{"id":24670,"date":"2011-12-13T19:55:33","date_gmt":"2011-12-13T18:55:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=24670"},"modified":"2011-12-14T08:48:59","modified_gmt":"2011-12-14T07:48:59","slug":"nr-311-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/12\/13\/nr-311-2011\/","title":{"rendered":"Nr 311 2011"},"content":{"rendered":"<h3><span style=\"text-decoration: underline;\">Kosmos fastighetsm\u00e4klare tipsar:<br \/>\n<\/span><\/h3>\n<h2>H\u00e4r kan du bo<\/h2>\n<p>Kosmos egen bostadsmarknad kryllar inte av livsdugliga planeter direkt.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/HEC_small.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"128\" height=\"120\" class=\"alignleft size-full wp-image-24690\" style=\"width: 77px; height: 72px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/HEC_small.jpg\" alt=\"\" \/><\/a>Av de 1000-talet exoplaneter vi har koll p\u00e5 f\u00f6r tillf\u00e4llet har <a href=\"http:\/\/phl.upr.edu\/projects\/habitable-exoplanets-catalog\">n\u00e5got som kallas The Habitable Exoplanets Catalog<\/a>, HEC, vaskat fram 16 kandidater, av vilka tv\u00e5 s\u00e4rskilt utm\u00e4rker sig:<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">HD 85512 b<\/span> och <span style=\"text-decoration: underline;\">Gliese 581 d<\/span>.<\/p>\n<p>D\u00e4remot ing\u00e5r INTE <span style=\"text-decoration: underline;\">Kepler-22 b<\/span>, vilket knappast f\u00f6rv\u00e5nar av de\u00a0 &#8220;beboelighets&#8221;-index som HEC r\u00e4knar p\u00e5.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/HEC_All_Ranked_20111205.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-24684\" title=\"De 16 utvalda jordlika hemmen. Ill: HEC\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/HEC_All_Ranked_20111205-1024x768.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"337\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/HEC_All_Ranked_20111205-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/HEC_All_Ranked_20111205-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/HEC_All_Ranked_20111205.jpg 1500w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Jordklotet klassas f\u00f6rresten som <span style=\"text-decoration: underline;\">Solen b <\/span>och betraktas, vad jag f\u00f6rst\u00e5r, som klart beboelig.<\/p>\n<p>HEC:s b\u00e4gge huvudkandidater j\u00e4mf\u00f6rda med jorden och Mars p\u00e5 lite n\u00e4rmare h\u00e5ll nedan. De viktigaste planetariska parametrarna f\u00f6r f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r liv finns kanske p\u00e5 dessa exos, men sen \u00e4r det ytterligare ett par miljoner (?) astrobiologiska parametrar, k\u00e4nda och ok\u00e4nda, som ska passa in.f\u00f6r att liv ska ha uppst\u00e5tt och utvecklats. Bara f\u00f6r att f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r liv finns, betyder ju INTE att liv verkligen finns. Men betingelserna!<\/p>\n<h2><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/HEC_Comparison2-300x1501.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-24728\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/HEC_Comparison2-300x1501.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"150\" \/><\/a><\/h2>\n<p><strong>Bertil Falk <\/strong>tipsade om ovanst\u00e5ende.<\/p>\n<h2>Higgspartikeln \u00e4r hittad&#8230;<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/111213.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-24725\" style=\"width: 113px; height: 113px;\" title=\"Ill: CERN\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/111213-150x150.jpg\" alt=\"\" \/><\/a>&#8230; n\u00e4stan.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/public.web.cern.ch\/public\/\">CERN ber\u00e4ttar i sitt mess <\/a>om experiment&#8230;<\/p>\n<p><strong>&#8220;&#8230;sufficient to make<\/strong> significant progress in the search for the Higgs boson, but not enough to make any conclusive statement on the existence or non-existence of the elusive Higgs&#8230; &#8221;<\/p>\n<p><strong>&#8220;&#8230; if it exists,<\/strong> is most likely to have a mass constrained to the range 116-130 GeV <strong>&#8230; <\/strong>&#8221;<\/p>\n<p><strong>&#8220;&#8230; tantalising hints<\/strong> have been seen by both experiments in this mass region&#8230;&#8221;<\/p>\n<p><strong>&#8220;&#8230; but these are no<\/strong>t yet strong enough to claim a discovery&#8221;.