![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/venus4.jpg\" "\\"Venusassagen")
<\/a>Och proffsen?<\/p>\n.Jag har \u00e4gnat helgdagarna \u00e5t att str\u00f6l\u00e4sa lite h\u00e4r och var om Venus-passager genom \u00e5ren och vad astronomerna f\u00e5tt ut av dem. Det var Edmond Halley <\/strong>som f\u00f6rst p\u00e5pekade att dessa passager var alldeles utomordentligt v\u00e4l \u00e4gnade \u00e5t att best\u00e4mma solparallaxen och d\u00e4rmed ge oss den astronomiska enheten.<\/p>\n Halley hann d\u00f6 innan hans f\u00f6rslag realiserades, men 1761 och 1769 \u00e4gde de f\u00f6rsta internationella expeditionerna rum. I Sverige observerade\u00a0 en rad astronomer passagerna, bl a Bengt Ferner<\/strong> som jag tycker \u00e4r lite bortgl\u00f6md i v\u00e5r inhemska astronomihistoria. Han f\u00f6rfattade bl a en otroligt underh\u00e5llande dagbok fr\u00e5n sina studieresor ute i Europa.<\/p>\n Venus-passagerna var sensationella p\u00e5 det viset\u00a0 att \u00e4ven l\u00e4nder som l\u00e5g i krig med varandra (typ England och Frankrike) samarbetade i utv\u00e4rderingen av\u00a0 observationerna.<\/p>\n D\u00e4refter har passagerna naturligtvis \u00e4ven kunnat anv\u00e4ndas f\u00f6r att ge oss ett grepp om t ex Venus atmosf\u00e4r.<\/p>\n 2012, 5-6 juni beroende p\u00e5 var vi \u00e4r i v\u00e4rlden, intr\u00e4ffar den sista Venus-passagen p\u00e5 mycket l\u00e5ng tid (n\u00e4sta intr\u00e4ffar 2117), och det \u00e4r v\u00e4l inget st\u00f6rre intresse f\u00f6r saken bland yrkesastronomer? Hall\u00e5!!! Det \u00e4r precis vad det \u00e4r, och tv\u00e5 projekt \u00e4r extremt intressanta, B\u00e4gge knutna till exoplanet-jakten:<\/p>\n * Hubble-teleskopet, HST, kommer att riktas<\/strong> mot m\u00e5nen f\u00f6r att m\u00e4ta den extremt lilla ljusf\u00f6r\u00e4ndringen ned\u00e5t under passagen. Det \u00e4r Alfred Vidal-Madjar<\/strong>, CNRS, Institut d’Astrophysique de Paris, som \u00e4r f\u00f6rslagsst\u00e4llare till id\u00e9n att testa teknik och metodik f\u00f6r att med hj\u00e4lp av HST<\/a> m\u00e4ta spektra och genom dessa f\u00f6rs\u00f6ka skilja jordlika och Venus-lika exoplaneter fr\u00e5n varandra.<\/p>\n Under Venus-passagen hinner HST snurra 4-5 ggr runt jorden, och planer hyses ocks\u00e5 att g\u00f6ra samma unders\u00f6kningar under totala m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelser.<\/p>\n * F\u00f6rslag finns ocks\u00e5 fr\u00e5n D Ehrenreich, ovann\u00e4mnde Vidal-Madjar med flera franska astronomer<\/strong> att koppla in\u00a0 ESA-sonden Venus Express <\/a>f\u00f6r att under Venus-passagen kolla upp olika atmosf\u00e4rlager p\u00e5 v\u00e5r inre grannplanet och vad det kan l\u00e4ra oss i jakten p\u00e5 exoplaneter, d\u00e4r forskarna vill skilja agnarna fr\u00e5n vetet, jordlika planeter fr\u00e5n\u00a0 “cytherean planets” (cytherean efter grek\u00f6n Cytheria\/Kythera, varifr\u00e5n grekiska k\u00e4rleksgudinnan Afrodite, romarnas Venus,\u00a0 kom).