![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/12\/2011W3_20111226_VT-1.jpg\" "\\"\u00c5Rets")
<\/a>2011 i backspegeln? Det h\u00e4nde otroligt mycket POSITIVT som Nobelpriset i fysik, som MESSENGER-sondens parkering i en bana runt Merkurius och som gr\u00e4dde p\u00e5 moset – kometen Lovejoy, som slog ner som en, f\u00f6rl\u00e5t metaforen, blixt fr\u00e5n en klar himmel.<\/p>\nDet mest NEGATIVA?<\/p>\n
Mest tr\u00e5kigt var v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 ryssarnas schabbel med Phobos-Grunt-upps\u00e4ndningen, skogsbranden som hotade teleskopbyggen i Arizona, och jag kan inte hj\u00e4lpa att kylv\u00e4tskel\u00e4ckaget som ett tag hotade japanernas Subaru-teleskop\u00a0 p\u00e5 Hawaii ocks\u00e5 h\u00f6rde till minussidan. En och annan ingenj\u00f6r i v\u00e5ra led har haft ett svettigt \u00e5r. Shit happens, as they say.<\/p>\n
Men kometen Lovejoy! Vilken \u00f6verraskning, och vilken gl\u00e4djek\u00e4lla f\u00f6r astronomer och amat\u00f6rer down under.<\/p>\n
Det b\u00f6rjade 27 november n\u00e4r amat\u00f6rastronomen Terry Lovejoy <\/strong>i Thornlands, Queensland, Australien, svepte \u00f6ver himlen med sin 20-cm Schmidt-Cassegrain och dokumenterade det som fanns med en QHY9 CCD-kamera.<\/p>\n N\u00e4r Lovejoy sen jobbade med bilderna uppt\u00e4ckte han efter en tid ett extremt svagt objekt,\u00a0 “a rapidly moving fuzzy object”.<\/p>\n Handlade det om en mystisk optisk reflex? Ytterligare koll 29 november dementerade saken – det handlade verkligen om ett \u00e4kta fenomen.<\/p>\n Efter en tid deltog\u00a0 ocks\u00e5 proffsastronomer p\u00e5 Nya Zeeland i jakten, och resten \u00e4r modern astronomihistoria! 2 december ber\u00e4ttade Astronomer\u00b4s Telegram<\/em> om uppt\u00e4ckten.<\/p>\n Sen har showen rullat p\u00e5, och vi har inte sett slutet \u00e4nnu.<\/p>\n P\u00e5 cometography.com finns en rad spektakul\u00e4ra bilder<\/a> inklusive Lovejoys tre ursprungliga uppt\u00e4ckarbilder. Att han \u00f6verhuvud taget kunde fastst\u00e4lla den sv\u00e5ridentifierade kometen, tycker jag \u00e4r en prestation i sig. Kometen \u00e4r det svaga t\u00f6cknet i mitten.<\/p>\n Lite allvar ocks\u00e5: Vill man se hur livet p\u00e5 planeten jorden konstn\u00e4rligt kan gestaltas, ska man absolut inte missa m\u00e5larnestorn Gerhard Nordstr\u00f6ms<\/strong> utst\u00e4llning p\u00e5 Malm\u00f6 konsthall.<\/p>\n Jag vet inte i hur m\u00e5nga decennier jag fascinerats av hans lika enkla som slagkraftiga installation med en flygel med Mozart-noter, en SS-officers m\u00f6ssa placerad ovanp\u00e5 en portf\u00f6lj, portr\u00e4tt av alla nazikoryfeerna p\u00e5 flygeln och p\u00e5 v\u00e4ggen bilder av judiska KZ-f\u00e5ngar och Adolf Hitler<\/strong>.<\/p>\n “De \u00e4lskade Mozart” gjordes i b\u00f6rjan av 80-talet och k\u00e4nns lika aktuell nu som d\u00e5: Bakom v\u00e5r kulturella fernissa, d\u00f6ljer sig en mordisk och inhuman maskin.