![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/h4190541.jpg\" "\\"Martin")
<\/a>Ett av sk\u00e4len:<\/p>\nI sommar firas 100-\u00e5rsminnet av den framst\u00e5ende astronomen och teoretikern Martin Schwarzschild<\/strong><\/a> med en stor workshop (“The Great Andromeda Galaxy Workshop”)\u00a0 18-20 juni\u00a0 p\u00e5 Princeton University, d\u00e4r Schwarzchild var professor,<\/p>\n Fokus \u00e4r just p\u00e5 Schwarzschilds favoritobjekt M31 – vad vi vet i dag och vad vi hoppas f\u00e5 veta fram\u00f6ver.<\/p>\n V\u00e4rldens ledande M31-experter \u00e4r p\u00e5 plats. och rapporter kommer att ges om M31:s k\u00e4rna, halo, satellitgalaxer, massa, avst\u00e5nd, stj\u00e4rnbildning… allt inklusive Martin Schwarzschilds egen betydelse f\u00f6r utforskningen av v\u00e5r stora granngalax d\u00e4r ute.<\/p>\n Bland de som ska avrapportera senaste nytt \u00e4r chefen f\u00f6r PAndAS (“Pan-Andromeda Archaeological Survey”)<\/span>, Alan McConnachie.<\/strong> som h\u00e5ller koll p\u00e5 b\u00e5de M31 och M33 i Triangeln och deras inb\u00f6rdes relationer.<\/p>\n Av v\u00e5rt universums kanske 400 miljarder – 400 000 000 000 – galaxer \u00e4r dessa tv\u00e5 spiraler v\u00e5ra n\u00e4rmaste grannar; det vi gr\u00e4ver fram\u00a0 om dem (“galactic archeology”) b\u00f6r st\u00e4mma in \u00e4ven p\u00e5 resten av galaxv\u00e4rlden.<\/p>\n Senaste nytt om M31 kommer f\u00f6rresten fr\u00e5n Hubble-teleskopet<\/a> och huvudorganisat\u00f6ren av Schwarzschild-m\u00f6tet, Tod R Lauer. <\/strong>Klicka p\u00e5 bilden!!!<\/p>\n F\u00f6r ett par veckor sen d\u00f6k denna grandiosa bild upp fr\u00e5n HST, som visar Andromedagalaxens dubbla k\u00e4rna. I sj\u00e4lva verket utg\u00f6rs den av en ellipsformad ring av \u00e4ldre r\u00f6da stj\u00e4rnor, som snurrar runt M31:s svarta h\u00e5l men l\u00e4ngre bort \u00e4n de bl\u00e5aktiga, yngre UV-str\u00e5lande stj\u00e4rnorna i den centrala kompakta stj\u00e4rnhop som ligger runt samma svarta h\u00e5l och “h\u00e4ndelsehorisont”.<\/p>\n Ja, det \u00e4r lite av ryska babushka-dockor \u00f6ver fenomenet.<\/p>\n De bl\u00e5aktiga stj\u00e4rnornas \u00e5lder i mittengrupperingen uppskattas till ~100-200 miljoner \u00e5r. Ungt, mycket ungt!<\/p>\n G\u00e5r vi i klinsch med dubbelk\u00e4rnan, ser vi HST-bilden s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n Martin Schwarzschild levde \u00e5ren 1912-1997 och tillh\u00f6rde den p\u00e5tvungna brain drain, som l\u00e4mnade Hitler-Tyskland till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r USA och Princeton som slutstation. D\u00e4rifr\u00e5n samarbetade han bl a med Fred Hoyle<\/strong> och s\u00e5 skrev han ett av de viktigaste verktygen inom den teoretiska astronomin, klassikern The Structure and Evolution of Stars<\/em> (1958).<\/p>\n Schwarzschild var \u00e4ven tidig datorf\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r studier av stj\u00e4rnmodeller och en av ballongastronomins pionj\u00e4rer. Med Stratoscope II <\/span>kunde Schwarzschild och hans kolleger redan p\u00e5 70-talet avsl\u00f6ja M31.s m\u00e4rkliga centrala delar, dessa elliptiska form och asymmetri:<\/p>\n Schwarzschild gjorde \u00e4ven miiit\u00e4r karri\u00e4r under andra v\u00e4rldskriget och fick, sedan han blivit amerikansk medborgare 1942,\u00a0 second lieutenants officersgrad inom den amerikanska arm\u00e9n.