{"id":25752,"date":"2012-01-08T22:19:43","date_gmt":"2012-01-08T21:19:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=25752"},"modified":"2012-01-09T10:35:56","modified_gmt":"2012-01-09T09:35:56","slug":"nr-7-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/01\/08\/nr-7-2012\/","title":{"rendered":"Nr 7 2012"},"content":{"rendered":"

Observationer fr\u00e5n jorden med “Hubble-kvalitet”<\/h2>\n

Det h\u00e4nder otroligt mycket OCH det h\u00e4nder otroliga genombrott n\u00e4r det g\u00e4ller den tekniska sidan av den jordbaserade astronomin. Just nu \u00e4r det Gemini South-teleskopet i Chile som utmanar fantasin<\/a> genom en radikalt uppgraderad adaptiv optik. Resultat: Vi f\u00e5r rekord i vidvinkling och h\u00f6guppl\u00f6sning p\u00e5 en och samma g\u00e5ng.<\/p>\n

Redan fr\u00e5n b\u00f6rjan har Gemini-tvillingen i syd det bra f\u00f6rsp\u00e4nt genom sin 8-meters spegel. Men kopplad till den nya laserstyrda adaptiv optiken med fem konstgjorda stj\u00e4rnor <\/span>till\u00e5ter tekniken astronomerna uppn\u00e5 “Hubble-kvalitet” fr\u00e5n jordytan.<\/p>\n

Systemet kallas Gemini Multi-conjugate adaptive optics System (GeMS)<\/span>, och ska vi d\u00f6ma av de f\u00f6rsta bilderna av den kompakta stj\u00e4rnhopen NGC 288 lovar forts\u00e4ttningen bli n\u00e5got alldeles extra.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Tekniskt intresserade rekommenderas Gemini-sajten ovan. D\u00e4r finns massor av info, som jag \u00e4r f\u00f6r obeg\u00e5vad att v\u00e5ga g\u00e5 in p\u00e5 och ha synpunkter p\u00e5..<\/p>\n

Nu forts\u00e4tter astronomerna p\u00e5 Andernas h\u00f6jder att finslipa tekniken f\u00f6r att den sedan p\u00f6 och\u00a0 om p\u00f6 ska “sl\u00e4ppas p\u00e5” p\u00e5 allvar under 2012.<\/p>\n

Laserstr\u00e5lens m\u00e5ltavla i bilden nedan, de fem konstgjorda stj\u00e4rnorna, ligger p\u00e5 ungef\u00e4r 90 km:s h\u00f6jd i atmosf\u00e4ren. D\u00e4rav bredden i den annars smala laserstr\u00e5len.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Mer om asteroider som g\u00e5r itu<\/h2>\n

\"\"<\/a>S\u00e5 mycket fattar jag, aprop\u00e5 Mike Brown vs <\/span>J L Ortiz<\/strong> (se f\u00f6rra W-bloggen),\u00a0 efter att ha skuml\u00e4st p\u00e5 n\u00e4tet, att det finns tv\u00e5 processer som orsakar att asteroider g\u00e5r itu, att de fragmentiseras:
\n\u25ba Antingen krockar de <\/strong>– vi har ju sett fantastiska bildbevis p\u00e5 det under senaste \u00e5ren!<\/p>\n

\u25ba Eller s\u00e5 brister de itu <\/strong>i mindre delar p\u00e5 grund av centrifugala krafter (“rotational fission”), som i sin tur kan ha en avl\u00e4gsen f\u00f6rklaring i t ex str\u00e5lningstryck fr\u00e5n solljuset eller effekter genom att andra himlakroppar passerat.<\/p>\n

