{"id":24938,"date":"2011-12-19T20:28:07","date_gmt":"2011-12-19T19:28:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=24938"},"modified":"2011-12-19T23:51:26","modified_gmt":"2011-12-19T22:51:26","slug":"nr-317-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/12\/19\/nr-317-2011\/","title":{"rendered":"Nr 317 2011"},"content":{"rendered":"

Grattis till annorlunda julklapp:
\n<\/span><\/h3>\n

Stort forskningsanslag till Birger Schmitz!<\/h2>\n

V\u00e5r astronomiintresserde geologiprofessor i Lund, Birger Schmitz<\/strong>, har f\u00e5tt ett lika flott\u00a0 som prestigefyllt anslag fr\u00e5n europeiska forskningsr\u00e5det:
\n\"\"<\/a>Ett s.k. “advanced grant” fr\u00e5n det europeiska forskningsr\u00e5det (ERC) p\u00e5 2.5 miljoner Euro \u00f6ver en fem\u00e5rsperiod f\u00f6r projektet “An astronomical perspective on Earth’s geological record and evolution of life”.<\/p>\n

Detta \u00e4r det f\u00f6rsta ERC-anslaget till Geovetenskaper (i ordets allra vidaste bem\u00e4rkelse) i Sverige.<\/p>\n

National Geographic <\/em>uppm\u00e4rksammar svensken och anslaget<\/a> och ber\u00e4ttar hur han som ung inspirerades av <\/span>Luis Alvarez <\/strong>och dennes son\u00a0 Walter Alvarez<\/strong>, som forskat i asteroidnedslag och dinosauried\u00f6d. Om detta hade uppenbarligen Schmitz en del fr\u00e5getecken, vilket gjorde att han bj\u00f6ds in av Alvarez Sr till dennes institution vid Lawrence Berkeley Laboratory. Sen har det bara rullat p\u00e5.<\/p>\n

I dag har Lundaprofessorn ingen dubier l\u00e4ngre om att en asteroid kraschade mot Yucatan-halv\u00f6n f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sen och satte en bortre parentes f\u00f6r den tidens stora skr\u00e4ck\u00f6dlor.<\/p>\n

Till Schmitz specialiteter h\u00f6r\u00a0 idag hans ber\u00e4kningar av infl\u00f6det av meteorider mot jorden f\u00f6r 470 miljoner\u00a0 \u00e5r sen, vilket lett honom till ett 100-tal sp\u00e4nnande fossila meteoritfynd. Slutsatsen av dessa \u00e4r att en flera hundra km stor asteroid i asteroidb\u00e4ltet splittrades och att splittret bombarderade jorden under flera miljoner \u00e5r. Bombardemanget fick avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r livets vidare utveckling p\u00e5 v\u00e5r hemplanet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Flera av fossilfynden har f\u00f6r \u00f6vrigt skett h\u00e4r i Sverige, de inb\u00e4ddade meteoritfynden i den 470 miljoner \u00e5r gamla kalkstensberggrunden i Thorsbergsbrottet p\u00e5 Kinnekulle i V\u00e4sterg\u00f6tland ligger bara och v\u00e4ntar. D\u00e4r har den pensionerade gjuteriarbetaren och amat\u00f6rgeologen Mario Tassinari <\/strong>hj\u00e4lpt Schmitz s\u00e5 framg\u00e5ngsrikt att Mario\u00a0 tidigare i \u00e5r blev hedersdoktor vid Lunds universitet!<\/p>\n

Asteroider tar, asteroider ger…<\/h2>\n

\"\"<\/a>En eller flera asteroidkrockar med jorden\u00a0 kan inte bara ha lett till dinosauriernas utd\u00f6ende – en eller flera asteroider kan ocks\u00e5 ha givit f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r dinosauriesl\u00e4ktets uppg\u00e5ng.<\/p>\n

Detta diskuteras i ett nyligen publicerat nummer av Nature<\/em><\/a>, i vilket djur- och v\u00e4xtlivets utslocknande f\u00f6r 200 miljoner \u00e5r sedan under den s\u00e5 kallade Triassic-eran diskuteras. D\u00e5 f\u00f6rsvann, visar fossilfynd, en stor procent av jordklotets fauna och flora under n\u00e5gra tusen \u00e5r – ett klassiskt fall av “massd\u00f6d”, mass extinction,\u00a0 i v\u00e5r historia.<\/p>\n

