S\u00e5 h\u00e4r ligger det till:<\/p>\n Ett internationellt forskarlag har anv\u00e4nt tekniken mikrolinsning f\u00f6r att m\u00e4ta hur vanligt det \u00e4r med planeter i Vintergatan, ber\u00e4ttar ett ESO-pressmess i kv\u00e4ll.<\/p>\n Efter sex \u00e5rs arbete och miljontals observerade stj\u00e4rnor sl\u00e5r teamet fast att planeter runt stj\u00e4rnor \u00e4r regeln snarare \u00e4n undantaget.<\/p>\n Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature <\/em>12 januari.<\/p>\n – F\u00f6rr brukade vi t\u00e4nka oss att jorden kanske var unik i galaxen. Men nu tycks det snarare finnas miljardtals planeter med liknande massa som jorden som kretsar kring stj\u00e4rnorna i Vintergatan, s\u00e4ger astronomen Daniel Kubas<\/strong>, medf\u00f6rfattare till artikeln.<\/p>\n De flesta nu k\u00e4nda exoplaneter hittades antingen genom att registrera hur planetens tyngdkraft p\u00e5verkar sin v\u00e4rdstj\u00e4rna, eller genom att f\u00e5nga planeten n\u00e4r den passerar framf\u00f6r sin stj\u00e4rna och tillf\u00e4lligt skymmer den lite grann. B\u00e5da teknikerna fungerar b\u00e4st f\u00f6r planeter som antingen \u00e4r massiva, ligger n\u00e4ra sina stj\u00e4rnor, eller b\u00e5dadera. D\u00e4rf\u00f6r missas m\u00e5nga planeter.<\/p>\n Med gravitationell mikrolinsning\u00a0 man hitta planeter \u00f6ver ett brett spann i massa, inklusive s\u00e5dana som ligger l\u00e5ngt fr\u00e5n sina stj\u00e4rnor. Men det kr\u00e4vs ett mycket ovanligt geometriskt f\u00f6rh\u00e5llande mellan observat\u00f6r, bakgrundsstj\u00e4rna och linsstj\u00e4rna f\u00f6r att man ska kunna se mikrolinsningen \u00f6ver huvud taget. F\u00f6r att kunna se en planet under h\u00e4ndelsen m\u00e5ste dessutom \u00e4ven planetens bana vara orienterad p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt.<\/p>\n Genom att kombinera samtliga m\u00e4tningar tyder resultaten starkt p\u00e5 att antalet planeter hos varje stj\u00e4rna \u00e4r i snitt st\u00f6rre en ett. Planeter \u00e4r regeln snarare \u00e4n undantaget.<\/p>\n Hela pressmeddelandet finns h\u00e4r inklusive den klickbara illustrationen ovan av ESO-konstn\u00e4ren M Kornmesser Tiden g\u00e5r. I dag f\u00f6r 225 \u00e5r sen uppt\u00e4ckte William Herschel <\/strong>Uranusm\u00e5nen Titania.<\/p>\n Vad vill j\u00e4tte(rika)nationen Kina g\u00f6ra med rymden? Ett vitpapper offentliggjordes vid \u00e5rsslutet, som avsl\u00f6jar kommande projekt inom rymdtransportsektorn, bemannade rymdf\u00e4rder och ren Deep sky-grudnorksnign fr\u00e5n rymdplattformar.<\/p>\n \u25ba Rymdskepp med namnen<\/strong> Shenzhou-9 Shenzhou-10 ska genomf\u00f6ra bemannade och obermannade rendezvousm\u00f6ten och docknignar med farkosten\u00a0 Tiangong-1.<\/p>\n \u25ba Satsingar p\u00e5 rymdlabb <\/strong>ing\u00e5r ocks\u00e5 liksom de f\u00f6rsta stegen mot bemannade m\u00e5nresor som f\u00f6ljer den kinesiska trestegsmetoden: Rymdfarkoster i bana, rytmdgatkoster som landar, rymdffarkoster som \u00e5terf\u00f6rs till jorden. Denna metodik g\u00e4ller ocks\u00e5 utforsknignen av m\u00e5nytan, fr\u00e5n vilken Kina ska h\u00e4mta hem material. Oavsett vad vi tycker om den postmaoistiska diktaturen, har Kina R\u00c5D med ambiti\u00f6sa rymdprojekt och alla internationella samarbetsprojekt \u00e4r av godo. Id\u00e9n om bojkotter \u00e4r inte ens v\u00e4rd att s\u00e4tta p\u00e5 papper, tycker jag. Kina m\u00e5ste luckras upp p\u00e5 annat vis. Det \u00e4r inte fel om astronomer privat ventilerar sina protester senare i \u00e5r n\u00e4r IAU har sin stora kongress i Beijing. Det r\u00e4cker att fundera \u00f6ver f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r h\u00f6gh\u00f6jdsobservatorier t ex i det ockuperade Tibet.