<\/p>\n<h2>Dawn l\u00e5gsniffar \u00f6ver Vesta<\/h2>\n<p>NASA:s Dawn-sond har nu tagits ner s\u00e5 l\u00e5gt som 210 km \u00f6ver asteroiden Vestas yta <a href=\"http:\/\/ http:\/\/www.jpl.nasa.gov\/news\/news.cfm?release=2011-384\">och ger oss bilder d\u00e4refter<\/a>.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/609954main_pia15175-43_946-710.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-24703\" title=\"Vesta p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll, fotograferad 27 november. Foto: NASA\/JPL-Caltech\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/609954main_pia15175-43_946-710-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"225\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/609954main_pia15175-43_946-710-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/609954main_pia15175-43_946-710.jpg 946w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Epsilon Eridani lyser upp m\u00f6rkt omr\u00e5de<\/h2>\n<p>Det finns stj\u00e4rnbilder som utmanar genom att i dem finns omr\u00e5den relativt befriade p\u00e5 sp\u00e4nnande himmelsobjekt.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/epseri850full.gif\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"279\" class=\"alignleft size-medium wp-image-24679\" style=\"width: 230px; height: 214px;\" title=\"Stoftskivan observerad i infrar\u00f6tt. Ju gulare, desto hetare. Foto: Image credit: Greaves, J. S., Holland, W.S., Moriarty-Schieven, et al. 1998\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/epseri850full-300x279.gif\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/epseri850full-300x279.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/epseri850full.gif 446w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Omr\u00e5det v\u00e4ster om Orion\/Rigel \u00e4r ett s\u00e5dant. Men kommer vi v\u00e4l in i Floden Eridanus, en gigantisk konstellation som flyter fram mest p\u00e5 s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen, b\u00f6rjar det h\u00e4nda saker.<\/p>\n<p>P\u00e5 ungef\u00e4r Rigels deklination ligger en synnerligen sp\u00e4nnande stj\u00e4rna, 3,7-magnituders <span style=\"text-decoration: underline;\">Epsilon Eridani (\u03b5 Eri)<\/span>.<\/p>\n<p>I senaste <em>Asterisken*<\/em> ber\u00e4ttar nestorn <strong>Rune Fogelquist<\/strong> om stj\u00e4rnbilden och stj\u00e4rnan, som omges av ett stoftmoln p\u00e5 35-75 AU:s avst\u00e5nd.<\/p>\n<p>Stj\u00e4rnan \u00e4r av spektralklassen K2 och ligger 10,5 ljus\u00e5r bort. Det \u00e4r en ung stj\u00e4rna, och den snurrar snabbt runt sin axel (11 jorddygn\/varv)<\/p>\n<p>H\u00e4r \u00e4r planetbildning p\u00e5 g\u00e5ng, h\u00e4r finns tydligt observerbara planetisimaler och\u00a0 knutor, h\u00e4r finns asteroidb\u00e4lten och h\u00e4r d\u00f6ljs \u00e4ven en eller fler exoj\u00e4tteplaneter.<\/p>\n<p>Epsilon Eridani b anses numera bekr\u00e4ftad, <a href=\"http:\/\/planetary.org\/exoplanets\/list.php?exo=Epsilon+Eridani+b\">den finns t ex med p\u00e5 The Planetary Societys exolista<\/a>,\u00a0 mera tveksamt \u00e4r Epsilon Eridani c.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/EpsilonEridani.gif\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-24676\" title=\"Ill: Planetary Society\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/EpsilonEridani.gif\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"437\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/EpsilonEridani.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/EpsilonEridani-205x300.gif 205w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>St\u00f6rsta m\u00f6jliga tyyystnad!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hemligpassion1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-24714\" style=\"width: 61px; height: 61px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/hemligpassion1-150x150.jpg\" alt=\"\" \/><\/a>Jag tr\u00e4ffade en universitetslektor vid Fysicum i Lund och hon ber\u00e4ttade f\u00f6r mig vad den m\u00f6rka materien och den m\u00f6rka energin best\u00e5r av.<\/p>\n<p>&#8211; Aha! \u00c4r det s\u00e5 det ligger till, sa jag.<\/p>\n<p>Tyv\u00e4rr \u00e4r jag f\u00f6rhindrad att avsl\u00f6ja vad det handlar om. Tystnad \u00e4r en hederssak.<\/p>\n<h2>Subaru-bamsen bekr\u00e4ftar &#8220;amat\u00f6ren&#8221;<\/h2>\n<p><strong>R Jay GaBany,<\/strong> mailv\u00e4n till W-bloggens <strong>Christian Vestergaard<\/strong>, vidarebefordrar en helt fantastisk bild fr\u00e5n sin Cosmotography-sajt.