Kometen syns som ett streck n\u00e5got uppe t h om solen (ungef\u00e4r kl 1).<\/p>\n
Bilden p\u00e5 91×61 cm dokumenterades av Smyth 3-6 mars 1843, sannolikt fr\u00e5n Royal Observatory vid Godahoppsudden och vi ser Table Mountain i bakgrunden.<\/p>\n
Smyth gjorde \u00e4ven en nattbild, som inte var mindre vacker och intressant:<\/p>\n Om det \u00e4r n\u00e5got som bilder av detta slag bevisar s\u00e5 \u00e4r det att tidens astronomer ofta var mycket drivna tecknare och, ja, konstn\u00e4rer. Fast jag tror inte att Italienf\u00f6dde Smyth s\u00e5g detta som “konst” i vanlig mening.<\/p>\n Det h\u00e4nder d\u00e5 och d\u00e5 att kometer, n\u00e4r de st\u00e5r riktigt n\u00e4ra solen, kan skymtas p\u00e5 dagtid. I samband med Comet Lovejoy h\u00e4rom dan hittade jag detta foto fr\u00e5n Comet McNaught 2007 p\u00e5 spaceweather.com. Bilden tog av den tyske amat\u00f6ren Thomas B\u00f6ckel<\/strong>:<\/p>\n Andra fenomenala dagtidskometer kunde ses 1882, 1910, 1927 (C Skjellelrup-Marystani<\/strong>) och 1965 (C Ikeya-Seki<\/strong>). Flera av dessa kometer har varit “solstrykare” och tillh\u00f6rt samma familj, Kreutz-famijen, som Comet Lovejoy i f\u00f6rra veckan.<\/p>\n Dessa kometer har varit de n\u00e4st solen och m\u00e5nen ljusaste himlakropparna p\u00e5 himlavalvet.<\/p>\n Postmuseum i Stockholm deltar med originalrakete<\/a>r, fotografier, st\u00e4mplar och annat av intresse.<\/p>\n Slutar 25 mars 2012.<\/p>\n – Den svenska raketposten varade en kort och intensiv period under 60- och 70-talet. De drivande var Stig Reidmar, Sigurd Tullberg <\/strong>och Gilbert Svensson<\/strong> som bildade Stiftelsen Jubileumspostflygningen\u201d, s\u00e4ger samlaren Fredrik Ydell.<\/p>\n 1 november 1961 genomf\u00f6rdes Sveriges f\u00f6rsta raketpostuppskjutning med f\u00f6rs\u00e4ndelser. Det misslyckades tyv\u00e4rr. raketen “fl\u00f6g i luften”,\u00a0 och breven hamnade i Sol\u00f6fj\u00e4rden utanf\u00f6r Stockholm, d\u00e4r de sedan plockades upp.<\/p>\n Schweiziska och franska astronomer har med hj\u00e4lp av s\u00f6kprojektet EROS-2 analyserat data f\u00f6r 856\u2009864 variabla stj\u00e4rnor i LMC, Stora Magellanska molnet<\/a>. 43 551 av dem kan betraktas om LPV-kandidater, allts\u00e5 l\u00e5ngperiodiska variabler.<\/p>\n Enligt rapporten k\u00e4nner astronomerna i dag till knappt 30 miljoner enskilda stj\u00e4rnor i LMC, av vilka runt 3 procent klassas som variabler.<\/p>\n Senate nytt fr\u00e5n den r\u00f6da planeten handlar om luftburna chockv\u00e5gor, som f\u00f6reg\u00e5tt asteroidnedslag, och som orsakar rena lavineffekter i det fina Mars-dammet.<\/p>\n Det \u00e4r en forskarstudent vid University of Arizona. Kaylan Burleigh<\/strong>, som jobbat med uppt\u00e4ckten och som med sitt team studerat ett 100 000-tal misst\u00e4nkta fall innan han n\u00f6jde sig med drygt 64 000 definitiva, bekr\u00e4ftade exempel f\u00f6r chockv\u00e5gseffekterna.<\/p>\n S\u00e5 h\u00e4r kan de frysta chockv\u00e5gorna yttra sig i dag:<\/p>\n Somliga f\u00e5r julklappar v\u00e4\u00e4\u00e4ldigt tidigt. Som Malm\u00f6bon, pedagogen och bloggaren Paul Belfrage<\/strong>, som drabbats av hederstiteln “Veckans bloggare”. Kul!<\/p>\n Pauls blogg heter Visuell vetenskap och finns h\u00e4r i rena rama cyberrymden<\/a>.<\/p>\n Grattis<\/p>\n Nu tar vi det lugnt en kortare tid, men man vet aldrig. Ett tu tre s\u00e5 br\u00e4nner det till ute i kosmos, och d\u00e5 \u00e4r vi p\u00e5 plats med reportageblocket och v\u00e4ssad penna..<\/p>\n Som gammal murvel vet jag ju vad bl\u00e5ljus-journalistik \u00e4r – mord och dr\u00e5p och br\u00e4nder och olyckor – och ju mer jag gett mig in i bloggosf\u00e4rens astronomi, desto mer har begreppet “bl\u00e5ljus-astronomi” ocks\u00e5 f\u00e5tt kropp.<\/p>\n Kometer och KOMETER Astronomer har inte hittat s\u00e5 m\u00e5nga kometer som i v\u00e5r tid. Samtidigt \u00e4r riktigt imponerande storsvansade kometer en bristvara. Det var b\u00e4ttre f\u00f6rr p\u00e5 den punkten, framf\u00f6r allt p\u00e5 1500-, 1600-, 1700- och 1800-talen. T\u00e4nk att f\u00e5 uppleva en komet som The Great Comet of 1843, som stod i Orion och som… L\u00e4s mer »Nr 316 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24868"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24868"}],"version-history":[{"count":58,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24868\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24924,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24868\/revisions\/24924"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24868"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24868"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24868"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/large-1.jpg\")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nRaketpostutst\u00e4llningen<\/h2>\n
<\/a>Den f\u00f6rsta svenska raketpostuppskjutningen \u00e4gde rum 1961 vid Oskar-Fredriksborg p\u00e5 Rind\u00f6n och den sista k\u00e4nda uppskjutningen genomf\u00f6rdes 1975.
\nMed anledning av 50-\u00e5rsjubileet av starten f\u00f6r den svenska raketposten visas en utst\u00e4llning som bygger p\u00e5 posthistorikern Fredrik Ydells <\/strong>medaljbel\u00f6nade utst\u00e4llningssamling.<\/p>\n<\/a><\/p>\nBenjamin bland de svarta h\u00e5len<\/h2>\n
<\/a>IGR J17091-3624 har identifierats som det\u00a0 minsta svarta h\u00e5l vi k\u00e4nner till<\/a>, med en massa mindre \u00e4n tre solmassor. S\u00e5 n\u00e4ra den teoretiska undre gr\u00e4nsen f\u00f6r svarta h\u00e5l vi kan komma!<\/p>\nJulklapp f\u00f6r LPV-v\u00e4nner<\/h2>\n
Chockv\u00e5gslaviner p\u00e5 Mars<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nPaul Belfrage prisad<\/h2>\n
Bl\u00e5ljus-astronomi st\u00f6r lugnet<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"