\u00e5r goda vitsord i t ex AAVSO:s historik.<\/a><\/div>\n
G\u00fcssow var \u00f6vertygad nazist, hon hycklade inte om det, hon k\u00e4nde sig aldrig “missf\u00f6rst\u00e5dd” som partig\u00e4ngad\u00a0 nazist men v\u00e4l som kvinnlig astronom och intrigerna kring henne var legio; efter kriget drabbades hon som m\u00e5nga bruna astronomer av segrarmakternas bannbulla, hon blev arbetsl\u00f6s och f\u00f6rsvann in i den stora tyska anonymiteten. Ingen vet egentligen vad som h\u00e4nde henne.<\/div>\n
En sak vet jag best\u00e4mt och det \u00e4r att denna G\u00fcssow hade k\u00e4nt sig oerh\u00f6rt obekv\u00e4m med projektet SIAA = She Is An Astronomer, som lever vidare efter IAY,\u00a0 det internationlla astronomiska \u00e5ret 2009 och som nu i april samlar sig till en, f\u00f6ruts\u00e4tter\u00a0 jag, hyperintressant konferens i London 22-23 april i regi av det kungl\u00edga astronomiska s\u00e4llskapet, RAS, p\u00e5 de brittiska \u00f6arna.<\/div>\n
\"\"<\/a>
D\u00e5 och nu... kvinnliga astronomer vid Harvard omkring 1917 och kvinnliga forskare idag, vid European Week of Space and Astronomy 2009 (Bilden h\u00e4mtad fr\u00e5n SIAA,s hemsida)<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Det inledande v\u00e4lkomstf\u00f6redraget borde v\u00e4cka rubrikmakarnas intresse p\u00e5 Londons Fleet Street (som inte finns l\u00e4ngre, jag vet, jag talar i symboliska termer): det h\u00e5lls av professorn Jocelyn Bell Burnell, som uppt\u00e4ckte de f\u00f6rsta radiopulsarerna men som fick uppleva sm\u00e4leken av att Nobelpriset 1974 gick till hennes kollega Anthony Hewish i st\u00e4llet, Hewish som i sin tur delade priset med bloggfavoriten, radioastronomen Martin Ryle.<\/div>\n
Men Miss\u00a0 Jocelyn Bell skulle absolut ha varit med p\u00e5 podiet, delat pengarna och \u00e4ran, inget snack om den saken. Jag hoppas det var den Nobelprisgivande kommitt\u00e9ns sista sexistiska utspel!<\/div>\n
Det hedrar f\u00f6r \u00f6vrigt Fred Hoyle i hans svarta h\u00e5l att han, som ju ocks\u00e5 borde f\u00e5tt Nobelpriset, reagerade p\u00e5 or\u00e4ttvisan.<\/div>\n
SIAA har en v\u00e4ldigt informativ hemsida<\/a>, och d\u00e4r kan bland annat l\u00e4sas en intervju med professorn vid Niels Bohr Institutet i K\u00f6penhamn, Birgitta Nordstr\u00f6m, som p\u00e5pekar att antalet kvinnliga medarbetare p\u00e5 hennes institut sjunker ju h\u00f6gre upp i hierarkin vi kommer och att bland senior-staff-medarbetarna siffran nu ligger runt 10 procent. (Finns det s\u00e5 f\u00e5 procent?)<\/div>\n
Bland kvinnliga astronomipionj\u00e4rer som portr\u00e4tteras och lyfts fram\u00a0 av SIAA:s alldeles utm\u00e4rkta historiska \u00f6versikt\u00a0 m\u00e4rks Tycho Brahes l\u00e4rda syster Sophie Brahe.<\/div>\n
Hur m\u00e5nga systrar har f\u00f6r \u00f6vrigt inte hj\u00e4lpt sina astronomiskt arbetande br\u00f6der? Det finn ett stort antal sj\u00e4lvuppoffrande “syrror” att lyfta fram, och till och med Anders Celsius la under sin Europa-resa m\u00e4rke till fenomenet. D\u00e4rav detta brevst\u00e4lle hos honom:<\/div>\n
“Jag b\u00f6rjar tro att det \u00e4r alla astronomers \u00f6de….att ha l\u00e4rda systrar. Jag har ocks\u00e5 en syster, men hon \u00e4r inte s\u00e4rskilt l\u00e4rd. F\u00f6r att bevara harmonin m\u00e5ste vi g\u00f6ra en astronom av henne.”<\/span><\/div>\n
Ett av m\u00e5len med London-konferensen \u00e4r att ge muskler och inneh\u00e5ll \u00e5t den resolution som yrkesastronomernas IAU och dess\u00a0 generalf\u00f6rsamling antog i fjor f\u00f6r kvinnornas sak inom v\u00e5r vetenskap.<\/div>\n

