{"id":27167,"date":"2012-02-08T22:53:44","date_gmt":"2012-02-08T21:53:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=27167"},"modified":"2012-02-08T22:53:44","modified_gmt":"2012-02-08T21:53:44","slug":"nr-33-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/02\/08\/nr-33-2012\/","title":{"rendered":"Nr 33 2012"},"content":{"rendered":"

Sl\u00f6jornas dans i Vintergatan:
\n<\/span><\/h3>\n

Carinanebulosan avkl\u00e4dd i infrar\u00f6tt<\/h2>\n

Astronomerna \u00e4r ett nyfiket sl\u00e4kte. De \u00e4lskar att l\u00e4tta p\u00e5 f\u00f6rl\u00e5ten kring stj\u00e4rnbildande nebulosor, sl\u00f6ja f\u00f6r sl\u00f6ja faller och avsl\u00f6jar alltmer sp\u00e4nnande strukturer d\u00e4r ute. Den mest detaljerade bilden hittills av Carinanebulosan kommer nu t ex\u00a0 fr\u00e5n ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT, Very Large Telescope: Tidigare ok\u00e4nda stj\u00e4rnor och STJ\u00c4RNHOPAR framtr\u00e4der, och ESO-folket yvs \u00f6ver prestationen att avlocka denna nebulosa s\u00e5 m\u00e5nga hemligheter i infrar\u00f6tt i ett svep.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det vi ser i nebulosan \u00e4r stj\u00e4rnf\u00f6dslar i “detta nu” (avst\u00e5ndet \u00e4r dock 7500 ljus\u00e5r, s\u00e5 fotonerna i dagens bilder s\u00e4ndes i v\u00e4g mot oss vid en tid d\u00e5 Mesopotamiens kultur b\u00f6rjade formas p\u00e5 allvar)<\/p>\n

\u25ba Hundratals individuella exponeringar<\/strong> ligger bakom bilden som visar inte bara de ljusstarka tunga stj\u00e4rnorna utan ocks\u00e5 tusentals tills nu ok\u00e4nda ljussvaga stj\u00e4rnor.<\/p>\n

\u25ba Den bl\u00e4ndande stj\u00e4rnan Eta Carinae<\/strong> ligger i den nedre v\u00e4nstra delen av den nya bilden. Den omges av gasmoln som lyser tack vare den starka ultravioletta str\u00e5lningen fr\u00e5n stj\u00e4rnan.<\/p>\n

\u25ba Spridda \u00f6ver bilden finns <\/strong>\u00e4ven sm\u00e5 m\u00f6rka molntussar som inte ens vid infrar\u00f6da v\u00e5gl\u00e4ngder \u00e4r genomskinliga. Dessa kokonger av stoft \u00e4r st\u00e4llen d\u00e4r helt nya stj\u00e4rnor h\u00e5ller p\u00e5 att bildas.<\/p>\n

\u25ba Den ljusstarka stj\u00e4rnhopen i mitten <\/strong>av bilden kallas Trumpler 14. \u00c4ven om den syns v\u00e4l \u00e4ven i synligt ljus framtr\u00e4der m\u00e5nga fler stj\u00e4rnor i den nya infrar\u00f6da bilden.<\/p>\n

\u25ba Till v\u00e4nster i bilden finns dessutom <\/strong>en klunga av gula stj\u00e4rnor. De uppt\u00e4cktes f\u00f6rst n\u00e4r den h\u00e4r bilden togs och g\u00e5r inte att se \u00f6ver huvud taget i synligt ljus. Dessa nyuppt\u00e4ckta stj\u00e4rnor \u00e4r bara n\u00e5gra av hemligheterna som avsl\u00f6jats tack vare det storslagna himmelspanoramat \u00f6verst.<\/p>\n