<\/p>\n<p>GaBany \u00e4r fascinerad av v\u00e4xelverkan i galaxernas v\u00e4rld, och nu har han haft fokus p\u00e5 dv\u00e4rggalaxen NGC 4449, som ligger ungef\u00e4r 12,5 miljoner ljus\u00e5r ut i universum i Jakthundarnas\/Canes Venaticis stj\u00e4rnbild. Galaxen \u00e4r ungef\u00e4r lika stor som Stora Magellanska molnet, och h\u00e4r f\u00f6rekommer nu ett v\u00e5ldsamt kraftigt stj\u00e4rnskapningsutbrott.<\/p>\n<p>Bilden \u00e4r unik d\u00e4rf\u00f6r att<a href=\"http:\/\/ &gt; &gt; http:\/\/www.cosmotography.com\/images\/small_ngc4449.html\"> den\u00a0 visar f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en dv\u00e4rggalax med en av gravitationen skapad stj\u00e4rnstr\u00f6m<\/a>, som\u00a0 beror p\u00e5 tidigare v\u00e4xelverkan med och uppslukandet av en \u00e4nnu mindre dv\u00e4rggalax. H\u00e4r ute \u00e4ter alla varandra, stora som sm\u00e5.<\/p>\n<p>Sedan GaBany fotograferat dv\u00e4rggalaxen, kopplade proffsen in 8,2-meters Subaru-bamsen p\u00e5 Hawaii, som nu till\u00e5ter oss se de enskilda stj\u00e4rnorna uppl\u00f6sta i GaBanys m\u00e4rkliga stj\u00e4rnstr\u00f6m.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/gabany_cropped_ngc4449_w_subaru_insert.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-24694\" title=\"GaBany tog dens tora bilden, d\u00e4r vi kan stj\u00e4rnstr\u00f6mmen fr\u00e5n NGC 4449. Ett av v\u00e4rldens st\u00f6rsta teleskop har d\u00e4refter uppl\u00f6st str\u00f6mmen i enskilda stj\u00e4rnor. \" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/gabany_cropped_ngc4449_w_subaru_insert-1017x1024.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"453\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/gabany_cropped_ngc4449_w_subaru_insert-1017x1024.jpg 1017w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/gabany_cropped_ngc4449_w_subaru_insert-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/gabany_cropped_ngc4449_w_subaru_insert-298x300.jpg 298w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/gabany_cropped_ngc4449_w_subaru_insert.jpg 1963w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><br \/>\nGaBany ber\u00e4ttar p\u00e5 sin hemsida att bilden s\u00e4ger en hel del om den st\u00e4dse n\u00e4rvarande m\u00f6rka materien och dess p\u00e5verkan.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/dwarf_galaxy_star_stream_cvr1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-24700\" title=\"Klicka p\u00e5 Subaru-bilden s\u00e5 kan du se de enskilda stj\u00e4rnorna.\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/dwarf_galaxy_star_stream_cvr1-300x120.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"120\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/dwarf_galaxy_star_stream_cvr1-300x120.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/dwarf_galaxy_star_stream_cvr1.jpg 912w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Slut f\u00f6r idag<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/testbild-TV.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"225\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-24707\" style=\"width: 218px; height: 164px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/testbild-TV-300x225.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/testbild-TV-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/testbild-TV.jpg 640w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kosmos fastighetsm\u00e4klare tipsar: H\u00e4r kan du bo Kosmos egen bostadsmarknad kryllar inte av livsdugliga planeter direkt. Av de 1000-talet exoplaneter vi har koll p\u00e5 f\u00f6r tillf\u00e4llet har n\u00e5got som kallas The Habitable Exoplanets Catalog, HEC, vaskat fram 16 kandidater, av vilka tv\u00e5 s\u00e4rskilt utm\u00e4rker sig: HD 85512 b och Gliese 581 d. D\u00e4remot ing\u00e5r INTE&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/12\/13\/nr-311-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 311 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24670"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24670"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24670\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24730,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24670\/revisions\/24730"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24670"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24670"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24670"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}