{"id":25503,"date":"2012-01-03T11:12:47","date_gmt":"2012-01-03T10:12:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=25503"},"modified":"2012-01-03T11:16:20","modified_gmt":"2012-01-03T10:16:20","slug":"nr-3-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/01\/03\/nr-3-2012\/","title":{"rendered":"Nr 3 2012"},"content":{"rendered":"

Salubrin ingen l\u00f6sning…
\n<\/span><\/h3>\n

Men planeter kan \u00f6verleva expanderande solar!<\/h2>\n

Till elementa i skolboksastronomin h\u00f6r att n\u00e4r solen om fem miljarder \u00e5r sv\u00e4ller till en r\u00f6d j\u00e4tte, f\u00f6rintas alla de inre planeterna Merkurius, Venus och jorden.<\/p>\n

Det b\u00f6rjar med lite br\u00e4nns\u00e5r och solsveda (det r\u00e4cker inte i l\u00e4ngden att badda med Salubrin!), forts\u00e4tter med att oceanerna kokar bort och i slutstadiet att allt f\u00f6r\u00e5ngas i helvetisk v\u00e4rme. Exit jorden.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

M\u00e5ste det g\u00e5 s\u00e5?
\nNej.<\/p>\n

\"\"<\/a>En helt ny rapport<\/a> i Nature<\/em> signerad franske astronomen Stephane Charpinet<\/strong> (t v), verksam vid Universit\u00e9 de Toulouse, och hans team visar\u00a0 med hj\u00e4lp av Kepler-sonden vad som f\u00f6rsigg\u00e5r runt den variabla stj\u00e4rnan KIC05807616. De intrikata ljusf\u00f6r\u00e4ndringarna pekar p\u00e5 att h\u00e4r finns tv\u00e5 till B-subdv\u00e4rgen extremt n\u00e4rbel\u00e4gna planeter (= 1 procent av avst\u00e5ndet solen-jorden) med rotationsperioder runt stj\u00e4rnan p\u00e5 5,8 respektive 8,2 timmar.<\/p>\n

Scenariot – med en del fr\u00e5getecken – ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\u25ba Stj\u00e4rnan har en g\u00e5ng <\/strong>g\u00e5tt igenom den r\u00f6da j\u00e4tte-uppsv\u00e4llningen. B-dv\u00e4rgen \u00e4r vad vi har kvar i dag.<\/p>\n

\u25ba De planeter vi ser i dag<\/strong> \u00f6verlevde m\u00f6tet med den sv\u00e4llande stj\u00e4rnatmosf\u00e4ren f\u00f6r 18 miljoner \u00e5r sen.<\/p>\n

\u25ba Dagens exoplaneter<\/strong> kan vara tidigare gasj\u00e4ttars h\u00e5rda k\u00e4rnor – gasj\u00e4ttarna drogs in mot huvudstj\u00e4rnan och skalades av sina yttre gaslager.<\/p>\n

\u25ba Alternativet \u00e4r, kan man t\u00e4nka,\u00a0 att vi ser <\/strong>nyskapade planeter av resterna efter planeter som f\u00f6rst\u00f6rdes i stj\u00e4rnxpansionen.<\/p>\n

Som vi ser s\u00e5 betyder inte den franska studien att liv kan ha \u00f6verlevt d\u00e4r ute, men solens utvidgning en g\u00e5ng beh\u00f6ver inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis betyda d\u00f6d och f\u00f6rintelse i en vidare kosmisk bem\u00e4rkelse. En del planeter \u00e4r segare och motst\u00e5ndskraftigare \u00e4n vad skolb\u00f6ckerna antyder.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r t\u00e4nker sig en rymdkonstn\u00e4r m\u00f6tet solen-jorden om 5 000 000 000 \u00e5r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

GRAIL-sonderna p\u00e5 plats<\/h2>\n

De tandemflygande m\u00e5ngravitationsutforskande dubbelsonderna GRAIL-A och GRAIL-B har nu kommit p\u00e5 plats runt m\u00e5nen. Snyggt jobbat av NASA, s\u00e4ger jordborna.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Richard Dawkins i NYT-video<\/h2>\n

\"\"<\/a>I h\u00f6stas intervjuades Richard Dawkins <\/strong>(t v) av New York Times<\/em>, och i denna femminuters intervju <\/a>ber\u00e4ttar en av v\u00e4rldens ledande biologer och ateister i dag att han aldrig hade teleskop som liten. D\u00e4remot har han ett teleskop nu, ett teleskop som han knappt kan anv\u00e4nda p g a ljusf\u00f6rh\u00e5llandena i Oxford.<\/p>\n

