{"id":26589,"date":"2012-01-27T09:18:14","date_gmt":"2012-01-27T08:18:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=26589"},"modified":"2012-01-27T16:19:48","modified_gmt":"2012-01-27T15:19:48","slug":"nr-23-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/01\/27\/nr-23-2012\/","title":{"rendered":"Nr 23 2012"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n

Senaste nytt fr\u00e5n Vesta<\/h2>\n

NASA:s Dawn-sond har kommit en av den stora asteroiden Vestas mest mystiska kratrar p\u00e5 sp\u00e5ren:<\/a> En liten, relativt nybildad krater med b\u00e5de ljusa och svarta utkastade str\u00e5lar (“ejecta”).<\/p>\n

Kratern \u00e4r drygt 5 km tv\u00e4rs\u00f6ver och str\u00e5larna kan ha l\u00e4ngder p\u00e5 15 km. Klicka\/dubbelklicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att f\u00e5 upp den i format!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ljusa och m\u00f6rka str\u00e5lar finns \u00f6ver hela Veta men inte\u00a0 s\u00e5 h\u00e4r koncentrerade till en enda krater, vilket g\u00f6r den lite m\u00e4rklig. Vad skiljer det ljusa och det m\u00f6rka \u00e5t i uppbyggnaden? P\u00e5 v\u00e5r egen m\u00e5ne ser vi samma str\u00e5lfenomen efter h\u00e4ftiga nedslag som v\u00e4nder upp och ner p\u00e5 ytmaterialet.<\/p>\n

Bilden ovan togs av Dawns kamera kallad\u00a0 FC (“framing camera”) redan i oktober i fjor, och sonden snurrade d\u00e5 700 km ovan asteroidens yta.<\/p>\n

Vad vet vi mer om Vesta i dag?
\n\u25ba Ett NASA-mess h\u00e4rom dan<\/strong> ber\u00e4ttade om att jakten p\u00e5 vatten p\u00e5 Vesta \u00e4r i full g\u00e5ng, resultat av t ex kometkrascher i sm\u00e5planetens tidiga historia, Sannolikheten f\u00f6r att vanlig H2<\/sup><\/sub>O-baserad is kan finnas under ytan vid himlakroppens nord- och sydpol finns d\u00e4r, men\u00a0 problemet \u00e4r f\u00f6ljande;<\/p>\n

\u25ba Vestas rotationsaxel lutar 27 grader<\/strong> mot banan, vilket g\u00f6r att sannolikheten f\u00f6r att det finns omr\u00e5den som ligger i permanent m\u00f6rker \u00e4r n\u00e4stan utesluten. Vesta har faktiskt \u00e5rstider!<\/p>\n

Observationer fr\u00e5n jorden pekar p\u00e5 att Vesta \u00e4r en torr himlakropp, men med Dawns spektrala gamma- och neutrondetektorer (GRaND) hoppas forskarna \u00e4nd\u00e5 hitta sp\u00e5r av vatten. Liksom subatom\u00e4rt “slagg” fr\u00e5n den kosmiska str\u00e5lningen<\/p>\n

Dawn har nu g\u00e5tt in en betydligt l\u00e4gre bana runt Vesta, runt 210 km (drygt 4 t\/varvet) . Info om senaste nytt finns alltid h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Nytt \u00f6verraskande “n\u00e4ra jorden-objekt”<\/h2>\n

Mer fr\u00e5n asteroidernas sf\u00e4r: Det \u00e4r inte bara Eros som \u00e4r “p\u00e5 g\u00e5ng” (se t ex www.tbobs.se<\/a>), just nu i skrivande stund fredag f m passerar asteroiden 2012BX34, en stenbit p\u00e5 10 m+, mellan jorden och m\u00e5nen.<\/p>\n

Stenen kom fr\u00e5n ingenstans men uppt\u00e4cktes av NASA:s Asteroid Watch.<\/p>\n

Nils Tamm p\u00e5 Kvistaberg<\/h2>\n

N\u00e4r Johan K\u00e4rnfelts <\/strong>och Gustav Holmbergs<\/strong> arbete om svensk amat\u00f6rastronomis historia f\u00f6religger om n\u00e5gra \u00e5r, \u00e4r i alla fall en sak s\u00e4ker: Flera sidor kommer att \u00e4gnas den “m\u00e5lande amat\u00f6rastronomen” p\u00e5 Kvistaberg, Nils Tamm<\/strong>.<\/p>\n

Christian Vestergaard <\/strong>puffar f\u00f6r en text p\u00e5 n\u00e4tet f\u00f6rfattad av \u00c5ke Wallenquist<\/strong><\/a>,<\/strong> som stod Tamm n\u00e4ra.<\/p>\n