Geologiska fyndigheter i Wales och i franska Rochechocart visar att n\u00e5got oerh\u00f6rt dramatisk h\u00e4nde i spannet f\u00f6r 199-203 miljoner \u00e5r sedan. En eller flera asteroider kan ha slagit ner och sp\u00e4tt p\u00e5 redan katastrofala vulkaniska krafter.<\/p>\n

I Nature<\/em> j\u00e4mf\u00f6rs med Laki-utbrottet l\u00e4ngs en enotm vulkanspricka p\u00e5 Island 1783, som orsakade massv\u00e4lt och miljoner m\u00e4nniskors d\u00f6d i Europa. Var femte isl\u00e4nning omkom, och katastrofen drabbade h\u00e5rt tamboskapen.<\/p>\n

Koppla ihop en Lakism\u00e4ll upph\u00f6jd i kubik med en asteroidsv\u00e4rm som anfaller jorden, och vi f\u00e5r krafter och utbrott som leder till teorin om “Dinos” framtr\u00e4dande p\u00e5 jordklotet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Adams f\u00f6ddes 20 december 1876<\/h2>\n

Denna dag f\u00f6ddes astronomen Walter S Adams<\/strong>, som var chef p\u00e5 Mount Wilson-observatoriet i Californien 1923-1946 – \u00e5ren d\u00e5 v\u00e5r guru Knut Lundmark<\/strong> h\u00e4rjade p\u00e5 Californien-observatorierna som v\u00e4rst.<\/p>\n

Adams egna pionj\u00e4rinsats var uppt\u00e4ckten av Sirius B som en vit dv\u00e4rgstj\u00e4rna – den f\u00f6rst uppt\u00e4ckta i sitt slag.<\/p>\n

Dagens Lovejoy<\/h2>\n

Det ramlar fortfarande in bilder p\u00e5 Comet Lovejoy, som \u00f6verlevde n\u00e4rkontakten av tredje graden med solen 16 december. Men helt oanfr\u00e4tt var kometen inte! NASA:s STEREO B-kamera dokumenterade i UV denna m\u00e4rkliga ryckighet i kometsvansen.<\/p>\n

– Kan det finnas en p\u00e5g\u00e5ende spiralr\u00f6relse?, undrar<\/a> Lovejoy-kometens ledande utforskare Karl Battams<\/strong> vid Naval Reaearch Lab i statsrna.<\/p>\n

Battams utesluter in ett samspel mellan kometplasman och magnetf\u00e4lten i solens korona.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Stj\u00e4rnbild som aldrig blev av<\/h2>\n

Vi ska vara glada att en av v\u00e4rldshistoriens stora slaktare, Napoleon<\/strong>, inte blev stj\u00e4rnbild, vilket Universit\u00e4t Leipzig f\u00f6reslog 1807. Delar av Orion skulle f\u00f6rvandlas till en kejserrlig konstellation.<\/p>\n

Mera synd \u00e4r v\u00e4l att stj\u00e4rnbilden Herschels teleskop<\/span> aldrig blev av. Den skulle ha sett ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6rslaget v\u00e4cktes av Johann Bode <\/strong>och jag l\u00e4ste om saken i Kosmografiska databasen<\/a>, en faktasp\u00e4ckad blogg som Christian Vestergaard<\/strong> tipsade mig om f\u00f6r l\u00e4\u00e4\u00e4\u00e4nge sen.<\/p>\n

Snart kommer elaka tomten<\/h2>\n

Den ursprungliga tomten var ingen sn\u00e4ll och timid liten harml\u00f6s, barnk\u00e4r figur. Vems \u00e4rende han gick vete katten men jag \u00e4r glad varje g\u00e5ng jag springer p\u00e5 en sur och elak liten tomtej\u00e4vel.<\/p>\n

Sanningen kanske denna tomte \u00e4r p\u00e5 sp\u00e5ren. Han \u00e4r ute efter min pl\u00e5nbok, inte mitt goda hj\u00e4rta.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Grattis till annorlunda julklapp: Stort forskningsanslag till Birger Schmitz! V\u00e5r astronomiintresserde geologiprofessor i Lund, Birger Schmitz, har f\u00e5tt ett lika flott\u00a0 som prestigefyllt anslag fr\u00e5n europeiska forskningsr\u00e5det: Ett s.k. “advanced grant” fr\u00e5n det europeiska forskningsr\u00e5det (ERC) p\u00e5 2.5 miljoner Euro \u00f6ver en fem\u00e5rsperiod f\u00f6r projektet “An astronomical perspective on Earth’s geological record and evolution of… L\u00e4s mer »Nr 317 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24938"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24938"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24938\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24982,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24938\/revisions\/24982"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24938"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24938"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24938"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}