<\/p>\n Det \u00e4r bra att v\u00e5ra f\u00e5 folkobservatorier tar till sig den nyaste tekniken. Ordet till Christian Vestergaard<\/strong>:<\/p>\n – “Slottspod” finns nu som Youtube-version. Ber\u00e4ttaren heter Gunnar Sporrong<\/strong> och \u00e4r ordf\u00f6rande i Slottsskogsobservatoriets V\u00e4nner samt f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Slottsskogsobservatoriet (Bj\u00f6rn Hedvalls Stig).<\/span><\/span><\/p>\n Att den amerikanske astronomen Percival Lowell <\/strong>s\u00e5g kanaler p\u00e5 Mars, det vet vi. Fr\u00e5n en liten Camille Flammarion<\/strong>-skrift i min nyf\u00f6rv\u00e4rvade Knut Lundmark<\/strong>-samling uppt\u00e4cker jag att samme Lowell ocks\u00e5 s\u00e5g kanaler och knutpunkter mellan dem p\u00e5 Venus.<\/p>\n S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g de ut enligt Lowell 1896:<\/p>\n Ingen vet v\u00e4l i detalj varf\u00f6r Lowell \u00e4gnade sig \u00e5t denna typ av sj\u00e4lvbedr\u00e4geri och en naiv tro p\u00e5 bebodda grannv\u00e4rldar, som bara f\u00f6rl\u00f6jligade honom. Inga astronomer konfirmerade n\u00e5nsin hans observationer.<\/p>\n Med en st\u00e4ndig fragmentisering av rymdskrotet, kan studiet av AGN p\u00e5verkas p\u00e5 olika vis. I s\u00e4msta fall skyms de f\u00f6r v\u00e5ra instrument, men \u00e5 andra sidan s\u00e5 skyddar ocks\u00e5 dessa molnpartiklar omgivningen fr\u00e5n farlig str\u00e5lning.<\/p>\n Huvudakt\u00f6rerna \u00e4r den intensiva utstr\u00e5lningen fr\u00e5n AGN och dess p\u00e5verkan av\u00a0 sm\u00e5partiklar OCH den gamla vanliga hederliga newtonska gravitationen.<\/p>\n Det har uppst\u00e5tt en intressant debatt p\u00e5 astronet.se om vem som f\u00f6rst kom<\/a> p\u00e5 id\u00e9n att l\u00e5ngtidsfotografera solens v\u00e4g \u00f6ver himlavalvet genom en \u00f6lburk.<\/p>\n N\u00e4, det enda l\u00f6fte jag avl\u00e4gger varje \u00e5r numera \u00e4r att aldrig mer i hela mitt liv avl\u00e4gga n\u00e5ra ny\u00e5rsl\u00f6ften. Kalle och Hobbe<\/em> f\u00e5ngar saken p\u00e5 kornet:<\/p>\n Rymdteleskop bevakar Venus-passagen n\u00e4sta \u00e5r Ingen av oss vet v\u00e4l hur m\u00e5nga 100 000-tals par \u00f6gon som kommer att riktas mot Venuspassagen \u00f6ver solytan 5-6 juni n\u00e4sta \u00e5r. Detta blir \u00e4nnu ett s\u00e4llsynt gott tillf\u00e4lle att idka PR f\u00f6r v\u00e5r vetenskap bland folk i allm\u00e4nhet. Och proffsen? .Jag har \u00e4gnat helgdagarna \u00e5t att str\u00f6l\u00e4sa lite… L\u00e4s mer »Nr 323 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t<\/a><\/p>\nFolkobsis p\u00e5 spets<\/h2>\n
\n<\/span><\/span><\/div>\nVenus enligt Percival Lowell<\/h2>\n<\/div>\n
<\/a><\/p>\nSuper-oortska moln runt svarta h\u00e5l?<\/h2>\n
<\/a>Det \u00e4r inte bara det att stj\u00e4rnor bildas i n\u00e4rheten av Vintergatans centrum. Nu tror en del astronomer vid Leicester University <\/a>dessutom att h\u00e4r finns ymnigt med j\u00e4tteplaneter, jordlika planeter, kometer och asteroider i en salig blandning och att detta kan ha betydelse f\u00f6r hur vi ser p\u00e5 fenomen som AGN, aktiva galaxk\u00e4rnor (med svarta h\u00e5l i fokus).<\/p>\nSolen fotad genom en \u00f6lburk<\/h2>\n
Ny\u00e5rsl\u00f6ften p\u00e5 g\u00e5ng?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"