<\/p>\n Uppenbarligen var Schwarzschild en man med stor humor. Om sin f\u00f6rel\u00e4sningsteknik brukade han s\u00e4ga:<\/p>\n – F\u00f6rst ber\u00e4ttar jag vad jag ska s\u00e4ga, sen s\u00e4ger jag det, d\u00e4refter f\u00f6rklarar jag vad jag har sagt. Kanske n\u00e5got fastnar.<\/p>\n Proffsen st\u00e5r f\u00f6r bildmaterialet, som kan tankas ner i skolornas datorer, och gymnasister och studenter har v\u00e4rldens chans att hitta nya sm\u00e5planeter i det ymniga materialet.<\/p>\n Absolut v\u00e4rt att fundera p\u00e5 f\u00f6r de som sysslar med “outreach” inom svensk astronomi och de som \u00e4r verksamma inom skolornas\u00a0 fysik\/astronomi-undervisning.<\/p>\n Det s\u00e4gs att varje \u00e5r engagerar sig 5000 gymnasister p\u00e5 500 skolor i ett 40-tal l\u00e4nder i programmet.<\/p>\n Bland de som uppt\u00e4ckt asteroider senast i \u00e5r \u00e4r flera fram\u00e5t och skarp\u00f6gda ungdomar p\u00e5 skolor i Portugal och Kina.<\/p>\n ESO har i dagarna sl\u00e4ppt en f\u00f6rn\u00e4mlig bild <\/a>p\u00e5 hennes nebulosa,\u00a0 NGC 3324 i utkanten av Carina-nebulosan. Den skarpa silhuetten hos gas- och stoftv\u00e4ggen till h\u00f6ger liknar ett m\u00e4nniskoansikte i profil, d\u00e4r \u201cbulan\u201d i mitten motsvarar en n\u00e4sa.<\/p>\n I nebulosan f\u00f6rekommer stj\u00e4rnbildning och en myckenhet unga och glatt str\u00e5lande stj\u00e4rnor. Str\u00e5lningen och stj\u00e4rnvindarna\u00a0 fr\u00e5n vissa stj\u00e4rnor \u00e4r s\u00e5 intensiva att de bl\u00e5ser bort gas- och stoftmoln och bildar m\u00e4rkliga h\u00e5ligheter.<\/p>\n \u25ba NGC 3324 ligger<\/strong> ungef\u00e4r 7500 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n \u25ba Bilden togs av den kraftfulla<\/strong> vidvinkelkameran WFI (Wide Field Imager) p\u00e5 MPG\/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s observatorium La Silla.<\/p>\n Om Gabriela Mistral p\u00e5pekar min gamle kompis Helmer L\u00e5ng <\/strong>(i boken 100 Nobelpris i litteratur<\/em>) att det var Hjalmar Gullberg <\/strong>och dennes \u00f6vers\u00e4ttarg\u00e4rning som “gav” henne priset.<\/p>\n N\u00e4r Gullberg var som mest lysande, kopplades kosmos och jord och m\u00e4nniska samman p\u00e5 detta vis i Mistrals dikt med titeln “Vaggs\u00e5ng”:<\/p>\n Gud vaggar de \u00e4ndl\u00f6sa v\u00e4rldar som tystnaden kommer ifr\u00e5n. Jag k\u00e4nner hans hand i m\u00f6rkret och vaggar min son. Vackert!<\/p>\n Historien bakom den klassiska WOW-radiosignalen 15 augusti 1977, som troddes komma fr\u00e5n en intelligent avs\u00e4ndare i kosmos, skildras i en ny bok av Robert H Gray<\/strong>, <\/strong><\/span>The Elusive Wow: Searching for Extraterrestrial Intelligence<\/em>.<\/p>\n Jag har bara l\u00e4st om boken p\u00e5 n\u00e4tet, och den verkar vara fullt seri\u00f6s.