{"id":26273,"date":"2012-01-19T20:35:07","date_gmt":"2012-01-19T19:35:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=26273"},"modified":"2012-01-19T20:40:54","modified_gmt":"2012-01-19T19:40:54","slug":"nr-17-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/01\/19\/nr-17-2012\/","title":{"rendered":"Nr 17 2012"},"content":{"rendered":"

Helixnebulosan avsl\u00f6jar “allt” i infrar\u00f6tt<\/h2>\n

ESO:s teleskop VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile har tagit en imponerande ny bild av Helixnebulosan.<\/a> Bilden \u00e4r tagen i infrar\u00f6tt ljus och visar upp m\u00e4rkliga str\u00e5k av kall gas som man inte ser i bilder tagna i synligt ljus. Mycket sp\u00e4nnande!<\/p>\n

\"\"<\/a> <\/a><\/p>\n

\u25ba Helixnebulosan \u00e4r en av de n\u00e4rmaste<\/strong> och mest imponerande exemplaren av en planetarisk nebulosa. Den ligger i stj\u00e4rnbilden Vattumannen, ungef\u00e4r 700 ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden.<\/p>\n

\u25ba Den bildades d\u00e5 en stj\u00e4rna <\/strong>som liknade solen var i slutskedet av sitt liv. Eftersom stj\u00e4rnan inte kunde h\u00e5lla kvar sina yttre lager b\u00f6rjade den l\u00e5ngsamt kasta ut h\u00f6ljen av gas som idag utg\u00f6r nebulosan. Stj\u00e4rnan, som nu \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli en vit dv\u00e4rg, syns som den lilla bl\u00e5 pricken i mitten av bilden.<\/p>\n

Faktabitar ur ESO:s svenska pressmess:<\/p>\n

\u25ba Helixnebulosans stora ring av gas<\/strong> \u00e4r cirka tv\u00e5 ljus\u00e5r tv\u00e4rs\u00f6ver, vilket motsvarar h\u00e4lften av avst\u00e5ndet mellan solen och v\u00e5r n\u00e4rmaste stj\u00e4rna.<\/p>\n

\u25ba Det finns dock material \u00e4nda ut<\/strong> till fyra ljus\u00e5r fr\u00e5n stj\u00e4rnan. Detta syns speciellt bra i infrar\u00f6tt, d\u00e4r r\u00f6da fl\u00e4ckar av molekyl\u00e4r gas syns \u00f6ver st\u00f6rre delen av bilden.<\/p>\n

\"\"<\/a>
\n
\n\u25ba VISTA:s speciella detektore<\/strong>r som \u00e4r mycket k\u00e4nsliga f\u00f6r infrar\u00f6tt ljus. Med hj\u00e4lp av sin spegel p\u00e5 4,1 meter detekterar teleskopet ocks\u00e5 en imponerande samling av stj\u00e4rnor och galaxer i bakgrunden.
\n\u25ba Helixnebulosan \u00e4r ovanligt stor,<\/strong> 25 b\u00e5gminuter (som fullm\u00e5nen) men samtidigt ljussvag. Den \u00e4r \u00e4ven k\u00e4nd under sitt katalognummer NGC 7293.<\/p>\n

\u25ba Som alla planetariska nebulosor<\/strong> \u00e4r \u00e4ven denna av – astronomiskt sett – yngre datum. Kanske har den 10 000-11 000 \u00e5r p\u00e5 nacken, vilket inte \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n en ung geologisk skapelse som t ex \u00d6resund. Med tiden kommer gasen och toftet h\u00e4r att helt uppg\u00e5 i det interstell\u00e4ra mediet f\u00f6r kosmisk \u00e5teranv\u00e4ndning.<\/p>\n

Tv\u00e5 messerschmittar i Lund<\/h2>\n

Det finns inget som \u00e4r s\u00e5 kul som att lyssna p\u00e5 besserwissrar som faller varandra i talet. H\u00e4rom\"\"<\/a> dan f\u00f6rekom denna dialog i fikarummet p\u00e5 Fysicum.<\/p>\n

