{"id":2460,"date":"2010-04-14T07:19:45","date_gmt":"2010-04-14T06:19:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=2460"},"modified":"2010-04-14T14:11:33","modified_gmt":"2010-04-14T13:11:33","slug":"nr-33-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/04\/14\/nr-33-2010\/","title":{"rendered":"Nr 33 2010"},"content":{"rendered":"

Bara vanligt vatten p\u00e5 dammsugande h\u00f6stsolar<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Vit dv\u00e4rg som dammsugare! Ill: NASA\/JPL-Caltech<\/figcaption><\/figure>\n

Lille Bror S\u00f6derlundh och Lennart Hellsing t\u00e4nkte nog inte i kosmiska termer n\u00e4r de skrev Vattenvisan<\/em>, den med strofer som dessa;<\/p>\n

Vad \u00e4r det som regnar p\u00e5 v\u00e5ra paraplyn? \/ Vad \u00e4r det som sn\u00f6ar ner fr\u00e5n skyn? \/Jo, vatten, vatten, bara vanligt vatten.<\/span><\/p>\n

F\u00f6r att inte tala om:
\nVad \u00e4r det i molnen d\u00e4r uppe i det bl\u00e5? \/ Vad \u00e4r det som b\u00e5tar flyter p\u00e5? \/ Jo, vatten, vatten, bara vanligt vatten.<\/span><\/p>\n

En forts\u00e4ttning skulle kunna lyda s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Vad \u00e4r det som syns i vita dv\u00e4rgars atmosf\u00e4r? \/ Vad \u00e4r det v\u00e5ra spektroskop\u00a0 ser h\u00e4r? \/ Jo, vatten, vatten, bara vanligt vatten…<\/span><\/p>\n

Och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

I samband med en astronomtr\u00e4ff i Glasgow p\u00e5 temat (gissa!?!) exoplaneter har forskare avsl\u00f6jat att de funnit fram till att vissa vita dv\u00e4rgar, gamla d\u00f6ende reststj\u00e4rnor, suger \u00e5t sig vattenrikt rymdskr\u00e4p efter tidigare planeter, stenar och interplanet\u00e4rt stoft\u00a0 som svampar.\u00a0 Vita dv\u00e4gar har n\u00e4stan rent helium i sina atmosf\u00e4rer, men s\u00e5 finns det ocks\u00e5 en grupp med sp\u00e5r av v\u00e4te, kalcium och liknande grund\u00e4mnen. En k\u00e4lla till detta v\u00e4te tros nu vara \u00f6verblivet vatteninneh\u00e5llande material fr\u00e5n planeter som gjort sitt. Materialet faller in i atmosf\u00e4rerna och berikar, som en sista gest, dessa h\u00f6stsolars yttre skal.<\/p>\n

Samtidigt bevisas h\u00e4rmed indirekt att steniga planeter med vatten \u00e4r vanliga.<\/p>\n

Jay Farihi vid University of Leicester och hans team st\u00e5r f\u00f6r detta forskningsbidrag, som bygger p\u00e5 m\u00e4tningar av 146 vita dv\u00e4rgar uppt\u00e4ckta genom Sloan Digital Sky Survey. Jag l\u00e4ste om saken p\u00e5 New Scientists hemsida<\/a>.<\/p>\n

Blir detta jordklotets bittra\u00a0 \u00f6de? Att som\u00a0 rymdskr\u00e4p sopas in av en alltmer d\u00f6ende vit dammsugande sol i hennes atmosf\u00e4r? Sannolikt.<\/p>\n

PS. Antalet uppt\u00e4ckta exoplaneter var h\u00e4rom dan enligt ett mess fr\u00e5n ESO 454.<\/p>\n

Tur och retur upp och ner<\/h2>\n

\"\"<\/a>Ove “PR:son” Persson, Malm\u00f6verksam turistk\u00e4nnare par excellance, tipsar om den svenska resesajten travel.se<\/a>, som inneh\u00e5ller senaste nytt och som nyligen dskuterade Kirunas roll f\u00f6r kommande rymdturism. Allt ljus\u00a0 fokuseras f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 miljard\u00e4ren Richard Bransons Virgin Galactic-projekt, vars premi\u00e4rflygning \u00e4r satt till 2011 alternativt 2012. Tills dess r\u00e4knar Virgin Galactic med att ha s\u00e5lt 700 bokade och betalda biljetter, f\u00f6r att sedan med raketstart n\u00e5 15 000 rymdresen\u00e4rer totalt innan 2021, n\u00e5got som skulle ge en vinst p\u00e5 hisnande 700 miljoner dollar.<\/p>\n

