{"id":26457,"date":"2012-01-22T22:05:06","date_gmt":"2012-01-22T21:05:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=26457"},"modified":"2012-01-23T08:15:09","modified_gmt":"2012-01-23T07:15:09","slug":"nr-21-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/01\/22\/nr-21-2012\/","title":{"rendered":"Nr 21 2012"},"content":{"rendered":"
\n

\u00c5rets f\u00f6rsta v\u00e4rldsrekord:
\n<\/span><\/h3>\n

En osynlig men verksam dv\u00e4rggalax<\/h2>\n
Med vanliga teleskop kan man komma l\u00e5ngt, med adaptiv optik kan man komma l\u00e4ngre… f\u00f6r att\u00a0 alludera p\u00e5 en gammal schlager.<\/span><\/span><\/div>\n
Allts\u00e5:<\/span><\/span><\/div>\n<\/div>\n
Jag har alltid trott att dv\u00e4rggalaxer var extremt sv\u00e5rf\u00e5ngade ju l\u00e4ngre ut i v\u00e4rldsrymden vi kommer, varf\u00f6r den av Christian Vestergaard <\/strong>uppf\u00e5ngade Keck II-nyheten kommer som en glad \u00f6verraskning<\/a>:<\/span><\/span><\/div>\n
\u25ba En dv\u00e4rggalax n\u00e4stan<\/strong> 10 miljarder ljus\u00e5r bort och med ungef\u00e4r 200 miljoner solmassor.<\/span><\/span><\/div>\n
\u25ba R\u00f6df\u00f6rskjutningen <\/strong>0,881.<\/span><\/span><\/div>\n
\u25ba Satelliten har ungef\u00e4r samma massa<\/strong> som Vintergatans dv\u00e4rgsatellit i Sagittarius\/Skytten.<\/span><\/span><\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
Credit: D. Lagattuta \/ W. M. Keck Observatory<\/div>\n

Den massiva elliptiska galaxen JVAS B1938 + 666 fungerar som en einsteinsk gravitationslins f\u00f6r en bakomliggande galax, drygt 17 miljarder ljus\u00e5r ut i v\u00e5rt kosmos eget einsteinska rymdtid. Resultatet i detta fall har inte blivit de v\u00e4lk\u00e4nda “b\u00e5garna” utan en n\u00e4stan perfekt Einstein-ring.<\/p>\n

\"\"<\/a>Vi pratar h\u00e4r om astronomisk forskning av yppersta kvalitet.<\/p>\n

Det visar sig n\u00e4r astronomerna r\u00e4knar p\u00e5 saken att linsgalaxens massa inte r\u00e4cker till f\u00f6r att forma ringen. Den extramassa som d\u00f6ljer sig i systemet h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en m\u00f6rk dv\u00e4rggalax, en mindre satelitgalax som inte kan observeras direkt av Keck II (10 m i diameter) men v\u00e4l s\u00e5 h\u00e4r indirekt.<\/p>\n

F\u00f6r denna m\u00e4rkliga uppt\u00e4ckt svarar MIT-forskaren, italienskan Simona Vegetti<\/strong> (t v) – utbildad bl a i Holland p\u00e5 det astronomiska Kapteyn-institutet, Groningen –\u00a0 och hennes internationella team.<\/p>\n

Det \u00e4r klart att den m\u00f6rka materien \u00e4ven sp\u00f6kar h\u00e4r ute liksom teoribildningen kring galaxers uppkomst och utveckling. Mer och mer st\u00f6ds teorierna kring i ett “hierarkiskt” universum, d\u00e4r galaxer bit f\u00f6r bit \u00e4ter upp sig genom sammanslagningar och dramatisk v\u00e4xelverkan. Just d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r en av g\u00e5torna varf\u00f6r vi bara hittat ett 30-tal dv\u00e4rggalaxer runt Vintergatan n\u00e4r det borde finnas kanske 1000-tals.<\/p>\n

Tv\u00e5 ytterligare bra sajter med massor av extrainfo om forskaren och forskningen:<\/p>\n

http:\/\/web.mit.edu\/physics\/people\/pappalardo\/vegetti_simona.html<\/a>
\nhttp:\/\/web.mit.edu\/physics\/index.html<\/a><\/p>\n

Exoplanet f\u00f6rintas<\/h2>\n

K-dv\u00e4rgen KIC 12557548 omges av en liten planet av 2-3 ggr Merkurius storlek, som snurrar runt sin sol p\u00e5 drygt 15 t\/varv. Ljusvariationen \u00e4r s\u00e5 m\u00e4rkliga och s\u00e5 variabla att astronomerna mer och mer \u00e4r \u00f6vertygade om att det de ser \u00e4r en exoplanet som sakta men s\u00e4kert h\u00e5ller p\u00e5 att g\u00e5 upp i limningen<\/a>, pulveriseras helt enkelt.<\/p>\n

Allt vad du vill veta om super-jordar<\/h2>\n

L\u00e4stips fr\u00e5n Lars Olefeldt<\/strong>: Harvard-professorn Dimitar Sasselov<\/strong> har skrivit en bok om super-jordarnas m\u00f6jligheter att hysa liv.<\/p>\n

Dessa exojordar har massor 1-10 ggr jordens, \u00e4r oftast st\u00f6rre, massivare, de \u00e4r steniga, har oceaner och atmosf\u00e4rer.<\/p>\n

Det finns s\u00e5vitt bekant bara en s\u00e5dan planet i v\u00e5rt eget solsystem.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

En “Marsobil” d\u00e5 och nu<\/h2>\n

Det har h\u00e4nt en hel del i utvecklingen av NASA:s Mars-landare genom \u00e5ren. H\u00e4r \u00e4r tv\u00e5 av NASA:s tekniker p\u00e5 bild tillsammans med tre generationer Mars-landare, s\u00e5 kallade rovers:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Minstingen \u00e4r en s k Sojourner (65 cm), t v ovan ser vi exempel p\u00e5 Spirit och Opportunity (1,6 m) och t h ser vi en kopia i skala 1:1 av Curiosity (3 m)\u00a0 – den senare landar p\u00e5 Mars i augusti 2012.<\/p>\n

Farkosterna skickades upp 1997, 2003 respektie 2011.<\/p>\n

Enligt Universe Today\u00a0 f\u00e5r tiden och de amerikanska skattebetalarnas t\u00e5lamod avg\u00f6ra om det blir en fj\u00e4rde generation Mars-utforskare.<\/p>\n

Foto: NASA\/JPL-Caltech<\/p>\n

En ny vecka v\u00e4ntar<\/h2>\n

Vi ser med sp\u00e4nning fram mot nya rapporter, \u00f6verraskande uppt\u00e4ckter och h\u00e4pnadsv\u00e4ckande teorier om verkligheten d\u00e4r ute.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5rets f\u00f6rsta v\u00e4rldsrekord: En osynlig men verksam dv\u00e4rggalax Med vanliga teleskop kan man komma l\u00e5ngt, med adaptiv optik kan man komma l\u00e4ngre… f\u00f6r att\u00a0 alludera p\u00e5 en gammal schlager. Allts\u00e5: Jag har alltid trott att dv\u00e4rggalaxer var extremt sv\u00e5rf\u00e5ngade ju l\u00e4ngre ut i v\u00e4rldsrymden vi kommer, varf\u00f6r den av Christian Vestergaard uppf\u00e5ngade Keck II-nyheten kommer… L\u00e4s mer »Nr 21 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26457"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26457"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26457\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26501,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26457\/revisions\/26501"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26457"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26457"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26457"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}