![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/01\/metorspiritmarch041.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\nMeteoren flammade upp, dokumenterades av Spirit och bilden skickades tillbaka till jorden. Voila!<\/p>\n
Ett tag trodde forskarna att det som s\u00e5gs var en f\u00f6rlupen Viking-sond som kr\u00e5nglat sig in i Mars l\u00e4gre luftlager, men det visade sig snabbt att meteoren har med restpartiklar fr\u00e5n kometen 114P\/Wiseman-Skiff<\/span> att g\u00f6ra. Och det \u00e4r helt klart s\u00e5 att eventuella astronomer p\u00e5 Mars har helt andra meteorsv\u00e4rmar att syssla med \u00e4n v\u00e5ra jordiska sv\u00e4rmar. Radianten f\u00f6r denna Mars-meteorsv\u00e4rm ligger i Cepheus, vilket gjorde att man f\u00f6rutsp\u00e5dde en ny sv\u00e4rm f\u00f6r 20 december 2007. Hur det gick vet jag inte.<\/p>\n Det forskas en hel del i dessa sannolika Mars-meteorer, och skojigt nog figurerar den i dag i Florida verksamme, lundautbildade professorn Bo Gustafson <\/strong>i flera rapporter. En ofta citerat skrevs i Icarus <\/em>1996 med Bo som en av medf\u00f6rfattarna (de \u00f6vriga var Lars G Adolfsson <\/strong>och Carl D Muray<\/strong>), och till en av hans m\u00e5nga specialiteter h\u00f6r “singel och sand” i den interplanet\u00e4ra v\u00e4rlden.<\/p>\n Icarus<\/em>-rapporten bar titeln “The Martian Atmosphere as a Meteoroid Detector” och abstractet avslutades<\/a> s\u00e5 h\u00e4r: \u25ba En bra sammanfattning om v\u00e5r kunskap om\u00a0 Mars-stj\u00e4rnfallen f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sen finns h\u00e4r<\/a>, d\u00e4r det bl a konstateras att den tunnare Mars-atmosf\u00e4ren, det l\u00e4gre trycket och de intr\u00e4ngande meteoridernas l\u00e4gre hastighet inte spelar s\u00e5 d\u00e4r v\u00e4ldigt stor roll f\u00f6r hur ljusa meteorer kan bli d\u00e4r j\u00e4mf\u00f6rt med h\u00e4r p\u00e5 jorden (kan sl\u00e5 p\u00e5 + 0,5m<\/sup>).<\/p>\n \u25ba Mars-meteorerna b\u00f6r flamma upp p\u00e5 en h\u00f6jd av 50-90 km, bara 10-20 km l\u00e4gre \u00e4n i jordatmosf\u00e4ren.<\/p>\n \u00c4ven astronomer knutna till Armagh Observatory p\u00e5 Nordirland har kunnat identifiera Mars-sv\u00e4rmar genom att kolla data fr\u00e5n sonden kallad\u00a0 Mars Global Surveyor (MGS). Apostolos Christou<\/strong> – vilket h\u00e4rligt namn! – leder forskningen h\u00e4r<\/a>, som fokuseras till meteorider ursprungligen hemmah\u00f6rande hos kometen\u00a0 79P\/du Toit-Hartley.<\/span> Det europeiska samarbetet inom radioastronomi kallat RadioNet, d\u00e4r Onsala rymdobservatorium ing\u00e5r, f\u00e5r nytt st\u00f6d fr\u00e5n Europeiska kommissionen<\/a>. Ett nytt projekt har beviljats 9,5 miljoner Euro (85 miljoner kronor) f\u00f6r de n\u00e4rmaste \u00e5ren.<\/p>\n \u2666 I projektet ing\u00e5r satsningar<\/strong> p\u00e5 observatoriet ALMA i Chile samt p\u00e5 v\u00e4gvisare f\u00f6r radioastronomernas n\u00e4sta generations teleskop, det gigantiska SKA (Square Kilometre Array).<\/p>\n \u2666 Huvudsyftet med det nya projektet<\/strong> RadioNet3 \u00e4r att maximera anv\u00e4ndningen av Europas 18 toppmoderna radioastronomiska anl\u00e4ggningar, bland dem teleskopen vid Onsala rymdobservatorium i Sverige och 100-meters-radioteleskopet vid Max Planck-institutet f\u00f6r radioastronomi i Effelsberg, Tyskland.<\/p>\n Hans Olofsson <\/strong>\u00e4r f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Onsala rymdobservatorium, vars del av RadioNet3 uppg\u00e5r till cirka 6,5 miljoner kronor fram till 2015. Max Planck-institutet f\u00f6r radioastronomi (MPIfR) i Bonn leder 27 samarbetspartners i Radionet-konsortiet, som sammanlagt best\u00e5r av 24 nyckelakt\u00f6rer inom radioastronomi i Europa, samt ytterligare tre fr\u00e5n Sydkorea, Australien och Sydafrika.<\/p>\n Fr\u00e5n och till h\u00e5ller jag p\u00e5 och samlar mig till en artikel i Piraten Posten<\/em> om Fritiof Nilsson Piraten<\/strong> och astronomin.<\/p>\n Patron Esping kunde ju varken l\u00e4sa eller r\u00e4kna men han fattade s\u00e5 mycket av br\u00e5k att tv\u00e5 halvor var lika med\u00a0 en hela.<\/p>\n Jag kallar detta f\u00f6r “Espings naturmetod”.<\/p>\n Det var Esping som p\u00e5 krogen fick fr\u00e5gan av kyparen om han skulle\u00a0 ha whisky eller konjak.<\/p>\n – Det g\u00f6r de\u00b4samma, bara du kvickar dig.