{"id":24733,"date":"2011-12-15T14:41:54","date_gmt":"2011-12-15T13:41:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=24733"},"modified":"2011-12-15T17:02:38","modified_gmt":"2011-12-15T16:02:38","slug":"nr-312-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/12\/15\/nr-312-2011\/","title":{"rendered":"Nr 312 2011"},"content":{"rendered":"

Hur g\u00e5r det f\u00f6r solstrykaren?<\/h2>\n

Det \u00e4r en sp\u00e4nnande kometsaga som utspelats senaste dagar i\u00a0 n\u00e4rheten av solen. Kometen Lovejoy<\/strong> – uppkallad efter en amat\u00f6r i Australien, som uppt\u00e4ckte kometen 2 december – \u00e4r en “sungrazer”, solstrykare, den ing\u00e5r i Kreutz-familjen och den l\u00e4r i max kanske n\u00e5 en magnitud p\u00e5 -4, -5. Vilket skulle betyda att den b\u00f6r kunna ses f\u00f6r blotta \u00f6gat.<\/p>\n

M\u00f6tet med solen l\u00e4r kometen inte \u00f6verleva. I skrivande stund (torsdag e m) vet jag inte facit. Den har n\u00e5gra timmar p\u00e5 sig.<\/p>\n

Som fallet \u00e4r m\u00e5nga g\u00e5nger finns det fler kometfragment i samma bana som Lovejoy-kometen, dubbla och trippla kometer \u00e4r inte ovanligt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r lite str\u00f6bilder fr\u00e5n Sungrazing Comets-sajten<\/a>, som Christian Vestergaard<\/strong> tipsat om och som visar hur fort undan det g\u00e5r. Sajten bygger p\u00e5 bilder fr\u00e5n SOHO- och STEREO-sonderna.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Som sagt, jag vet inte utfallet av isklumpens m\u00f6te med solen och solvinden. Bilden l\u00e4r klarna under dygnets g\u00e5ng.<\/p>\n

I g\u00e5r fotades denna bild (klicka\/dubbelklicka f\u00f6r att f\u00e5 den i stort format p\u00e5 din sk\u00e4rm):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g SOHO:s LASCO C3-kamera kometen tidigare i dag:<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
Enligt sajtens Twitter-bilaga utlovas vi ett bildgalleri p\u00e5 m\u00e5ndag, som bygger p\u00e5 sondernas sammanlagt 18 olika instrument.<\/div>\n
En bra sajt med uppdaterad info \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 spaceweather.com<\/a>.<\/div>\n
Stay tune!<\/div>\n

<\/h2>\n

PS torsdag kl 17<\/h2>\n
F\u00f6r en stund sen d\u00f6k denna sena bild fr\u00e5n STEREO B-sonden upp. Tiden i UT.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
Hur m\u00e5nga timmar har kometen p\u00e5 dig?<\/div>\n
<\/div>\n

Vilka satt i Lundmarks publik?<\/h2>\n
N\u00e4r Knut Lundmark<\/strong> h\u00f6ll sina Harvard-f\u00f6el\u00e4sningar 1936, ingick i publiken n\u00e5gra av tidens fr\u00e4msta astronomer.<\/div>\n
H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av namnen:<\/div>\n
W Calder, Leon Campbewll, Sergei Gaposchkin, Cecilia Payne-Gaposchkin,\u00a0 Jesse L Greenstein, Piet van de Kamp, John E Merrill, Fred Whippl<\/strong>e.<\/div>\n
<\/div>\n

Grann granngalax<\/h2>\n
\n

Veckans ESO-pressmess diskuterar nytagna bilder av det s\u00e5 kallade kartl\u00e4ggningsteleskopet VST<\/a> (VLT Survey Telescope) som f\u00e5ngat sk\u00f6nheten hos den n\u00e4rliggande spiralgalaxen NGC 253. Det nya portr\u00e4ttet \u00e4r troligen den mest detaljerade vidvinkelbild p\u00e5 galaxen som n\u00e5gonsin tagits.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

VST, som \u00e4r det nyaste teleskopet vid ESO:s Paranalobservatorium, ger vidstr\u00e4ckta bilder av himlen samtidigt som det bjuder p\u00e5 imponerande bildsk\u00e4rpa.<\/p>\n

Den nya bilden p\u00e5 NGC 253 togs under VST:s science verification-fas – d\u00e5 teleskopets vetenskapliga prestanda m\u00e4ts innan den officiellt s\u00e4tts i drift. Data fr\u00e5n VST kombineras nu bilder som teleskopet VISTA tagit i infrar\u00f6tt ljus f\u00f6r att kunna peka ut de yngre generationer bland NGC 253:s alla stj\u00e4rnor.<\/p>\n

Bilden \u00e4r mer \u00e4n 12 000 pixlar bred. Tack vare de utm\u00e4rkta v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden vid ESO:s Paranalobservatorium \u00e4r stj\u00e4rnorna \u00e4nd\u00e5 knivskarpa \u00f6ver hela bilden.<\/p>\n

Galaxen uppt\u00e4cktes som ett nebul\u00f6st t\u00f6cken en g\u00e5ng av Caroline Herschel <\/strong>under hennes svepningar av himlavalvet.<\/p>\n

Kebira-kratern i 3-d<\/h2>\n

N\u00e5r lugnet \u00e5terkommit till Libyen och Egypten, l\u00e4r meteoritforskarna dra dit igen f\u00f6r att i gr\u00e4nstrakterna utforska den misst\u00e4nkta nedslagskratern Kebira i Sahara.<\/p>\n

Kratern anses ha 100 miljoner \u00e5r p\u00e5 nacken och har en ytterring med diametern 31 km. Den uppt\u00e4cktes fr\u00e5n satellit 2006.<\/p>\n

En snygg bild i 3-d ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Tychos SN \u00e4ven en gammak\u00e4lla<\/h2>\n

NASA:s Fermi-satellit har nu bekr\u00e4ftat<\/a> att Tychos<\/strong> nova (den exploderade en minnesrik novemberkv\u00e4ll i 1572) \u00e4r en intensiv k\u00e4lla till h\u00e5rda och energirika gammastr\u00e5lar.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Uppt\u00e4ckten spelar stor roll f\u00f6r den sedan Fritz Zwickys<\/strong> pionj\u00e4rdagar misst\u00e4nkta kopplingen mellan kosmisk str\u00e5lning och supernovor.<\/p>\n

Tychos supernovarest \u00e4r ett veritabelt kosmiskt labb, h\u00e4r saknas ingenting av exotiska partiklar och uppslag till nya doktorsavhandlingar.<\/p>\n

Vi sl\u00e4cker ner…<\/h2>\n

… men bara f\u00f6r dagen.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur g\u00e5r det f\u00f6r solstrykaren? Det \u00e4r en sp\u00e4nnande kometsaga som utspelats senaste dagar i\u00a0 n\u00e4rheten av solen. Kometen Lovejoy – uppkallad efter en amat\u00f6r i Australien, som uppt\u00e4ckte kometen 2 december – \u00e4r en “sungrazer”, solstrykare, den ing\u00e5r i Kreutz-familjen och den l\u00e4r i max kanske n\u00e5 en magnitud p\u00e5 -4, -5. Vilket skulle… L\u00e4s mer »Nr 312 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24733"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24733"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24733\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24786,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24733\/revisions\/24786"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24733"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24733"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24733"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}