“Rotation fission”-modellen \u00e4r numera i tilltagande, om jag har\u00a0 f\u00f6rst\u00e5tt saken r\u00e4tt, och en av profilerna p\u00e5 omr\u00e5det \u00e4r astronomen Joe Polock<\/strong>, astronomiprofessor vid College of Arts and Sciences, Appalachian State University.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I f\u00f6rrfjor var han en av medf\u00f6rfattarna till en Nature<\/em>-rapport som diskuterade just asteroider och asteroiddelar, som snurrar runt varandra.<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r en hel vetenskap i sig hur astronomer i dag kan skilja p\u00e5 en avl\u00e5ng asteroid\u00a0 som snurrar runt sin axel och d\u00e4rf\u00f6r “blinkar” ELLER om blinkningen\u00a0 beror p\u00e5 att huvudasteroiden f\u00f6rm\u00f6rkas av ett kringflygande brottstycke, en minim\u00e5ne.<\/p>\n

20 miljoner dollar i potten!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Hur g\u00e5r det med Google Lunar X Prize? <\/a>Det \u00e4r en tid sen jag skrev om\u00a0 t\u00e4vlingen vars m\u00e5l \u00e4r att landa en obemannad robotbil p\u00e5 m\u00e5nen som m\u00e5ste f\u00f6rflytta sig minst 500 meter och skicka TV-bilder tillbaka till jorden. G\u00f6rs detta f\u00f6re 31 december 2012, \u00e4r prissumman 20 miljoner US-dollar.<\/p>\n

D\u00e4refter sjunker prissumman till 15 miljoner US-dollar, vilken den kommer vara fram till den 31 december 2014. Det finns \u00e4ven extrapengar att h\u00e4mta om man t.ex. fotograferar n\u00e5gon av de tidigare rymdsonder som skickats till m\u00e5nen.<\/p>\n

Utrustningen man skickar till m\u00e5nen m\u00e5ste \u00e4ven \u00f6verleva minst en m\u00e5nad.<\/p>\n

Unga rymdtekniker runt omkring i v\u00e4rlden snickrar och donar p\u00e5 olika l\u00f6sningar. En del \u00e4r osannolika, en del roliga. H\u00e4r etr exempel p\u00e5 en solcellsdriven rover, som ovan n\u00e4mnde Mike Brown<\/strong> och hans studenter klurat ut:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vita dv\u00e4rgar orsakade SN2011fe<\/h2>\n

Varken HST eller Spitzer-teleskopen har kunnat hitta sp\u00e5r i \u00e4ldre upptagningar efter en r\u00f6d j\u00e4tte d\u00e4r supernovan 2011fe briserade i M101 i somras. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r den nu f\u00f6rh\u00e4rskande teorin att sm\u00e4llen orsakades av mass\u00f6verf\u00f6ring mellan tv\u00e5 vita dv\u00e4rgar i ett bin\u00e4rt system.<\/p>\n

Resultatet, om den ena dv\u00e4rgen n\u00e5r Chandrasekhar-gr\u00e4nsen 1,4 solmassor, blir detsamma: En v\u00e5ldsam supernovaexplosion.<\/p>\n

Himmler och astrologin<\/h2>\n

Tysken Peter Longerichs<\/strong> omfattande biografi \u00f6ver Heinrich Himmler<\/strong> diskuterar Himmlers och nazisternas sjuka antisemitism och tro p\u00e5 astrologi. Detta borde r\u00e4cka som argument mot astrologin, om du skulle komma i argumentationsn\u00f6d n\u00e5n g\u00e5ng.<\/p>\n

Tack f\u00f6r i dag…<\/h2>\n

.. slut f\u00f6r i dag.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Observationer fr\u00e5n jorden med “Hubble-kvalitet” Det h\u00e4nder otroligt mycket OCH det h\u00e4nder otroliga genombrott n\u00e4r det g\u00e4ller den tekniska sidan av den jordbaserade astronomin. Just nu \u00e4r det Gemini South-teleskopet i Chile som utmanar fantasin genom en radikalt uppgraderad adaptiv optik. Resultat: Vi f\u00e5r rekord i vidvinkling och h\u00f6guppl\u00f6sning p\u00e5 en och samma g\u00e5ng. Redan… L\u00e4s mer »Nr 7 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25752"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25752"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25752\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25800,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25752\/revisions\/25800"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25752"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25752"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25752"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}