{"id":25378,"date":"2011-12-31T23:31:12","date_gmt":"2011-12-31T22:31:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=25378"},"modified":"2012-01-01T00:47:32","modified_gmt":"2011-12-31T23:47:32","slug":"nr-1-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/12\/31\/nr-1-2012\/","title":{"rendered":"Nr 1 2012"},"content":{"rendered":"

Detta v\u00e4ntar oss 2012!<\/h2>\n

Det \u00e4r knappast att sp\u00e5 i sumpen att p\u00e5st\u00e5 att \u00e4ven 2012 kommer att g\u00e5 i exoplanet-jaktens tecken. Precis inp\u00e5 \u00e5rsskiftet kom en, tycker jag, helt fantastisk bild<\/a> och rapport fr\u00e5n Subaru-teleskopet p\u00e5 Hawaii – \u00e4nnu en bild som kopplar ihop de ber\u00f6mda gas\/stoft-skivorna och planetskapandet:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Genom att anv\u00e4nda j\u00e4tteteleskopets HiCIAO-instrument (Hi<\/span>gh C<\/span>ontrast I<\/span>nstrument for the Subaru Next Generation A<\/span>daptive O<\/span>ptics) kan vi komma stoftringen runt\u00a0 HR 4796 A n\u00e4ra – stj\u00e4rnan \u00e4r bara 8-10 miljoner \u00e5r gammal och ligger 240 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n

Stoft- och gasringens bana runt sin stj\u00e4rna har en vidd p\u00e5 tv\u00e5 g\u00e5nger Plutos hemma hos oss.<\/p>\n

Det intressanta tycker jag \u00e4r att Subaru-teleskopets bild i n\u00e4ra-infrar\u00f6tt \u00e4r lika skarp och tydlig som HST:s, vilket har med denna otroliga teknik kallad adaptiv optik att g\u00f6ra. Med denna teknik lurar de jordbundna teleskopen jordatmosf\u00e4rens turbulens och bilderna blir verkligen knivskarpa. Stj\u00e4rnorna blinkar kort och gott inte.<\/p>\n

Vi kommer att f\u00e5 se massor av den h\u00e4r typen av otroliga n\u00e4rbilder 2012!<\/p>\n

Pierre Janssen – hj\u00e4lte!<\/h2>\n

Astronomin beh\u00f6ver sina hj\u00e4ltar, sina heroiska affischnamn. De \u00e4r inte m\u00e5nga, men de finns.<\/p>\n

\"\"<\/a>En av de fr\u00e4msta m\u00e5ste vara den franske astronomen Pierre Janssen<\/strong>, som mitt under preussarnas bel\u00e4gring av Paris1870\u00a0 stack i v\u00e4g med en ballong \u00f6ver stridslinjerna\u00a0 runt Paris f\u00f6r att fara vidare och kolla in \u00e5rets solf\u00f6rm\u00f6rkelse i Oran, Algeriet.<\/p>\n

Engelsm\u00e4nnen genom astronomen Norman Lockeyer<\/strong> s\u00e5g till att Otto von Bismarck<\/strong>s skjutglada preussare var beredda att sl\u00e4ppa Parisastronomen genom linjerna, men denne hade enligt en ny biografi med sig politiskt k\u00e4nsligt material och ville d\u00e4rf\u00f6r inte anta Bismarcks erbjudande om s\u00e4ker passage till lands. I st\u00e4llet for han i v\u00e4g med en ballong.<\/p>\n

Till historien h\u00f6r att Janssens solf\u00f6rm\u00f6rkelseexpedition blev ett fiasko, men han kom tillbaka och har skrivit in sig i solforskningens historia som en av de stora gestalterna (bl a uppt\u00e4ckte han grund\u00e4mnet helium).<\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen om Janssens hj\u00e4lteflykt i vetenskapens namn\u00a0 gjorde s\u00e5 stort intryck p\u00e5 den sex\u00e5rige engelske pojken John Evershed<\/strong> att denne lockades till astronomin och som vuxen sj\u00e4lv blev en av solforskningens stora namn (solfl\u00e4ckarnas radialhastigheter m m).<\/p>\n

Sf-film f\u00f6r science fiction-fiender<\/h2>\n

Jag s\u00e5g en blogg flimra f\u00f6rbi p\u00e5 vilken listats tio sf-filmer avsedda f\u00f6r den eller dem som inte gillar sf. ET <\/em>var med liksom The Truman Show <\/em>– och till min gl\u00e4dje Alec Guinness<\/strong>-filmen The man in the white suit <\/em>(“Mannen i vita kostymen”) 1951, en klassisk engelsk filmkomedi fr\u00e5n Ealing Studios i vilken Guinness spelar uppfinnare, en kemist,\u00a0 av en kostym som alltid \u00e4r vit och inte beh\u00f6ver lagas eller tv\u00e4ttas, hur ners\u00f6lad den \u00e4n blir.<\/p>\n

Det \u00e4r klart att den uppfinningen gillade vare sig textildirekt\u00f6rer eller fackf\u00f6reningar…<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Personligen har jag viss klockark\u00e4rlek till filmen, eftersom den regisserades av Alexander Mackendrick<\/strong> som tidigare gett oss Massor av whisky<\/em>.<\/p>\n

