{"id":26691,"date":"2012-01-29T20:21:43","date_gmt":"2012-01-29T19:21:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=26691"},"modified":"2012-01-30T10:45:01","modified_gmt":"2012-01-30T09:45:01","slug":"nr-25-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/01\/29\/nr-25-2012\/","title":{"rendered":"Nr 25 2012"},"content":{"rendered":"

RXTE tackar f\u00f6r sig med spektakul\u00e4r observation:
\n<\/span><\/h3>\n

Ingen vanlig m\u00e5nockultation<\/h2>\n

Det m\u00e5ste vara en av yrkesastronomernas v\u00e5ta dr\u00f6mmar: Att f\u00e5 se m\u00e5nen ockultera, f\u00f6rm\u00f6rka,\u00a0 en klotformig stj\u00e4rnhop. Eller \u00e5tminstone en del av den.<\/p>\n

\"\"<\/a>Jag vet inte hur ofta det sker, men en dagsf\u00e4rsk rapport i proffsens Astronomers Telegram \u00e4r hyperintressant<\/a> i mina \u00f6gon, f\u00f6r h\u00e4r visas hur man kan jobba.<\/p>\n

\u25ba L\u00e5t m\u00e5nen ockultera<\/strong> klothopen Terzan 5.<\/p>\n

\u25ba L\u00e5t r\u00f6ntgensonden Rossi XTE<\/strong> observera hopens r\u00f6ntgenstr\u00e5lande pulsar IGR J17480-2446 under ockultationen.<\/p>\n

\u25ba Om astronomerna nu<\/strong> har alla parametrar klara f\u00f6r sig (“h\u00f6nsen hemma”) och tar h\u00e4nsyn till diverse parallaxeffekter, m\u00e5nens libration etc, kan de f\u00e5 en helt otroligt exakt positionering f\u00f6r pulsaren.<\/p>\n

\u25ba Under 511 sekunder ockulterades<\/strong> r\u00f6ntgenk\u00e4llan 13 oktober 2010 med en noggrannhet i ockultationens b\u00f6rjan och slut p\u00e5 otroliga 0,007 sekunder. Med hj\u00e4lp av en japansk m\u00e5nsonds laserm\u00e4tningar kunde platsen f\u00f6r ockultationens b\u00f6rjan spikas till syd kratern Babcock H och v\u00e4st Fox A-kratern och ockulationens slut v\u00e4st kratern Bailly U (Bailly \u00e4r ju en av m\u00e5nens allra st\u00f6rsta kratrar), allt som vi f\u00f6rst\u00e5r mycket n\u00e4ra m\u00e5nens synliga rand.<\/p>\n

Positionen f\u00f6r\u00a0 IGR J17480-2446:<\/p>\n

* RA <\/strong>= 17h 48m 04.8245(26) s
\n* DEC <\/strong>= -24\u00b0 46′ 48.88(4)”<\/p>\n

R\u00f6ntgenpulsaren \u00e4r extremt m\u00e4rklig, den ing\u00e5r i ett bin\u00e4rt system, har j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e5g massa och l\u00e5g rotationshastighet, \u00e4r ung (<10^8 yr) och \u00e4r kanske p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rvandlas till en skivsamlande millisekundpulsar.<\/p>\n

Rossi XTE st\u00e5r f\u00f6r Rossi X-ray Timing Explorer<\/span> och har gett forskarna massor av kunskap sen den placerades i sin bana 1995. Ett par tusen vetenskapliga rapporterar har producerats, baserade p\u00e5 dess m\u00e4tningar, och \u00e5tminstone 90 doktorsavhandlingar!<\/p>\n

Rossi XTE gjorde sitt sista arbetspass i b\u00f6rjan av januari i \u00e5r och kommer att st\u00f6rta ner genom jordens atmosf\u00e4r n\u00e5n g\u00e5ng 2014-2015.<\/p>\n

Det \u00e4r begripligt att RXTE ska firas av rej\u00e4lt med ett tv\u00e5dagars symposium och festande 29-30 mars p\u00e5 Goddard Space Flight Center.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Olbers paradox i nyaste tappningen<\/h2>\n