<\/p>\n \u03b7 Carinae \u00e4r en supernovakandidat av guds n\u00e5de och n\u00e4r den sm\u00e4ller kan ingen missa det. I mitten av 1800-talet var stj\u00e4rnan ett tag den n\u00e4sta ljusaste p\u00e5 himlavalvet, och dessa utbrott 1838-1858 kallade\u00a0 “Great Eruption” vr\u00e4kte ut 10 solmassor i en sm\u00e4ll motsvarande 10 procent av energin i en normal supernovas k\u00e4rnkollaps.<\/p>\n Stj\u00e4rnan ligger s\u00e5 n\u00e4ra att den fascinerar bara av det sk\u00e4let men den sp\u00f6kar ocks\u00e5 f\u00f6r astronomerna \u00a0 i dag genom det faktum att nu har ljusekot fr\u00e5n 1800-talsutbrotten uppf\u00e5ngats. Astronomer knutna till Space Telecope Science Institute (med HST som huvudinstrument)\u00a0 kan nu<\/a> se vad som h\u00e4nde med stj\u00e4rnan 1838-1858 med dess tre tydliga toppar 1838, 1843 och 1845.<\/p>\n Om ljusekonas anatomi kunde Humboldt ingenting veta. N\u00e4r ljuset fr\u00e5n en stj\u00e4rnas explosioner s\u00e5 sm\u00e5ningom n\u00e5r de omgivande gas- och stoftmolnen runt stj\u00e4rnan (resultat av tidigare utbrott), reflekteras ljuset d\u00e4refter till observat\u00f6rer p\u00e5 jordklotet. Efter 170 \u00e5r kan vi d\u00e4rf\u00f6r nu “se” vad som h\u00e4nde med Eta den g\u00e5ngen!<\/p>\n Detta \u00e4r detektivarbete p\u00e5 mycket h\u00f6g och avancerad niv\u00e5, och jag ska verkligen inte p\u00e5st\u00e5 att jag f\u00f6rst\u00e5r mer \u00e4n att resultaten b\u00e5de sammanfaller med g\u00e4ngse teorier men ocks\u00e5 skiljer sig p\u00e5 en del avg\u00f6rande punkter. Bl a Etas ov\u00e4ntade l\u00e5ga temp under utbrotten.<\/p>\n Det verkar dessutom som om tv\u00e5 parallella fysiska processer varit ig\u00e5ng samtidigt!<\/p>\n S\u00e4kert \u00e4r i alla fall att forskarna ser en\u00a0 bl\u00e5f\u00f6rskjutning i spektrat p\u00e5 210 km\/s mot oss, att observationerna pekar p\u00e5 en G2-G5-superj\u00e4tte med en effektiv yttemp p\u00e5 \u223c5000 K.<\/p>\n Jag gillar f\u00f6rresten astronomernas beskrivning av det assymetriska gasmolnet som “Homonculus”. En mindre variant av detta moln skapades 1890 och det kallas f\u00f6ljaktligen “Little Homonculus”.<\/p>\n Tack till Lars Olefeldt<\/strong> som tipsar om denna fina filmsnutt av jorden fr\u00e5n ISS<\/a>.<\/p>\n “Heimat” p\u00e5 kosmisk niv\u00e5! Den borde tv\u00e5ngsvisas i FN f\u00f6r alla kvarvarande diktatorer och deras hejdukar.<\/p>\n En av \u00e5rets tre Nobelpristragare i fysik, aussien Brian Schmidt <\/strong>\u00e4r en h\u00e4ngiven vinodlare, f\u00f6rst\u00e5r jag. Utanf\u00f6r Canberra finns hans lilla ving\u00e5rd, som specialiserar sig p\u00e5 Pinot Noir under m\u00e4rket Maipenrai.<\/p>\n P\u00e5 hemsidan finns denna trevliga bild <\/a>p\u00e5 professorn:<\/p>\n Jag l\u00e4ste National Geographic<\/em> p\u00e5 n\u00e4tet att det nu \u00e4r klarlagt av geologer att n\u00e5gra av de vukaniska “bl\u00e5” stenar som finns i Stonehenges inre ring, bevisligen kommer fr\u00e5n en fyndplats 257 km bort, i dagens Wales.<\/p>\n Mysteriet om hur stenarna forslades till dagens Stonehenge och vad monumentet “egentligen” betyder och anv\u00e4ndes till, kvarst\u00e5r.