![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/04\/terra-iceland-volcano-plume-lg.jpg\")
<\/a>Bilden p\u00e5 Eyjafjallajokull-vulkanen togs av Nasas Terra-satellit, som bevakar v\u00e5r hemplanet i helg och s\u00f6cken.<\/p>\n
\u00c4ven ESA:s Envisat-satellit h\u00e5ller ett \u00f6ga p\u00e5 vikinga\u00f6n.<\/p>\n \n Att Knut Lundmark hade humor bevisas av hans flitiga medarbetarskap i Sur.. f\u00b4l\u00e5t Sydsvenskan, en tidning i Malm\u00f6 som en g\u00e5ng i tiden sl\u00e4ppte in naturvetare p\u00e5 sin kultursida. 8 november 1943 var Lundmark p\u00e5 det tillbakablickande hum\u00f6ret och publicerade en kulturartikel p\u00e5 temat “N\u00e4r vintergatorna uppt\u00e4cktes – Kring ett tjugofem\u00e5rsminne”<\/em>. Lundmark ber\u00e4ttade bl a om sin envig\u00a0 med prof Karl Bohlin,\u00a0 som 1907 fastst\u00e4llt avst\u00e5ndet till nebulosan i Andromeda till – 19 ljus\u00e5r.<\/p>\n Lundmark:<\/p>\n “Nu kom 1907 framlidne professor Karl Bohlin med en faktisk direkt uppm\u00e4tning av avst\u00e5ndet till en av de nebulosor, den stora Andromdanebulosan, som f\u00f6rmodats p\u00e5 sina h\u00e5ll vara en vintergata, och han fick d\u00e4rvid den moderata siffran 19 ljus\u00e5r. Farv\u00e4l\u00a0 till tanken att det kunde r\u00f6ra sig om en vintergata! Nebulosan ifr\u00e5ga var tv\u00e4rtom en av de n\u00e4rmaste himlakropparna. Innan de som \u00e4nnu ville h\u00e5lla fast vid tron att andra vintergator funnos hunnit h\u00e4mta andan, kom n\u00e4sta klubbslag. Den numera ber\u00f6mde astronomen Gustaf Str\u00f6mberg, som d\u00e5 arbetade vid Stockholms Observatorium, bekr\u00e4ftade indirekt Bohlins resultat genom att m\u00e4ta upp parallaxen\u00a0 till en f\u00f6ljeslagare till Andromedanebulosan. D\u00e5 denna skulle ligga p\u00e5 45 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd m\u00e5ste det v\u00e4l anses fastslaget att de f\u00f6rmodade vintergatorna\u00a0 voro t\u00e4mligen n\u00e4rbel\u00e4gna himlakroppar.”<\/span><\/p>\n Lundmark presenterade sin avst\u00e5ndsm\u00e4tning p\u00e5 ca 600 000 ljus\u00e5r f\u00f6r Bohlin. Detta b\u00f6r ha varit omkring 1920.<\/p>\n Lundmark igen:<\/p>\n “Men de spiralformde och med dem n\u00e4rbesl\u00e4ktade vntergatorna? Den som skriver detta b\u00f6rjade med det frejdiga mod som endast \u00e4r f\u00f6rbeh\u00e5llet gr\u00f6nskande ungdom en attack som visserligen\u00a0 gick ytterst ut p\u00e5 att bygga upp men som f\u00f6rst m\u00e5ste riva neder. Det som d\u00e5 skulle rivas ner var fr\u00e4mst Bohlins och Str\u00f6mberg direkt gjorda parallaxm\u00e4tnignar.<\/span><\/p>\n Det var sv\u00e5rt det som det brukar heta i yrkesintervjuerna. Vid ett samtal med prof Bohlin fr\u00e5gade jag vad han sj\u00e4lv menade om sina resultat. Svaret blev:\u00a0 “Jag vill f\u00e4sta licentiatens uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 att dessa m\u00e4tningar utf\u00f6rdes utan att n\u00e5gon f\u00f6ruts\u00e4ttning gjordes p\u00e5 f\u00f6rhand om resultatet.” Ja, naturligtvis! Mera blev ej sagt d\u00e5 utan jag fick n\u00f6ja mig med att tyst citera vad kung Erik XIV sade i det ber\u00f6mda SHT-spexet med samma namn, d\u00e5 han avsmakade \u00e4rtsoppan: “Fryxell och Odhner m\u00e5 s\u00e4ga vad dom vill men nog \u00e4r det n\u00e5got sattyg i den h\u00e4r soppan.”