Om V\u00c5RT universum vore o\u00e4ndligt stort, skulle det brisera gammablixtar i precis varje punkt p\u00e5 himlavalvet.<\/p>\n

Allts\u00e5 \u00e4r V\u00c5RT universum inte o\u00e4ndligt stort.<\/p>\n

LEGO er\u00f6vrar inre rymden<\/h2>\n

Danmark vann inte bara EM i handboll tidigare i kv\u00e4ll, nu visar det sig att ett par fram\u00e5t unga kanadensare f\u00e5tt i v\u00e4g en LEGO-gubbe upp i stratosf\u00e4ren, ombord p\u00e5 en v\u00e4derballong som n\u00e5dde aktningsv\u00e4rda 24384 m upp.<\/p>\n

Men inte bara det: LEGO-biten \u00e5terf\u00f6rdes till jorden i en fallsk\u00e4rm. Plus kameran som dokumenterat f\u00e4rden.<\/p>\n

De 17-\u00e5riga killarna fr\u00e5n Toronto heter Mathew Ho<\/strong> och Asad Muhammad<\/strong>, och deras bravad – den finns dokumenterad p\u00e5 Youtube<\/a> – borde inspirera dansk rymdfart att komma loss. Hur g\u00e5r det f\u00f6r “suborbitalerna” i K\u00f6penhamn?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Kan m\u00f6rk materia bli svarta h\u00e5l?<\/h2>\n

\"\"<\/a>P\u00e5 senaste ASTB-m\u00f6tet st\u00e4llde jag en dum fr\u00e5ga till Torbj\u00f6rn Sj\u00f6strand<\/strong>, partikelfysiker i Lund: Kan m\u00f6rk materia kollapsa s\u00e5 att svarta h\u00e5l\u00a0 bildas?<\/p>\n

Torbj\u00f6rn l\u00e4t skeptisk, och ju mer jag kollar p\u00e5 n\u00e4tet desto fler fr\u00e5getecken dyker ocks\u00e5 upp. Men fr\u00e5gan diskuteras i alla fall bland proffsen.<\/p>\n

En teori,<\/a>publicerad i Physical Review Letters i fjor<\/a>. s\u00e4ger rentav att den m\u00f6rka materien best\u00e5r av mycket sm\u00e5 “primordiala” svarta h\u00e5l (PBHs).<\/p>\n

Ett s\u00e5dant PBH har en atoms storlek men en normalstor asteroids massa.<\/p>\n

S\u00e5 sent som i december 2011 diskuterades ifall NASA:s Kepler-sond ska kopplas in i jakten p\u00e5 PHBs, antingen bevisa eller motbevisa deras existens.<\/p>\n

Helgen \u00e4r snart slut…<\/h2>\n

.. och vi tackar f\u00f6r oss.<\/p>\n

L\u00f6rdagen tillbringades delvis p\u00e5 Malm\u00f6 stadsteater, Hipp, och barnpj\u00e4sen Momo och kampen om tiden<\/em>. En helt str\u00e5lande f\u00f6rest\u00e4llning, som gick hem b\u00e5de bland barn och vuxna, och som inte blev s\u00e4mre av att stj\u00e4rnbilden Cassiopeia spelar s\u00e5 central roll. Det tackar vi f\u00f6r!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

RXTE tackar f\u00f6r sig med spektakul\u00e4r observation: Ingen vanlig m\u00e5nockultation Det m\u00e5ste vara en av yrkesastronomernas v\u00e5ta dr\u00f6mmar: Att f\u00e5 se m\u00e5nen ockultera, f\u00f6rm\u00f6rka,\u00a0 en klotformig stj\u00e4rnhop. Eller \u00e5tminstone en del av den. Jag vet inte hur ofta det sker, men en dagsf\u00e4rsk rapport i proffsens Astronomers Telegram \u00e4r hyperintressant i mina \u00f6gon, f\u00f6r h\u00e4r… L\u00e4s mer »Nr 25 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26691"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26691"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26691\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26732,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26691\/revisions\/26732"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26691"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26691"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26691"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}