– N\u00e4r Albert Einstein fick…
\n<\/strong><\/p>\n

– Nobelpriset?<\/p>\n

– f\u00f6r sig att k\u00f6pa ett…
\n<\/strong><\/p>\n

– hus?<\/p>\n

– teleskop kostade det en hel del. Han jobbade p\u00e5…
\n<\/strong><\/p>\n

– Patentverket i Bern?<\/p>\n

— saken, sparade och gnetade. R\u00e5d fick han p\u00e5 allvar n\u00e4r han fick..<\/strong>.<\/p>\n

– Nobelpriset?<\/p>\n

– \u00e4rva sin tant.
\n<\/strong><\/p>\n

\n

Fint pris p\u00e5 SAAF<\/h2>\n

I samband med V\u00e4rmland Star Party i Lysvik 25 februari delas ocks\u00e5 SAAF:s numera \u00e5rliga Amat\u00f6rastronomiska pris u<\/a>t.<\/p>\n

Sveriges amat\u00f6rastronomer avg\u00f6r vem som ska f\u00e5 utm\u00e4rkelsen och de nominerade i \u00e5r \u00e4r Hans Bengtsson, Rune Fogelquist, Ulf Jonsson, Thomas Karlsson, Robert Wahlstr\u00f6m<\/strong> och Anders Wettergren<\/strong>.<\/p>\n

Den kometen \u00f6verlevde inte!<\/h2>\n

Den solstrykande Lovejoy-kometen \u00f6verlevde m\u00f6tet med solen, men denna soldykande komet klarade sig inte<\/a>: Den pl\u00f6jde rakt in i solen och gick upp i sina best\u00e5ndsdelar.<\/p>\n

De senaste 15 \u00e5ren har fler \u00e4n 1400 soln\u00e4ra kometer observerats, alla sannolikt h\u00e4rr\u00f6rande fr\u00e5n en moderkomet 20-100 km stor\u00a0 som splittrades f\u00f6r uppskattningsvis 2500 \u00e5r sen.<\/p>\n

De solbevakande sonderna SDO, SOHO och STEREOA\/B s\u00e5g i fjor sommar kometen C\/2011N3 nedan krascha, men f\u00f6rst nu har detaljer publicerats:<\/p>\n

\u25ba Hastigheten var 2,1 miljoner km\/h<\/strong> vid st\u00f6rtningen, kometen utvecklade en svans p\u00e5 10 000 km och de sista tio minuterna tappade den 700 000-7 000 000 kg i massa.<\/p>\n

\u25ba Storleken kan ha r\u00f6rt<\/strong> sig om 10-50 m.<\/p>\n

6 juli 2011 kraschade kometen in i solatmosf\u00e4ren och f\u00f6r\u00e5ngades helt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Fotocredit f\u00f6r “d\u00f6dsbilden”: Science\/AAAS<\/p>\n

Nya astronomiska stormakter<\/h2>\n

Typiskt bra \u00e4r att b\u00e5de Kina och Indien st\u00f6ttar bygget av det kommande 30-metersteleskopet p\u00e5 Mauna Krea-vulkanen, Hawaii.<\/p>\n

Byggkostnad runt 1 miljard dollar.<\/p>\n

Teleskopet ber\u00e4knas st\u00e5 f\u00e4rdigt i slutet av \u00e5rtiondet.<\/p>\n

Vi syns snart igen!<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Helixnebulosan avsl\u00f6jar “allt” i infrar\u00f6tt ESO:s teleskop VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile har tagit en imponerande ny bild av Helixnebulosan. Bilden \u00e4r tagen i infrar\u00f6tt ljus och visar upp m\u00e4rkliga str\u00e5k av kall gas som man inte ser i bilder tagna i synligt ljus. Mycket sp\u00e4nnande! \u25ba Helixnebulosan \u00e4r en av de n\u00e4rmaste och mest… L\u00e4s mer »Nr 17 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26273"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26273"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26273\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26337,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26273\/revisions\/26337"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26273"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26273"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26273"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}