P\u00e5 Wallenquists tid p\u00e5 Kvistaberg fick jag ett par n\u00e4tters “observationstid” med Tamms refraktor. Anv\u00e4nds den av n\u00e5gon i dag eller \u00e4r allt d\u00e4r ute lagt i malp\u00e5se inklusive den stora Schmidten?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vad jag skulle vilja veta mer om n\u00e4r det g\u00e4ller\u00a0 NilsTamm \u00e4r hans konstn\u00e4rsskap. Vilken halt hade det?<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

Mars sanddyner i 3D<\/h2>\n

Pl\u00f6tsligt blev “sanddyner” var astronoms samtals\u00e4mne, och 24 januari d\u00f6k denna tredimensionella bild upp fr\u00e5n Mars<\/a>: S\u00e5 fram med dina gamla 3D-glas\u00f6gon.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

NASA-kameran kallas High Resolution Imaging Science Experiment (HiRISE) och finns ombord p\u00e5\u00a0 MRO som i Mars Reconnaissance Orbitersom, en sond i bana runt planeten.<\/p>\n

Vi ser hur Mars-ytan idag formas, som p\u00e5 alla planeter med atmosf\u00e4r,\u00a0 av vindar, meteoritnedfall och \u00e5rstidsf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

HiRISE har hittills producerat 20 600 bilder.<\/p>\n

Sanddyner f\u00f6rekommer ocks\u00e5 p\u00e5 Saturnusm\u00e5nen Titan, vilket bilder fr\u00e5n Cassinis radar bevisade h\u00e4rom dan.<\/p>\n

Omr\u00e5den med sanddyner t\u00e4cker 13 procent av Titans yta, och med Cassinis radar ig\u00e5ng har vi nu f\u00e5tt veta s\u00e5 mycket att i “snitt” \u00e4r dynerna 1-2 km breda, 100-tals km l\u00e5nga och 100 m h\u00f6ga. Men dynernas utseenden skiftar beroende p\u00e5 latitud och h\u00f6jd. Och jordisk sand, kiseldioxider,\u00a0 handlar det knappast om, sannolikt d\u00e5 i st\u00e4llet fasta sm\u00e5partiklar av hydrokarboner.<\/p>\n

Titans dyner finns f\u00f6retr\u00e4desvis i ett b\u00e4lte +\/- 30o<\/sup> ekvatorn.<\/p>\n

Elefantsnablar fr\u00e5n Californien<\/h2>\n

Fantastiska bilder p\u00e5 stj\u00e4rnskapande “elefantsnablar” inuti Rosettnebulosan har tagits av den amerikanske amat\u00f6rastronomen Ken Crawford<\/strong>.<\/p>\n

Min vice, Christian Vestergaard<\/strong>, f\u00f6rmedlar tipset, som l\u00e5ter oss zooma in i de spiralformade nebulosapartierna<\/a>.<\/p>\n

S\u00e4msta sf-filmen ever?<\/h2>\n

Vi kom att prata om d\u00e5liga sf-filmer, och vi var inte helt \u00f6verens: M\u00e5nga ans\u00e5g att den i s\u00e4rklass s\u00e4msta filmen n\u00e5nsin heter Santa Claus Conquers the Martians <\/em>fr\u00e5n 1964 – barn p\u00e5 Mars \u00e4r avundsjuka p\u00e5 jordens barn och kidnappar jultomten.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Jag tycker filmen har en viss f\u00f6rl\u00e5tande t\u00f6ntcharmfaktor, och barn i min n\u00e4rhet undrar om det verkligen \u00e4r vuxna som gjort filmen.<\/p>\n

F\u00f6r mig har KALKONFILMEN nr 1 l\u00e4nge varit 2012<\/em>.<\/p>\n

Tack f\u00f6r uppm\u00e4rksamheten<\/h2>\n

Nu g\u00e5r vi in i veckoslutet och ska vara lite kulturella med\u00a0 de yngsta av brorsbarnbarnen. P\u00e5 programmet st\u00e5r bl a l\u00f6rdagsmatin\u00e9 p\u00e5 Hipp-scenen, Michael Endes <\/strong> Momo och kampen om tiden<\/em>.<\/p>\n

Vi ses!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Senaste nytt fr\u00e5n Vesta NASA:s Dawn-sond har kommit en av den stora asteroiden Vestas mest mystiska kratrar p\u00e5 sp\u00e5ren: En liten, relativt nybildad krater med b\u00e5de ljusa och svarta utkastade str\u00e5lar (“ejecta”). Kratern \u00e4r drygt 5 km tv\u00e4rs\u00f6ver och str\u00e5larna kan ha l\u00e4ngder p\u00e5 15 km. Klicka\/dubbelklicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att f\u00e5 upp den i… L\u00e4s mer »Nr 23 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26589"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26589"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26589\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26636,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26589\/revisions\/26636"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26589"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26589"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26589"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}