Elakt gjort!<\/h2>\n

\"\"<\/a>En elak forskare vid namn Ramanath Cowsik<\/strong>, fysikprofessor vid McDonnell Center for the Space Sciences vid Washington University i St. Louis, har lagt ut snubbeltr\u00e5d f\u00f6r CERN-forskarna som trodde sig ha hittat neutriner i \u00f6verljusfart<\/a>.<\/p>\n

Debatten pendlar fram och\u00a0 tillbaka, vad jag f\u00f6rst\u00e5r, men v\u00e4rst var v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 avsl\u00f6jandet i fjor att flera forskare i projektet v\u00e4grade signera den sensationellla artikeln med den \u00e4nnu sensationellare uppt\u00e4ckten.<\/p>\n

Albert Einstein<\/strong> kan sova lugnt.<\/p>\n

Ytterkantsspelare i v\u00e5r lokala galaxgrupp<\/h2>\n

Tillh\u00f6r dv\u00e4rggalaxen i Antlia\/Luftpumpen – katalogbeteckningen \u00e4t PGC29194 – v\u00e5r lokala galaxgrupp eller \u00e4r den den n\u00e4rmaste dv\u00e4rgen till v\u00e5r lokala gruppering? Att den spelar p\u00e5 ytterkanten \u00e4r klart, och nu visar en ny rapport fr\u00e5n Australien<\/a> att galaxen tillh\u00f6r defintiivt “oss” och har ett avst\u00e5nd p\u00e5 1.31\u00b10.03Mpc (drygt 4 miljoner ljus\u00e5r). Den ligger med andra ord i den lokala gruppens absoluta bortasf\u00e4r.<\/p>\n

Att galaxen v\u00e4xelverkar just nu med NGC 3109 \u00e4r inte sannolikt – det \u00e4r inte heller osannolikt att s\u00e5 skett tidigare.<\/p>\n

Stj\u00e4rnbildning p\u00e5g\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n

Denna galaxforskning down under \u00e4r ett resultat av ANGST-projektet, som sysslar med v\u00e5r “kosmiska bakg\u00e5rd”: ANGST som i\u00a0 ACS Nearby Galaxy Survey Treasure<\/span>.<\/p>\n

Hubble-teleskopets bild av galaxen ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Omega Centauri v\u00e5r egen UCD<\/h2>\n

\"\"<\/a>Vi g\u00f6r som Kajsa Warg<\/strong>: Vi tar vad vi har, t ex en miljon solmassor och pressar in denna l\u00e4ttpackade stj\u00e4rndeg i ett sf\u00e4r p\u00e5 30-300 ljus\u00e5r tv\u00e4rs\u00f6ver – vad f\u00e5r vi d\u00e5?<\/p>\n

R\u00e4tt svar: Vi f\u00e5r typexempel p\u00e5 UCD, ultra-compact dwarf galaxies – ultrakompakta dv\u00e4rggslaxer.<\/p>\n

Det \u00e4r <\/em>en rapport i\u00a0 Astronomy & Astrophysics<\/em> som uppm\u00e4rksammar dessa himlakroppar<\/a> i n\u00e4rbel\u00e4gna galaxhopar. Hittills har flera hundra UCD-objekt hittats, objekt som utg\u00f6r n\u00e5n sorts brygga mellan dv\u00e4rggalaxer och stj\u00e4rnhopar. T\u00e4nkbart \u00e4r att de \u00e4r extremt massiva varianter av de senare, ja sannolikt \u00e4r det s\u00e5,\u00a0 eller vanliga dv\u00e4rggalaxer som g\u00e5tt igenom komplexa gravitationella m\u00f6ten med hungriga galaxer i ungdomen.<\/p>\n

Eniigt rapportens ESO-forskare, som statistiskt synat fenomenet, kan runt Vintergatan bara finnas en till tv\u00e5 UCD, vilket verkar st\u00e4mma in p\u00e5 existensen av t ex Omega Centauri.<\/p>\n

F\u00f6rhoppningar om 2012<\/h2>\n

Det nya \u00e5ret kommer s\u00e4kert att bjuda p\u00e5 m\u00e4ngder av astronomiska \u00f6verraskningar. I yrkesastronomernas led finns organisationen IAU, och den organiserar n\u00e4stan 11 000 forskare. Alla vill fram i mediabruset, och det \u00e4r t\u00e4nkbart att \u00e5rets IAU-kongress i j\u00e4ttelandet Kina kommer att generera en str\u00f6m av sp\u00e4nnande rapporter.<\/p>\n

H\u00e5ll tummarna f\u00f6r ett bra astro\u00e5r!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Detta v\u00e4ntar oss 2012! Det \u00e4r knappast att sp\u00e5 i sumpen att p\u00e5st\u00e5 att \u00e4ven 2012 kommer att g\u00e5 i exoplanet-jaktens tecken. Precis inp\u00e5 \u00e5rsskiftet kom en, tycker jag, helt fantastisk bild och rapport fr\u00e5n Subaru-teleskopet p\u00e5 Hawaii – \u00e4nnu en bild som kopplar ihop de ber\u00f6mda gas\/stoft-skivorna och planetskapandet: Genom att anv\u00e4nda j\u00e4tteteleskopets HiCIAO-instrument… L\u00e4s mer »Nr 1 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25378"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25378"}],"version-history":[{"count":53,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25378\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25439,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25378\/revisions\/25439"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25378"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25378"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25378"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}