Extremt m\u00e4rklig bild<\/h2>\n

En av de absolut m\u00e4rkligaste bilder jag sett \u00e5terfinns lite h\u00e4r och var p\u00e5 astronomiska nyhetssajter just nu: Den med sp\u00e4nning f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rm\u00f6rkelsen av Epsilon Aurigae. Bilderna har vaskats fram och rekonstruerats med hj\u00e4lp av extremt sofistikerad datorstyrd och laserledd\u00a0 interferometer-teknik av de sex samverkande teleskopen p\u00e5 Mount Wilson (CHARA Array) och visar grafiskt\u00a0 hur stj\u00e4rnf\u00f6rm\u00f6rkelsen gick till 2009-2010.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Credit: John Monnier, University of Michigan<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Vart 27:e \u00e5r sker det att vi ligger i f\u00f6rm\u00f6rkelsens siktlinje, och att detta r\u00f6r sig om en \u00e4kta bin\u00e4r f\u00f6rm\u00f6rkelsevariabel uppt\u00e4cktes redan p\u00e5 1820-talet. Dubbelstj\u00e4rnsystemets F-stj\u00e4rna f\u00f6rm\u00f6rkas av en B-stj\u00e4rna som omges av en m\u00f6rk stoftskiva, den teorin bekr\u00e4ftas nu i detalj.<\/p>\n

Bra koll p\u00e5 vad det handlar om, storlekar och annat, har t ex astronomy.com-sajten<\/a>.<\/p>\n

Det \u00e4r inte ens l\u00f6nt att jag f\u00f6rs\u00f6ker beskriva hur m\u00e4rkv\u00e4rdigt detta \u00e4r, b\u00e5de som astronomiskt fenomen i sig och hur det tekniskt \u00e4r m\u00f6jligt att f\u00e5nga f\u00f6rm\u00f6rkelsen p\u00e5 detta vis.<\/p>\n

PS. <\/strong><\/p>\n

Komplettering <\/strong>sen bloggen gick i tryck: \u00c4nnu mer text- och suggestivt bildmaterial h\u00e4r<\/a>, som ocks\u00e5 l\u00e4nkar vidare till artikeln i Nature.<\/p>\n

Mark Twain om universum och m\u00e4nniskan<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Frim\u00e4rke med Mark Twain p\u00e5 Halleys komet!<\/figcaption><\/figure>\n

K G Hammar-tr\u00e4ffen (blogg 30, 31) inspirerar till diverse l\u00e4sning, som t ex av Mark Twains Letters from the Earth<\/em> d\u00e4r f\u00f6ljande stycke ur kapitlet “The Damned Human Race” \u00e5terges i en h\u00f6gst egenh\u00e4ndig blogg\u00f6vers\u00e4ttning:<\/p>\n

“Om Eiffeltornet representerar universums \u00e5lder, utg\u00f6r det tunna f\u00e4rgskiktet p\u00e5 toppen av mastknoppen m\u00e4nniskans del av denna \u00e5lder. Och alla tror att det \u00e4r f\u00f6r detta tunna f\u00e4rgskikts skull som tornet byggdes.”<\/span><\/p>\n