<\/p>\n Bl a diskuteras varf\u00f6r inte andra radiobservatorier ut\u00f6ver Big Ear, Ohio, kastade sig \u00f6ver uppt\u00e4ckten. Sk\u00e4let \u00e4r att alla radioteleskop i v\u00e4rlden \u00e4r, f\u00f6rl\u00e5t uttrycket,\u00a0 upp \u00f6ver \u00f6ronen inbokade av forskningsuppdrag, som g\u00f6r det hart n\u00e4r om\u00f6jligt att f\u00e5 bekr\u00e4ftat en ov\u00e4ntad WOW-uppt\u00e4ckt.<\/p>\n P\u00e5 Big Ear gjordes ett 50-tal f\u00f6rs\u00f6k att komma tillbaka till WOW-signalens position p\u00e5 himlavalvet f\u00f6r att konfirmera signalen, men radiotystnad r\u00e5dde.<\/p>\n De f\u00f6rsta bilderna fr\u00e5n NASA:s b\u00e4gge tandem\u00e5kande gravitationsk\u00e4nsliga m\u00e5nsonder GRAIL har b\u00f6rjat ramla in<\/a>. H\u00e4rom dan kom en videoupptagning fr\u00e5n sonden kallad “Ebb” och dess kamera MoonKAM, som fram\u00f6ver v\u00e4ntas utf\u00f6rs stord\u00e5d ed hj\u00e4lp av\u00a0 unga studenter h\u00e4r p\u00e5 jorden. Kameran \u00e4r deras leksak.<\/p>\n MoonKAM-projektet leds av tidigare astronauten, den f\u00f6rsta amerikanskan i rymden Sally Ride<\/strong>.<\/p>\n M\u00e5nens kraterfyllda baksida enligt “Ebb”:<\/p>\n Nu blir det inte reklamfilm men v\u00e4l en f\u00f6rl\u00e4ngd kaffepaus. Vad jag t\u00e4nker sp\u00e4 ut kaffet med, f\u00e5r du gissa. Men de verksamma molekylerna finns i alla fall d\u00e4r ute i kosmos, s\u00e5 mycket kan jag avsl\u00f6ja.<\/p>\n Tack f\u00f6r nu!<\/p>\n M31 i fokus under Schwarzschilds jubel\u00e5r I \u00e5r blir det om inte allt s\u00e5 mycket ljus p\u00e5 M31, Andromedagalaxen. Ett av sk\u00e4len: I sommar firas 100-\u00e5rsminnet av den framst\u00e5ende astronomen och teoretikern Martin Schwarzschild med en stor workshop (“The Great Andromeda Galaxy Workshop”)\u00a0 18-20 juni\u00a0 p\u00e5 Princeton University, d\u00e4r Schwarzchild var professor, Fokus \u00e4r just… L\u00e4s mer »Nr 29 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26883"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26883"}],"version-history":[{"count":62,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26883\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26945,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26883\/revisions\/26945"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26883"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26883"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26883"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nAsteroidjakt p\u00e5 gymnasiet<\/h2>\n
<\/a>Aprop\u00e5 V\u00e4rnamo-gymnasisternas Eros-observation med hj\u00e4lp av v\u00e5rt fj\u00e4rrstyrda teleskop p\u00e5 Tycho Brahe<\/strong>-observatoriet, tipsar Christian Vestergaard <\/strong>om yrkesastronomins och skolors samverkan i asteroidletar-projektet\u00a0 inom International Astronomical Search Colloboration.<\/a><\/p>\nGabriela Mistrals egen nebulosa<\/h2>\n
<\/a>S\u00e5 r\u00e4tt t\u00e4nkt att namna en nebulosa efter en poetisk Nobelpristagare, i detta fall chilenskan Gabriela Mistral<\/strong> (Nobels litteraturpristagare 1945).<\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\nWOW-historien i ny bok<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nGRAIL b\u00f6rjar leverera<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nKaffepaus!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"