<\/p>\n (Tack till Bertil Falk<\/strong> som hittat notisen om de kinesiska framtidsplanerna<\/a>.)<\/p>\n “Astronomers have told me several times that it is quite impossible that a star may reach such a magnitude as -16 corresponding to a luminosity of 300 million times the luminosity of our Sun. But do we know that the upper class Novae really consist of one<\/em> star? Suppose that the Novae are caused by atomic processes and suppose that in a cluster of stars it happenas that the majority or a considerable number of the members flash up at the same time as Novae. We should then have an analogy to the mass blossoming with the botanical world.”<\/span><\/strong><\/p>\n Jag gillar Lundmarks\u00a0 botaniska teori om en sorts seriespr\u00e4ngningar,\u00a0 och att det handlade om atom\u00e4ra processer f\u00f6ruts\u00e5g han mycket elegant.<\/p>\n Tekniken med de obemannade krigiska amerikanska dr\u00f6nar-planen kan komma att anv\u00e4ndas i utforskningen av Saturnusm\u00e5nen Titan.<\/p>\n Saturnusdr\u00f6naren, om den f\u00f6rverkligas, kommer att drivas av k\u00e4rnkraft.<\/p>\n R\u00e4tt t\u00e4nkt:<\/p>\n G\u00f6r plogar av sv\u00e4rden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Planeter mer regel \u00e4n undantag Kommer du ih\u00e5g Povel Ramels slagd\u00e4nga “Bakom varenda j\u00e4kla kr\u00f6k \/ g\u00f6mmer sig en purjol\u00f6k. Baaara purjol\u00f6k, baaara purjol\u00f6k…”? En exoplanetvariant kan ju lyda s\u00e5 h\u00e4r: “Bakom varje sol s\u00e5 het, g\u00f6mmer sig en sval planet…” S\u00e5 h\u00e4r ligger det till: Ett internationellt forskarlag har anv\u00e4nt tekniken mikrolinsning f\u00f6r att… L\u00e4s mer »Nr 10 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/01\/povel_ramel_380_35271658.jpg\")
<\/a>En exoplanetvariant kan ju lyda s\u00e5 h\u00e4r: “Bakom varje sol s\u00e5 het, g\u00f6mmer sig en sval planet…”<\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n<\/span><\/a><\/p>\n225-\u00e5rsjubileum<\/h2>\n
Kinas nya fem\u00e5rsplan f\u00f6r rymden<\/h2>\n
\n\u25ba Fem\u00e5rsplanen omfattar ocks\u00e5 <\/strong>studiet av jordklotet utifr\u00e5n, satsning p\u00e5 kommunikationssatelliter, navigatiuons och positionssateliter och satelliter f\u00f6r radio\/tv.
\nUnder den g\u00e5ngna fem\u00e5rsplanen lyckades kineserna bl a ge oss en f\u00f6rn\u00e4mlig m\u00e5nkarta. En HD-bild av en krater i Sinus iridum <\/span>(“Regnb\u00e5gsbukten”) v\u00e4ckte v\u00e4rldsvid uppm\u00e4rksamhet:<\/p>\n<\/a><\/p>\nLundmark och “\u00f6verklass”-novorna<\/h2>\n
<\/a>Det kan l\u00e5ta lite tjatigt med Knut Lundmark<\/strong> hela tiden, men ASTB-grundaren var en fantastisk vetenskapsman inom v\u00e5rt gebit. Nyligen satt jag och skuml\u00e4ste hans Studies of anagalactic nebulae<\/em> fr\u00e5n 1925, ett papper i vilket han diskuterar skillnaden mellan olika sorters novor typ den ljusstarka S And 1885 (som vi ju idag kallar en supernova) och de vanligare novorna. Lundmark skiljde p\u00e5 lower class-novor och upper class-novor\u00a0 och diskuterade \u00e4ven middle class-stj\u00e4rnsm\u00e4llar. S And hade enligt Lundmark en abs magn p\u00e5 -16m<\/sup>, vilket f\u00f6ranledde denna kommentar:<\/p>\nDr\u00f6nare p\u00e5 Titan<\/h2>\n
<\/a>Inget ont som inte har n\u00e5got gott med sig.<\/p>\n