Problem finns f\u00f6rvisso, och Whitehorn \u00e4r inte glad \u00f6ver att vara b\u00e5de tillverkare av rymdfarkoster och rymdflygbolag. Men projektet rullar p\u00e5 trots det. Konkurrenter saknas inte: Blue Origin, Xcor Aerospace, Armadillo Aerospace, Space adventures Rocketplane \u00e4r n\u00e5gra, och v\u00e5r egen rymdturist-expert (se l\u00e4nk p\u00e5 v\u00e5r hemsida),\u00a0 ASTB-styrelsemedlemmen Leif Arndorff s\u00e4ger sig hos travel.se dock hoppas p\u00e5 konkurrens och d\u00e4rmed billigare biljettpriser. Vilket ger fler m\u00f6jlighet att se hur vacker – och\u00a0 sk\u00f6r – v\u00e5r jord egentligen \u00e4r.<\/p>\n

Esranges raketuppskjutningar i 40 \u00e5r har gett Kiruna b\u00e5de knowhow och infrastruktur. Kiruna flygplats har bland annat landets n\u00e4st st\u00f6rsta hangar, vilken beh\u00f6vs till Virgins bredvingade Space Ship Two.<\/p>\n

\u00c4nnu en makal\u00f6s bild<\/h2>\n

Den infarr\u00f6da astronomin \u00e4r p\u00e5 hugget just nu. Denna galax, IC342, \u00e4r k\u00e4nd sen Edwin P Hubbles tid, han trodde\u00a0 att den tillh\u00f6rde den lokala gruppen, men nu vet vi att den ligger l\u00e4ngre bort,\u00a0 n\u00e5nstans 7-11 miljoner ljus\u00e5r ut. Eftersom denna f\u00f6rn\u00e4mliga spiralgalax ligger i v\u00e5rt eget vintergatsplan, s\u00e5 \u00e4r detaljobservationer extremt sv\u00e5ra, men f\u00f6r\u00a0 Nasa:s WISE-satellit (= Wide-field Infrared Survey Explorer) \u00e4r inget om\u00f6jligt.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: Nasa\/JPL<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00e4rgerna \u00e4r intressanta:<\/p>\n

* Bl\u00e5 stj\u00e4rnor ligger i v\u00e5r egen hemmagalax, Vintergatan.<\/p>\n

* I de gr\u00f6na och gula omr\u00e5dena p\u00e5g\u00e5r stj\u00e4rnbildningar f\u00f6r fullt.<\/p>\n

* I det r\u00f6da centralpartiet lyser unga stj\u00e4rnor upp interstell\u00e4ra moln och partiklar.<\/p>\n

Ingen risk denna g\u00e5ngen heller<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det \u00c4R\u00a0 sp\u00e4nnande med de jordn\u00e4ra asteroidpassagerna.<\/p>\n

I f\u00f6rra veckan var det dags igen,\u00a0 denna g\u00e5ng f\u00f6r den nyuppt\u00e4ckta,\u00a0 den drygt 20-meter stora bamsen kallad 2010 GA6 att dra in i jordens “intressesf\u00e4r”. Minimiavst\u00e5ndet fr\u00e5n oss var en bit bortom\u00a0 m\u00e5navst\u00e5ndet.<\/p>\n

– S\u00e5nt h\u00e4r h\u00e4nder var och varannan vecka, l\u00e4t ett\u00a0 lugnande besked fr\u00e5n Don Yeomans vid Nasa:s “N\u00e4ra jorden f\u00f6rem\u00e5l”-kontor vid JPL i Pasadena. Californien.<\/p>\n

Uppt\u00e4ckten skedde genom Catalina Sky Survey, Tucson, Arizona.<\/p>\n

Erk\u00e4nn, att det \u00e4r strongt att uppt\u00e4cka dess n\u00e5lar i den planet\u00e4ra h\u00f6stacken!<\/p>\n

Buzz dansar inte l\u00e4ngre – och Neil ligger l\u00e5gt…<\/h2>\n

Buzz Aldrin, v\u00e5r svensk\u00e4ttling p\u00e5 m\u00e5nen, slogs ut h\u00e4rom dan i den amerikanska versionen av Let\u00b4s dance<\/em>, som Over There heter Dancing with\u00a0 the stars<\/em>. Buzz twittrar lika glatt<\/a> f\u00f6r det.<\/p>\n

