{"id":26733,"date":"2012-01-30T22:03:07","date_gmt":"2012-01-30T21:03:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=26733"},"modified":"2012-01-30T22:06:46","modified_gmt":"2012-01-30T21:06:46","slug":"nr-26-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/01\/30\/nr-26-2012\/","title":{"rendered":"Nr 26 2012"},"content":{"rendered":"

Hilmar Duerbeck ur tiden:<\/span><\/h3>\n

En ledande Lundmark-k\u00e4nnare i Tyskland<\/h2>\n

Jag fick tidigare i dag\u00a0 veta fr\u00e5n Tyskland att astronomihistorikern och variabelk\u00e4nnaren m m Hilmar W Duerbeck<\/strong> g\u00e5tt ur tiden:<\/p>\n

\"\"<\/a>Vi hade kontakt med varandra<\/strong> s\u00e5 sent som innan jul och diskuterade som alltid en massa saker via mail, inte minst ASTB:s grundare, Knut Lundmark<\/strong> och svenskens roll i galax- och nova\/supernovahistorien. Det sista jag gjorde f\u00f6r honom var att \u00f6vers\u00e4tta till engelska vad Lundmark skrev i Nya himlar <\/em>om sitt m\u00f6te med George Lemaitre <\/strong>i slutet av 20-talet, Lemaitre som \u00e4ven Hilmar ans\u00e5g var f\u00f6rst med att fastsl\u00e5 principen om universums expansion, f\u00f6re Edwin Hubble<\/strong>.<\/p>\n

Genom \u00e5ren hj\u00e4lpte mig Hilmar<\/strong> med en m\u00e4ngd fakta och bilder, det var han som f\u00f6rmedlade bilden p\u00e5 naziastronomen Margarethe G\u00fcssow<\/strong> som illustrerat artiklar b\u00e5de h\u00e4r p\u00e5 W-bloggen och i Popul\u00e4r Astronomi<\/em> i fjor d\u00e5 jag skrev om “Hitlers astronomer” (PopAst nr 2 2011). Den unika bilden p\u00e5 Knut Lundmark och Frida Palm\u00e9r<\/strong> p\u00e5 ett h\u00f6stm\u00f6te 1939 i Danzig\/Gdansk med Astronomische Geselschaft kom ocks\u00e5 fr\u00e5n Hilmar. Den bilden med alla astronomer uppradade \u00e4r unik d\u00e4rf\u00f6r att bara veckor senare utbr\u00f6t just d\u00e4r och just d\u00e5 andra v\u00e4rldskriget med det tyska marina bombardemanget av Danzig\/Gdansks s\u00e5 kallade Westplatte.<\/p>\n

Jag gjorde Hilmar l\u00e4tt paff<\/strong> genom att p\u00e5peka, n\u00e4r jag fingranskade bilden, hur m\u00e5nga av de tyska astronomerna som bar det nazistiska partim\u00e4rket. Det hade han inte riktigt t\u00e4nkt p\u00e5.<\/p>\n

F\u00f6rutom sina djupg\u00e5ende historiska<\/strong> insikter i astronomins utveckling, tyska astronomers insatser under Venuspassagerna p\u00e5 1800-talet, vem skapade supernova-begreppet m m,\u00a0 var Hilmar dessutom verksam som yrkesatronom med bl a kataklysmiska variabler och s\u00e5 kallade “helium flashes” i vita dv\u00e4rgar som specialitet.\u00a0 Han lovade faktiskt hj\u00e4lpa mig med ett par l\u00e4mpliga kataklysmiska stj\u00e4rnor som skulle\u00a0 passa f\u00f6r studier fr\u00e5n Oxies horisont, men jag kom aldrig till skott.<\/p>\n

