{"id":24511,"date":"2011-12-11T16:14:06","date_gmt":"2011-12-11T15:14:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=24511"},"modified":"2011-12-11T17:01:17","modified_gmt":"2011-12-11T16:01:17","slug":"nr-308-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/12\/11\/nr-308-2011\/","title":{"rendered":"Nr 308 2011"},"content":{"rendered":"

Månförmörkelsen med ockultation<\/h2>\n

Även från Tycho Brahe-observatoriets horisont kunde en del av förmörkelsen observeras i går – vår solgrupp var på plats – men totaliteten sågs från annat håll. Själv kollade jag en stund direktsändningana på nätet, och förmörkelsen föreföll helt normal. Inga direkta sensationer.<\/p>\n

Som vanligt har spaceweather.com fått in en rad bilder <\/a>från omvärlden, och det märkligaste som inträffade är  den flotta ockultation som den indiske amatörastronomen Biswajit Bose<\/strong>, Calcutta, passade på att dokumentera under totaliteten.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det är överhuvud taget ett av de mest fascinerande, tycker jag, under totala månförmörkelser att se hur nära stjärnor ligger månen, och ockultationer sker förstås stup i kvarten. Under en vanlig fullmåne går det inte att se stjärnor på flera måndiametrars avstånd.<\/p>\n

Carolines ljuva hämnd<\/h2>\n

Jag undrade länge om astronomer är en finare och mera empatisk sorts människor än andra. Svaret är att det är de INTE.<\/p>\n

\"\"<\/a>Exempel:<\/p>\n

Caroline Herschel<\/strong> hade ett komplicerat förhållande till sin mor, Anna<\/strong>. Denna ville att dottern skulle hålla sig till sysslorna i hemmet och inte tänka på så onyttiga saker som matte, fysiik och astronomi. Pappan Isaac<\/strong> försökte hjälpa henne, men det fick ske i smyg.<\/p>\n

När Isaac och Anna gått ur tiden, begravdes de tillsammans i Gartenkirchhof i Hannover under en sten med deras namn.<\/p>\n

In på 1800-talet köpte Caroline Herschel gravplatsen, och när hon själv gick ur tiden som firad astronom 1827, inte bara firad syster till William Herschel<\/strong>, såg hon nogsamt till att det kom en ny sten på plats, en sten på vilken det står att härunder vilar Isaac och hans dotter Caroline.<\/p>\n

Om mamman Anna – inte en stavelse!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Som vanligt är det Herschel-forskaren Michael Hoskins <\/strong>som kommit saken på spåren<\/a>.<\/p>\n

Människans tidsålder<\/h2>\n

Vi påverkar nu jordklotet så mycket och så genomgripande att vår tidsålder fått nytt namn: Antropocen.<\/p>\n

Mer om mer börjar vi också gripa in i andra planeters liv. Det är ett stort ansvar vi har.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ett radioteleskop 30 ggr större än jorden<\/h2>\n

\"\"<\/a>15 november skedde de  första observationerna med hjälp av den ryska radioastronomiska sonden Spektr-R när den låg i en bana 100 000 km ovan jorden och jordbaserade radioantenner i Ryssland (QUSAR Network med 3 antenner á 32 m), Ukraina (Evpatoria, 70 m) och Tyskland (Effelbergs 100 m).<\/p>\n

Målet är att parkera Sepktr-R 360 000 km ut, och därefter – med den kombinerande interferometertekniken – kan vi då få en upplösning på 1\/100 000-dels bågsekund. Det är ungefär som att se en gammal 10-öring på månytan.<\/p>\n

Observationerna av den avlägsna, kompakta quasaren 0212+735 skedde i 18 cm-bandet.<\/p>\n

Sepktr-R har en tio meters skål.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

De tyska Max Planck-forskarnas pressrelease finns här<\/a> – och här kan vi ta del av ryssarnas engelsksspråkiga info från organisationen RadioAstron<\/a>. Däri kan vi läsa att forskarna och teknikerna fortsätter jaga signaler, så kallade interferometer fringes ("fransar"), och sen drar utforskningen av quasarer, aktiva galaxkärnor, pulsarer och kosmiska masrar igång på allvar.<\/p>\n

Novajakt i M31<\/h2>\n

En ny nova har upptäckts i M31, Andromedagalaxen<\/a>.<\/p>\n

Upptäckten skedde 7 december och magnituden låg då runt 18-19.<\/p>\n

Det smäller  hela tiden där ute. Där bara här hemma i Vintergatan det är så tyst, så tyst på novafronten.<\/p>\n

Lästips om Antjes nya bok<\/h2>\n

\"\"<\/a>– Biskopen i Lund Antje Jackelén<\/strong> (t v)  är ”lärd som själva den onde”, för att citera Gustaf Fröding<\/strong>, noterar Carl-Olof Börjeson<\/strong>.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

– Hennes bok Gud är större<\/em> ligger på en hög intellektuell nivå – jag når knappast upp -, den är öppen och resonerande och kan med fördel läsas av alla som har funderingar om livet och varför vi är här på jorden en kort sekund. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Citat:<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

”Påven Johannes II (1920 – 2005) fick en gång frågan vad naturvetenskap och religion respektive teologi kan göra för varandra. <\/span><\/span><\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

Hans optimistiska svar var att naturvetenskapen kan rena religionen från villfarelse och vidskepelse och att religionen kan rena naturvetenskapen från avgudadyrkan och falska absolutifieringar. De kan dra varandra in i en större värld, en värld där båda kan blomstra, sade han.”<\/span><\/span><\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

– Boken – jag har bara kommit halvvägs – innehåller också ett mycket läsvärt avsnitt om metaforer, en språklig uppfinning som flitigt används av såväl naturvetare som teologer.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Vi hoppas fortfarande nån gång få se Antje Jackelen som gäst hos oss i ASTB, men det har inte gått hittills.
\n\t<\/span><\/span><\/p>\n

Slut för denna helg!<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Månförmörkelsen med ockultation Även från Tycho Brahe-observatoriets horisont kunde en del av förmörkelsen observeras i går – vår solgrupp var på plats – men totaliteten sågs från annat håll. Själv kollade jag en stund direktsändningana på nätet, och förmörkelsen föreföll helt normal. Inga direkta sensationer. Som vanligt har spaceweather.com fått in en rad bilder från… L\u00e4s mer »Nr 308 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24511"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24511"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24511\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24556,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24511\/revisions\/24556"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24511"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24511"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24511"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}