Lite tr\u00e5kigt att det \u00e4r s\u00e5n kommers kring honom, bevisat av Buzz hemsida. Men s\u00e5 \u00e4r det p\u00e5 andra sidan Atlanten.\u00a0 Neil Armstrong h\u00e5ller \u00e5 andra sidan en ALLTF\u00d6R L\u00c5G profil. Han ger ett n\u00e4stan tr\u00e5kigt intryck. Typiskt \u00e4r att Armstrong dementerat – eller har han? – att han aldrig sa de d\u00e4r fam\u00f6sa orden “Good luck, Mr Gorsky!” n\u00e4r han tog de f\u00f6rsta stegen ner p\u00e5 v\u00e5r drabant. Det \u00e4r en vandringsmyt, en klassiker, vars upphovsman med st\u00f6rsta sannolikhet var den amerikanske komikern Buddy Hacket (den lille killen j\u00e4mte Mickey Rooney i skrattpillret En ding, ding, ding\u00a0 v\u00e4rld<\/em>). Gorskys var grannar till familjen Armstrong och Mr Gorsky ska, enligt skr\u00f6nan, n\u00e4r Neil var liten ochr\u00e5kade hamna under Gorskys s\u00e4ngkammarf\u00f6nster, ha h\u00f6rt\u00a0 Mr Gorsky \u00f6nska sex med sin hustru p\u00e5 ett alldles speciellt vis. Varp\u00e5 hon svarade: “Det kan du dr\u00f6mma om tills granngrabben g\u00e5r p\u00e5 m\u00e5nen!”.\u00a0 Ungef\u00e4r.<\/p>\n

Detta \u00e4r vad Neil Armstrong sa n\u00e4r han hoppade ner p\u00e5 m\u00e5nen? Enligt utskrifterna:\"\"<\/a><\/p>\n

109:23:38 Armstrong<\/span><\/strong>: I’m at the foot of the ladder. The LM footpads are only depressed in the surface about 1 or 2 inches, although the surface appears to be very, very fine grained, as you get close to it. It’s almost like a powder. (The) ground mass is very fine. (Pause)<\/p>\n

109:24:13 Armstrong<\/strong><\/span>: I’m going to step off the LM now. (Long Pause)<\/p>\n

109:24:48 Armstrong<\/span><\/strong>: That’s one small step for (a) man; one giant leap for mankind. (Long Pause)<\/p>\n

109:25:08 Armstrong<\/strong><\/span>: Yes, the surface is fine and powdery. I can kick it up loosely with my toe. It does adhere in fine layers, like powdered charcoal, to the sole and sides of my boots. I only go in a small fraction of an inch, maybe an eighth of an inch, but I can see the footprints of my boots and the treads in the fine, sandy particles.<\/p>\n

Inget om Mr Gorsky. Sorry.<\/p>\n

Kal och Osborn p\u00e5 nya \u00e4ventyr<\/h2>\n

Kal och Osborn hade prioriterat annat \u00e4n att titta p\u00e5 stj\u00e4rnorna p\u00e5 Slottsskogs-observatoriet. Nu ligger de utslagna efter en annan sorts utsv\u00e4vningar under natten.<\/p>\n

\n

– Du Kal, st\u00f6nar Osborn, vi talar inte om f\u00f6r n\u00e5gon vad vi gjorde i natt.<\/p>\n<\/div>\n

\n

– Okej, svarar Kal, men du kan v\u00e4l ber\u00e4tta det\u00a0f\u00f6r mig?<\/p>\n<\/div>\n

\n

(Tack till min gamle chefredakt\u00f6r Ulf M\u00f6rling f\u00f6r detta bidrag.)<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bara vanligt vatten p\u00e5 dammsugande h\u00f6stsolar Lille Bror S\u00f6derlundh och Lennart Hellsing t\u00e4nkte nog inte i kosmiska termer n\u00e4r de skrev Vattenvisan, den med strofer som dessa; Vad \u00e4r det som regnar p\u00e5 v\u00e5ra paraplyn? \/ Vad \u00e4r det som sn\u00f6ar ner fr\u00e5n skyn? \/Jo, vatten, vatten, bara vanligt vatten. F\u00f6r att inte tala om:… L\u00e4s mer »Nr 33 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2460"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2460"}],"version-history":[{"count":54,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2460\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2655,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2460\/revisions\/2655"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2460"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2460"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}