Hilmar Duerbeck f\u00f6ddes 1948<\/strong> i Klarenthal (Saarbr\u00fccken), pluggade fysik och astronomi i Saarland och i Bonn (Bonn blev hans f\u00f6rsta riktiga arbetsplats som astronom) och hans avhandling handlade om f\u00f6rm\u00f6rkelsebin\u00e4ren VV Orionis.<\/p>\n

Som alla yrkesastronomer <\/strong>blev Hilmar\u00a0 en globetrottande “Wandervogel” och kom att g\u00f6ra nedslag b\u00e5de p\u00e5 ESO;s La Silla-obsis, han jobbade inom IAU och hade uppdrag inom ett tysk-israeliskt astronomiprojekt, observerade med Hubble-teleskopet och drev samtidigt med stor energi sina astropnomihistoriska projekt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Hilmar skrev ett stort <\/strong>antal b\u00f6cker, kapitel till monografier, utgav kataloger och vetenskapliga rapporter.<\/p>\n

Hilmar var gift med <\/strong>den kosmologiskt inriktade astronomen Waltrud C Seitter<\/strong>, som gick ur tiden 2007.<\/p>\n

H\u00e4rom \u00e5ret gjorde Hilmar<\/strong> och hans sambo f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en resa l\u00e4ngs norska Hurtigrutten, en resa som avsatte ett par roliga vykort<\/p>\n

Hilmar Duerbeck gick ur <\/strong>tiden 5 januari i \u00e5r hemma\u00a0 i Eifel, d\u00e4r han bland byborna gick under det k\u00e4rleksfulla begreppet “Eifelgeist” (“Eifelsp\u00f6ket”).<\/p>\n

Jag saknar<\/strong> redan min mailkompis, som, var det t\u00e4nkt, skulle bo \u00f6ver i Malm\u00f6 under en sejour norr\u00f6ver.<\/p>\n

Solvinden p\u00e5 v\u00e4g mot Mars!<\/h2>\n

N\u00e4trapporter ber\u00e4ttar i dag att det grandiosa solutbrottet, som gav oss de flotta norrskenen f\u00f6rra veckan, nu n\u00e5tt vidare i planetsystemet och hunnit i kapp NASA-sonden Mars Science Laboratory (MSL)<\/span> och dess rover Curiosity<\/a> – sonden ber\u00e4knas n\u00e5 Mars i augusti i \u00e5r.<\/p>\n

Solexplosionen 22 januari var den h\u00e4ftigaste sen 2003, och Curiositys str\u00e5lningsk\u00e4nsliga detektor RAD uppfattade stormens partiklar.<\/p>\n

En v\u00e5ldsam solflare av klassen X1.8 exploderade 27 januari men \u00e4r inte direkt riktad mot jorden.<\/p>\n

Bevisen f\u00f6r att solen n\u00e4rmar sig ett spektakul\u00e4rt maximum travas p\u00e5 h\u00f6g.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

USA (1)<\/h2>\n

\"\"<\/a>Pl\u00f6tsligt har rymdfarten blivit ett \u00e4mne i den republikanska debatten inf\u00f6r presidentvalet. Och det \u00e4r f\u00f6rre talmannen Newt Gingrich<\/strong> som \u00e4r den store vision\u00e4ren n\u00e4r han pratar om behovet av en koloni p\u00e5 m\u00e5nen, detta f\u00f6r att matcha den kinesiska m\u00e5nutmaningen.<\/p>\n

Motst\u00e5ndarna med Mitt Romney <\/strong>i spetsen har f\u00f6rl\u00f6jligat f\u00f6rslaget, vilket f\u00e5tt debattmaskinen Gingrich att sl\u00e5 tillbaka och p\u00e5peka att om Romney varit med p\u00e5 Ike Eisenhowers<\/strong> tid s\u00e5 skulle Romney garanterat ha bek\u00e4mpat Ikes\u00a0 gigantiska infrastruktursatsning p\u00e5 flerfiliga motorv\u00e4gar mellan och genom delstaterna och n\u00f6jt sig med grusv\u00e4gar f\u00f6r h\u00f6skrindor.<\/p>\n