I dagens pressmess fr\u00e5n ESO \u00e5terges \u00e4ven <\/a>denna mosaik med “bitar”, detaljer, fr\u00e5n\u00a0 den stora bilden. Klicka\/dubbelklicka och ge dig in i rymden!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Detta med sl\u00f6jornas dans i nebulosasf\u00e4ren, d\u00e4r den ena sl\u00f6jan efter den andra faller, kan verkligen demonstreras genom f\u00f6ljande bild d\u00e4r vi ser Carinakomplexet i infrar\u00f6tt j\u00e4mf\u00f6rt med visuellt. Skillnaden \u00e4r himmelskriande!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att tro att det \u00e4r samma objekt vi tittar p\u00e5.<\/p>\n

Giganternas gigant<\/h2>\n

Tack till Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong>, som hittat en TIME-artikel om ett verkligt stort teleskop<\/a>, ingen mj\u00e4kig sm\u00e5sak: E-ELT\u00a0 (European Extremely Large Telescope) – ett 10-miljarders projekt som ska st\u00e5 f\u00e4rdigt i Chile i b\u00f6rjan av 2020-talet. De f\u00f6rsta spadtagen i Chile har redan tagits, och \u00e4ven om en “review panel” ska fingranska ESO-projektet s\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntar sig alla att det blir av.<\/p>\n

N\u00e4sta generations yrkessastronomer kommer att ha tre makal\u00f6sa maskiner att leka med:<\/p>\n

E-ELT med tusentalet 1,5-meters samverkande speglar, GMT (Giant Magellan Telescope) med sju stycken 8,4-meters speglar och TMT (Thirrty Meter Telescope).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

E-ELT och GMT uppf\u00f6rs i Chile, TMT p\u00e5 Hawaii.<\/p>\n

MESSENGER “tittar p\u00e5 stj\u00e4rnor”<\/h2>\n

Det \u00e4r kanske inte s\u00e5 l\u00e4tt att avg\u00f6ra vad Merkurius-sonden MESSENGER s\u00e5g i stj\u00e4rnv\u00e4rlden under sin flyby f\u00f6rbi Venus, men s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det ut 2006 under en kalibrering av kamerorna ombord. Bilden finns numera p\u00e5 NASA:s Photojournal-webb.<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r faktiskt Plejaderna som MESSENGER f\u00e5tt korn p\u00e5.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Praktfulla norrsken \u00f6ver Alaska<\/h2>\n

– Norrskensbilder ut\u00f6ver det vanliga. Fotografen heter Dennis C Anderson<\/strong> och bilderna \u00e4r tagna fr\u00e5n Alaska, USA, briefar Christian Vestergaard.<\/strong><\/p>\n

Jag rekommenderar varmt ett bes\u00f6k p\u00e5 Andersons “gallery”. <\/a>Gl\u00f6m inte klicka\/dubbelklicka!!!!!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Tack f\u00f6r i kv\u00e4ll!<\/h2>\n
Vi var n\u00e5gra stycken som pratade mycket Knut Lundmark<\/strong> i kv\u00e4ll. F\u00f6rhoppningsvis resulterar det i ett annorlunda ASTB-projekt p\u00e5 n\u00e4tet.<\/div>\n
Stay tune, som alltid.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sl\u00f6jornas dans i Vintergatan: Carinanebulosan avkl\u00e4dd i infrar\u00f6tt Astronomerna \u00e4r ett nyfiket sl\u00e4kte. De \u00e4lskar att l\u00e4tta p\u00e5 f\u00f6rl\u00e5ten kring stj\u00e4rnbildande nebulosor, sl\u00f6ja f\u00f6r sl\u00f6ja faller och avsl\u00f6jar alltmer sp\u00e4nnande strukturer d\u00e4r ute. Den mest detaljerade bilden hittills av Carinanebulosan kommer nu t ex\u00a0 fr\u00e5n ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT, Very Large Telescope: Tidigare ok\u00e4nda stj\u00e4rnor och… L\u00e4s mer »Nr 33 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27167"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27167"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27167\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27202,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27167\/revisions\/27202"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27167"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27167"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27167"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}