Dawkins \u00e4r f\u00f6rfattare av flera debattglada klassiker och han ber\u00e4ttar med stor gl\u00e4dje att han f\u00f6redrar att f\u00f6rel\u00e4sa i det amerikanska Bibelb\u00e4ltet f\u00f6re New York och San Francisco. Tuggmotst\u00e5ndet \u00e4r, skulle man kunna tro, st\u00f6rre i den amerikanska s\u00f6dern, men Dawkins m\u00f6ts alltid d\u00e4r av stor publik och st\u00e5ende ovationer. Vilket f\u00f6r honom bevisar att det i USA finns betydligt fler icke-religi\u00f6sa \u00e4n vad vi vanligtvis tror via media.<\/p>\n

Kannibalh\u00f6vdingen Vintergatan<\/h2>\n

Det \u00e4r med dagens astronomer som med dagens detektiver: De l\u00e4gger hela tiden pussel med brottstycken ur den s\u00e5 kallade verkligheten. Till sist framst\u00e5r en helhet. brottet kan f\u00f6rklaras och den skyldige utpekas. Kosmos \u00e4r en enda stor brottsplats!<\/p>\n

Vintergatans brott? V\u00e5r hemmagalax \u00e4r en grym h\u00e4rskare i v\u00e5r del av kosmos, en h\u00e4rskare som inte tvekar att \u00e4ta upp sm\u00e5galaxer eller slita tu dem. Det senare har tv\u00e5 Cambridge-astronomer\u00a0 Sergey Koposov och Vasily Belokurov f\u00e5tt helt klart f\u00f6r sig<\/a> sen de p\u00e5 sydstj\u00e4rnhimmeln f\u00e5ngat in tv\u00e5 avslitna armar fr\u00e5n Sagittarius-dv\u00e4rgen som ovanligt v\u00e4l passar ihop med motsvarande armar p\u00e5 norra himlavalvet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Efter inf\u00e5ngandet f\u00f6r miljarder \u00e5r sen har dv\u00e4rgen tappat h\u00e4lften av sina stj\u00e4rnor och gas\/stoft-moln.<\/p>\n

Det\u00a0 \u00e4r ingen sinekur att studera den h\u00e4r typen av himlafenomen. Forskarna har haft 13 miljoner stj\u00e4rnor att ta itu med genom kartl\u00e4ggningsprojektet Sloan Digital Sky Survey (SDSS-III).<\/p>\n

\u25ba Resultatet visar p\u00e5 <\/strong>respektive stj\u00e4rnhimmel en tv\u00e5delad, gaffelformad stj\u00e4rnstr\u00f6m.<\/p>\n

\u25ba \u00c5ldersskillnad noteras<\/strong>: de ljusare str\u00f6mmarna \u00e4r yngre \u00e4n de m\u00f6rkare; detta framg\u00e5r av str\u00f6mmarnas respektive inneh\u00e5ll av metaller som bara kan ha bakats inuti tidigare stj\u00e4rnor.<\/p>\n

V\u00e4xelverkan mellan galaxer i kosmos sker hela tiden, och mindre galaxer uts\u00e4tts f\u00f6r enorma tidvatteneffekter av st\u00f6rre grannar. Det \u00e4r inte heller osannolikt att den m\u00f6rka materien – den ok\u00e4nda m\u00f6rka materien – sp\u00f6kar i sammanhanget.<\/p>\n

PS.
\n<\/span><\/strong><\/p>\n

Eftersom Francisco Goya<\/strong> uppm\u00e4rksammas just nu p\u00e5 Malm\u00f6 konsthall, g\u00e5r det inte komma f\u00f6rbi en av hans hemskaste bilder (visas dock inte i Malm\u00f6) – den med\u00a0 Saturnus som \u00e4ter sina egna barn. Som allegori \u00f6ver kannibalismen i universum duger den v\u00e4ldigt bra:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Slut f\u00f6r i dag…<\/h2>\n

.. men vi \u00e5terkommer snart med senaste nytt fr\u00e5n ovan d\u00e4r. Mest aktuellt f\u00f6r oss amat\u00f6rer \u00e4r v\u00e4l meteorsv\u00e4rmen kvadrantiderna, men tyv\u00e4rr \u00e4r v\u00e4derutsikterna i Sveriges Chic…, f\u00f6rl\u00e5t jag menar Malm\u00f6. d\u00e5liga.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Salubrin ingen l\u00f6sning… Men planeter kan \u00f6verleva expanderande solar! Till elementa i skolboksastronomin h\u00f6r att n\u00e4r solen om fem miljarder \u00e5r sv\u00e4ller till en r\u00f6d j\u00e4tte, f\u00f6rintas alla de inre planeterna Merkurius, Venus och jorden. Det b\u00f6rjar med lite br\u00e4nns\u00e5r och solsveda (det r\u00e4cker inte i l\u00e4ngden att badda med Salubrin!), forts\u00e4tter med att oceanerna… L\u00e4s mer »Nr 3 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t