Mark Twain alias Samuel Langhorne Clemens (1835-1910)\u00a0 hade \u00f6verhuvud taget ett stort astronomiskt intresse, vilket bevisas av alla roliga, elaka och kloka nedslag som finns\u00a0 \u00e5tergivna p\u00e5 denna sajt med Mark Twain-citat<\/a>. Han har ocks\u00e5 f\u00e5tt en krater p\u00e5 Merkurius s\u00f6dra halvklot namnad efter sig liksom\u00a0 asteroiden 2362 Mark Twain (1976 SH2).<\/p>\n

Mark Twain t\u00e5l alltid att l\u00e4sas om och p\u00e5!<\/p>\n

Lundakarnevalen n\u00e4rmar sig<\/h2>\n

\"\"<\/a>Eftersom det finns fotoner m\u00e5ste det finnas antifotoner, allts\u00e5 i dagligt tal “m\u00f6rker-partiklar”, som dessutom f\u00e4rdas bakl\u00e4nges med\u00a0 300 000 km\/sek. Det s\u00e4ger ju sunda f\u00f6rnuftet,\u00a0 och f\u00f6rg\u00e4ves f\u00f6rs\u00f6kte en g\u00e5ng Hans-Uno Bengtsson f\u00f6rklara f\u00f6r mig\u00a0 att fotoner och “antifotoner” \u00e4r samma sak.<\/p>\n

Det \u00e4r synd att Hans-Uno inte lever l\u00e4ngre. Han skulle s\u00e4kert ha haft synpunkter p\u00e5 kommande Lundakarneval och karnevalstidningen, som har en “vetenskaplig notis” om likheten mellan ljus\u00e5r och hund\u00e5r.<\/p>\n

Hipp hipp hurra!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Celestron firar 50 \u00e5r i \u00e5r, och vi borde v\u00e4l p\u00e5 TBO bekransa v\u00e5ra egna trotj\u00e4nare, Celestron 8 och Celestron 14, som st\u00e4llt och st\u00e4ller upp i v\u00e5tt (n\u00e5ja) och torrt?<\/p>\n

Teleskopjubileer kan vi inte f\u00e5 nog av!<\/p>\n

Sturups-utst\u00e4llning med ?<\/h2>\n

Det \u00e4r lite os\u00e4kert vad som h\u00e4nder med den fina sk\u00e4rmutst\u00e4llningen med astronomiska bilder efter exhibitionen p\u00e5 Sturup\/Malm\u00f6 Airport, som vid det h\u00e4r l\u00e4get b\u00f6r ha sk\u00e5dats av n\u00e5gra 10 000-tal flygresen\u00e4rer.<\/p>\n

Jag har sj\u00e4lv puffat s\u00e5 gott det g\u00e5r f\u00f6r utst\u00e4llningen i diverse avisor, senast i en kr\u00f6nika i dag i Sk\u00e5nska Dagbladet (11 april).<\/p>\n

S\u00e5 bra t\u00e4nkt att samordna Sturup-utst\u00e4llningen med de 100 f\u00f6rsta \u00e5ren efter flygpremi\u00e4ren p\u00e5 Ljungbyhed 1910!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Allt ljus p\u00e5 kvinnliga astronomer Jag sitter just nu och slipar p\u00e5 en st\u00f6rre artikel, som ska placeras n\u00e5nstans och som handlar om “Hitlers astronomer” – astronomin i Tredje riket, kort och gott. Ett kompilat av l\u00e4sning h\u00e4r och d\u00e4r. Mycket intressant \u00e4r ju den tyska astronomen Margarethe G\u00fcssow vid observatoriet Berlin-Babelsberg (se blogg 15),… L\u00e4s mer »Nr 32 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2447"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2447"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2447\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2597,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2447\/revisions\/2597"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2447"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2447"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2447"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}