Tack till Bertil Falk<\/strong> och Lars Olefeldt <\/strong>som tipsat om “Newts” fram\u00e5tsyftande rymdfartst\u00e4nk<\/a>.<\/p>\n

USA (2)<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det fanns en tid, \u00e5rtiondena efter revolutionen och frig\u00f6randet, d\u00e5 USA:s astronomi inte ens existerade p\u00e5 papperet. F\u00f6rslag om statsst\u00f6dda observatorier r\u00f6stades ner av kongressen. Men 1800-talet blev s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e4nd\u00e5 en v\u00e4ndpunkt, ju l\u00e4ngre tiden led. Kometen 1843 sp\u00e4dde p\u00e5 det vetenskapliga intresset\u00a0 bland allm\u00e4nhet och forskare (kometgalna Bostonbor samlade in pengar till det f\u00f6rsta Harvard-observatoriet, t ex).<\/p>\n

L\u00e4gg till detta den amerikanska marinens behov av tidtagning m m, som\u00a0 styrde upp behoven av teleskop och astronomer, och det b\u00f6rjade r\u00f6ra p\u00e5 sig.<\/p>\n

I slutet av 1800-talet var amerikansk astronomi st\u00f6rst och b\u00e4st\u00a0 och vackrast (Lick, Yerkes), och v\u00e4rre skulle det bli med George E Hale<\/strong> som joker i leken.<\/p>\n

Utvecklingen i siffror:<\/p>\n

\u25ba 1856<\/strong> – 25 observatorier<\/p>\n

\u25ba 1882 <\/strong>– 144 observatorier.<\/p>\n

\u25ba 2012 <\/strong>– 220 (minst, drygt 30 i Californien)<\/p>\n

??? kring Fomalhaut-fyndet<\/h2>\n

Hoppsansa! Fomalhaut b<\/span>, som Hubble-telskopet f\u00e5ngade p\u00e5 bild och som 2008 f\u00f6rklarades f\u00f6r exoplanet, \u00e4r kanske inte en planet alls utan “bara” ett stoftmoln. Den nya teorin har ett forskarg\u00e4ng, som anv\u00e4nt ett annat rymdteleskop – det infrar\u00f6dk\u00e4nsliga Spitzer-teleskopwet\u00a0 – kommit fram till.<\/p>\n

Den hovsamma dementin b\u00e4r titeln Infrared Non-detection of Fomalhaut b \u2013 Implications for the Planet\u00a0 Interpretation.<\/a><\/p>\n

Att det kan finnas en planet, som d\u00f6ljer sig i gas- och stoftmolnen runt Fomalhaut, \u00e4r dock inte uteslutet.<\/p>\n

Godnatt!<\/h2>\n

Av vissa sk\u00e4l blir det tidigt s\u00e4ngg\u00e5ng i kv\u00e4ll m\u00e5ndag, samtidigt som jag vet att det jobbas ute p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet. Peter Linde<\/strong> har ambitionen att f\u00e5 med asteroiden Eros p\u00e5 en pl\u00e5t i kv\u00e4ll. F\u00e5r se hur det g\u00e5r, helt l\u00e4tt blir det inte.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hilmar Duerbeck ur tiden: En ledande Lundmark-k\u00e4nnare i Tyskland Jag fick tidigare i dag\u00a0 veta fr\u00e5n Tyskland att astronomihistorikern och variabelk\u00e4nnaren m m Hilmar W Duerbeck g\u00e5tt ur tiden: Vi hade kontakt med varandra s\u00e5 sent som innan jul och diskuterade som alltid en massa saker via mail, inte minst ASTB:s grundare, Knut Lundmark och… L\u00e4s mer »Nr 26 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26733"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26733"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26733\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26783,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26733\/revisions\/26783"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26733"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26733"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26733"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}