<\/p>\n Vad som kommer att tima p\u00e5 himlavalvet 2012 ut\u00f6ver Venus-passagen vet ju ingen. S\u00e5 roligt det hade varit med n\u00e5got ov\u00e4ntat p\u00e5 norra stj\u00e4rnhimlen, g\u00e4rna en ny praktfull nova i Svanen t ex.<\/p>\n 26 april 2012 – en torsdag – \u00e4r redan spikat som jubileumskv\u00e4ll, i Lund (Odd Fellow) med mat till humant pris, f\u00f6redrag, utst\u00e4llning, musik, liten skrift, utdelning av Lundmark-stipendiet.<\/p>\n Info kommer naturligtvis i god tid.<\/p>\n Tills vidare en \u00f6nskan om GOTT SLUT och GOTT NYTT \u00c5R.<\/p>\n <\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Lovejoy pricken \u00f6ver i:et 2011 Nu s\u00e4tter vi punkt f\u00f6r 2011 i W-bloggen och noterar ett all-time high \u00e5rsb\u00e4sta. Tack alla W-bloggens medhj\u00e4lpare – utan er hade det absolut inte g\u00e5tt –\u00a0 och tack till den W-bloggl\u00e4sande allm\u00e4nheten. Vi h\u00e5ller ihop i v\u00e5r lilla stj\u00e4rnsk\u00e5dande community som en gammal konstn\u00e4rskusin till mig brukade s\u00e4ga, “mot… L\u00e4s mer »Nr 324 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25320"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25320"}],"version-history":[{"count":49,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25320\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25376,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25320\/revisions\/25376"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25320"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25320"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25320"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\nLivet p\u00e5 planeten jorden<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nLjuseko fr\u00e5n Eta Carinae<\/h2>\n
<\/a>Alexander von Humboldt<\/strong> skriver i sitt 1800-tals verk Kosmos<\/em> att stj\u00e4rnans uppflammande var den kraftigaste sen novan1604 och att ljusstyrkan h\u00f6ll i sig i \u00e5tminstone sju \u00e5r, var \u00f6verraskande. “Viken tur!”, utbrister Humboldt, att vi hade Sir John Herschel<\/strong> p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet n\u00e4r stj\u00e4rnan b\u00f6rjade ljusna.<\/p>\nFilmsnutt med hemk\u00e4nla<\/h2>\n
Vin i Nobelprisklass!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nSenaste nytt fr\u00e5n Stonehenge<\/h2>\n
Gott slut och Gott Nytt \u00c5r!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a>F\u00f6r oss i ASTB kommer \u00e5ret delvis att g\u00e5 i 75-\u00e5rsjubileets sp\u00e5r. 1937 s\u00e5g en rad kloka astronomiintresserade med Knut Lundmark<\/strong> i spetsen till att A<\/span>stronomiska S<\/span>\u00e4llskapet T<\/span>ycho B<\/span>rahe bildades. Bland stiftarna var mycket fint folk, det var lite \u00f6verklass \u00f6ver tillst\u00e4llningen. Men med \u00e5ren blev ASTB en allt folkligare samlingspunkt f\u00f6r allm\u00e4nintresserade, och att s\u00e4llskapet skulle f\u00e5 ett eget folkobservatorium i Oxie tror jag inte ens ingick i Lundmarks tankesf\u00e4r.<\/p>\n