<\/span><\/p>\n Sattyget visade sig handla om systematiskt inbyggda fel i Bohlins 40 000 m\u00e4tningar.<\/p>\n I ett handskrivet originalmanus (!) som jag \u00e4ger av Lundmark skriver han om Bohlins m\u00e4tningar och dennes j\u00e4mf\u00f6relse av Vintergatan med en planetarisk nebulosa (Vintergatan p\u00e5minner enligt Bohlin om en “servettring”, p\u00e5pekar KL):<\/p>\n “Visst var det \u00e5tskilliga fakta som f\u00f6rklarades d\u00e4rmed men\u00a0 det sanna var inte nytt och det nya var inte sant. Bohlin begick ett sv\u00e5rt fel i sin framst\u00e4llning s\u00e5 att hans v\u00e4rldsbyggnad brakade samman. Det var m\u00e4nskligt och vi g\u00f6ra alla v\u00e5ra misstag. Sj\u00e4lvaste Homeros nickade till och slumrade ibland.”<\/span><\/p>\n P\u00e5 en punkt hade tysken och engelsmannen exakt samma inst\u00e4llning: B\u00e4gge var fr\u00e5n olika utg\u00e5ngspunkter motst\u00e5ndare till det som cyniskt kommit att kallas “The Great War”;\u00a0 Eddington var kv\u00e4kare och d\u00e4rf\u00f6r krigsmotst\u00e5ndare, Einstein kom f\u00f6rst i samband med Hitler att \u00f6verge sin radikalpacifism.<\/p>\n Eddington f\u00f6ljde inte direkt uppdraget han fick som professor i Cambridge: Att smula itu Einstins relativitesteori och sl\u00e5 vakt om Newtons heliga principer. Snarare blev det tv\u00e4rsom, tack vare solf\u00f6rm\u00f6rkelse-m\u00e4tningen 1919, vilken blev en v\u00e4rldssensation.<\/p>\n Youtube har en hel del snuttar fr\u00e5n filmen<\/a>, som verkar minst sagt lovande.<\/p>\n 1. Richard Feynman<\/p>\n x. Paul Dirac<\/p>\n 2. Otto Hahn<\/p>\n R\u00e4tt svar: Richard Feynman!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vulkanerna p\u00e5 Island Grannlandets vulkanaktivitet, som lamslagit flygtrafiken i norra Europa, f\u00e5r mig att undra: Hur ser dessa eruptioner ut utifr\u00e5n v\u00e5r n\u00e4ra rymd? Jag\u00a0 hade knappt hunnit t\u00e4nka tanken f\u00e4rdigt f\u00f6rr\u00e4n jag hittade en Nasa-bild fr\u00e5n i g\u00e5r (15 april). Bilden p\u00e5 Eyjafjallajokull-vulkanen togs av Nasas Terra-satellit, som bevakar v\u00e5r hemplanet i helg och… L\u00e4s mer »Nr 34 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2543"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2543"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2543\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2683,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2543\/revisions\/2683"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2543"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2543"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2543"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a>Lundmark, Erik XIV och \u00e4rtsoppan<\/h2>\n
<\/a>N\u00e4r kommer filmen?<\/h2>\n
<\/a>N\u00e4r f\u00e5r vi se t ex i Kunskapskanalen BBC-filmen Einstein and Eddington<\/em>? Filmen om detta astronomins och den nya fysikens “radarpar”\u00a0 gjordes\u00a0 2008 och fick str\u00e5lande kritik. David Tennant spelar Sir Arthur S Eddington och Andy Serkis en relativt lik Albert Einstein.<\/p>\nSf\u00e4rernas musik?<\/h2>\n
<\/a>Astronomer, fysiker och musik \u00e4r en ekvation, som h\u00e5ller. Albert Einstein var ju en erk\u00e4nt skicklig violinist, t ex, och Werner Heisenberg spelade g\u00e4rna piano. Men vem \u00e4r denne trumspelande Nobelpristagare? \u00c4r det<\/p>\n