<\/p>\n Ungef\u00e4r d\u00e4r Vintergatans stav m\u00f6ter spiralarmen i sydkonstellationen Norma\/Vinkelhaken har forskare mitt i det sv\u00e5rgenomtr\u00e4ngliga stoft\/gas-t\u00f6cknet <\/a>identifierats stj\u00e4rnhopen Mercer 81. Har finns en hel del Wolf Rayet-stj\u00e4rnor och minst en superj\u00e4tte i A-klassen.<\/p>\n \u25ba Avst\u00e5ndet\u00a0 fr\u00e5n<\/strong> Vintergatsplanet 11\u00b12kpc<\/p>\n \u25ba Hopens \u00e5lder<\/strong> 3.7 +0.4\/\u22120.5Myr<\/p>\n \u25ba Klotmassan <\/strong>>10 4<\/sup> M\u2299<\/p>\n Vid\u00a0 brytpunkter av detta slag i en galax brukar intensiv stj\u00e4rnbildning uppst\u00e5.<\/p>\n Astronomers Telegram, proffsens larmcentral, ber\u00e4ttar<\/a> att en misst\u00e4nkt supernova har uppt\u00e4ckts av det ryska MASTER-programmet, fyra b\u00e5gsekunder fr\u00e5n galaxen J061730.07+354040.9.<\/p>\n Denna OT,\u00a0 “optiska transient”, har en uppt\u00e4ckarmagnitud p\u00e5\u00a0 14.5m<\/sup>. Ingen asteroid har sin position just p\u00e5 de utpekade himmelskoordinaterna.<\/p>\n Bilden fr\u00e5n 28 december ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n Tycho Brahe-s\u00e4llskapet firar senare i v\u00e5r sitt 75-\u00e5rsjubileum, men ett annat jubileum st\u00e5r ocks\u00e5 f\u00f6r d\u00f6rren:<\/p>\n Efter kriget tog planerna p\u00e5 ett stor alleuropeiskt sydobservatorium sakta men s\u00e4kert form, och 1962 var det dags att dra ig\u00e5ng p\u00e5 allvar.<\/p>\n En bra sajt om vad som v\u00e4ntar finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5rt eget jubelfirande kan jag ber\u00e4tta att jag just nu har mailkontakt med historikerna knutna till Lick-obseratoriet, Mount Hamilton,\u00a0 i Caliornien, d\u00e4r v\u00e5rt s\u00e4llskaps grundare Knut Lundmark<\/strong> ju var verksam en l\u00e4ngre tid. Bl a utlovas jag f\u00e5 inscannat lite material fr\u00e5n de loggb\u00f6cker d\u00e4r Lundmark skrev in sina observationer.<\/p>\n Lundmarks brevv\u00e4xling med Lick var intensiv – h\u00e4r finns ett sextiotal brev bevarade – och denna brevv\u00e4xling upph\u00f6rde inte f\u00f6rr\u00e4n 1958, d\u00e5 han avled. Lick spelade lika stor roll i hans vetenskapliga liv som tiden p\u00e5 Mount Wilson.<\/p>\n Meteorer i Mars atmosf\u00e4r D\u00e5 och d\u00e5 rapporterar vi om m\u00e4rkliga direktobserverade meteoritnedslag p\u00e5 t ex m\u00e5nytan, men har v\u00e5ra rymdsonder n\u00e5nsin dokumenterat en meteor i en annan planets atmosf\u00e4r? Meteorhistoria M\u00c5STE ha skrivits 7 mars 2004 d\u00e5 den numera d\u00f6df\u00f6rklarade Spirit-rovern p\u00e5 Mars s\u00e5g n\u00e5got oerh\u00f6rt spektakul\u00e4rt i den r\u00f6da planetens tunna atmosf\u00e4r (gl\u00f6m… L\u00e4s mer »Nr 5 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t<\/a><\/p>\n
\n” We suggest that future missions to Mars should include meteor observation programs which would permit direct measurements of the meteoroid complex in another region of the solar system as well as providing important information on the structure and time variability of the martian atmosphere.”<\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\nF\u00f6rhoppningar uttalas d\u00e5 och d\u00e5 att ESA:s kommande ExoMars-landare (2016-2018) ska f\u00e5 till uppgift att \u00e4ven h\u00e5lla koll p\u00e5 Mars-meteorerna.<\/p>\nEn kick f\u00f6r europeisk radioastronomi<\/h2>\n
<\/a>\u2666 Projektet RadioNet3 kommer <\/strong>att samordna radioastronomin i Europa och runt om i v\u00e4rlden under de n\u00e4rmaste fyra \u00e5ren. Det blir en forts\u00e4ttning av tv\u00e5 tidigare EU-projekt, men ocks\u00e5 ett spr\u00e5ng fram\u00e5t.<\/p>\n
\n– RadioNet har genom \u00e5ren spelat en mycket viktig roll f\u00f6r utvecklingen av europeisk radioastronomi. Nu f\u00e5r vi m\u00f6jlighet att forts\u00e4tta att v\u00e4ssa v\u00e5ra teleskop och f\u00f6rbereda inf\u00f6r framtiden med SKA.<\/p>\nPatron Esping r\u00e4knar<\/h2>\n
<\/a> En bra b\u00f6rjan \u00e4r Bock i \u00f6rtag\u00e5rd<\/em>, d\u00e4r om inte astronomins moder s\u00e5 astronomins hj\u00e4lpsamma musa, matematiken, diskuteras.<\/p>\nStav m\u00f6ter spiralarm<\/h2>\n
Ljus supernova<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n2012 – jubil\u00e9ernas \u00e5r<\/h2>\n
<\/a>ESO:s 50-\u00e5rsfirande!<\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"