{"id":2717,"date":"2010-04-25T19:58:45","date_gmt":"2010-04-25T18:58:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=2717"},"modified":"2010-04-26T08:19:05","modified_gmt":"2010-04-26T07:19:05","slug":"nr-38-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/04\/25\/nr-38-2010\/","title":{"rendered":"Nr 38 2010"},"content":{"rendered":"

\n

Saturnus m\u00e5nar p\u00e5 pallen!<\/h2>\n

Som Malm\u00f6bo \u00e4lskar “man” naturligtvis Saturnus, inte minst f\u00f6r att det fantastiska essensf\u00f6retaget med planetens namn finns h\u00e4r sedan \u00e5r 1893 (grundat av den framsynte apotekaren Fritz Borg) och fortfarande, faktiskt,\u00a0 verkar (“v\u00e4rkar”?) i stan.<\/p>\n

Samtidigt som jag har mycket att ta igen som bloggare, s\u00e5 en tacksamhetens tanke till best\u00e4mmarna p\u00e5 Nasa som ytterligare en g\u00e5ng f\u00f6rl\u00e4ngt Cassini-farkostens studier<\/a> av v\u00e5r ringkransade\u00a0 j\u00e4ttegranne d\u00e4rute. Nu \u00e4r bortre parentesen satt till 2017, d\u00e5 Cassini ska specialobservera Saturnus under planetens sommarsolst\u00e5nd p\u00e5 norra halvklotet.<\/p>\n

Saturnus har i dag, om jag fattat det r\u00e4tt, minst 62 m\u00e5nar (m\u00f6rkertalet \u00e4r helt enkelt – astronomiskt!) , och nedan f\u00f6ljer tre av Nasa-farkostens, tycker jag, tre b\u00e4sta m\u00e5nbilder.<\/p>\n

\u00d6versta bilden visar den atmosf\u00e4rl\u00f6sa m\u00e5nen Dione fotad 2005 med den v\u00e4ldiga moderplaneten i bakgrunden, den mellersta \u00e4r tagen s\u00e5 sent som 13 februari i \u00e5r\u00a0 och visar m\u00e5nen Mimas med 10-milakratern Herschel och den understa “tv\u00e4ttsvamps”-bilden \u00e4r en kompositbild av m\u00e5nen Hyperion tagen med\u00a0 infrar\u00f6tt. gr\u00f6nt och ultraviolett filter (2005).<\/p>\n

Det \u00e4r en hel vetenskap att h\u00e5lla reda p\u00e5 Saturnus-m\u00e5narnas rotationer och v\u00e4xelverkan sinsemellan och med Saturnus sj\u00e4lvt. Tala om trekropparsproblem – i kubik!<\/p>\n

Fotocredit f\u00f6r samtliga tre bilder nedan : JPL\/NASA<\/p>\n

1.<\/span><\/h2>\n

\"\"<\/a> <\/span><\/h2>\n

2.<\/span><\/h2>\n

\"\"<\/a><\/strong><\/h2>\n

3.<\/span><\/h2>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Efterf\u00f6ljare till Tunguska<\/strong><\/h2>\n

Knappt hade Tunguska-sm\u00e4llen \u00e4gt rum 1908, f\u00f6rr\u00e4n det kunde varit dags igen: I dagarna f\u00f6r hundra \u00e5r sen, 9 maj 1910,\u00a0 passerade uppenbarligen\u00a0 en asteroid p\u00e5 30 meters diameter bara 0,6 m\u00e5navt\u00e5nd fr\u00e5n jorden. Asteroiden b\u00e4r i dag namnet 2007 JB21 (H = 25.4 mag, D \u2248 30 m) och klassas som ett “impact risk”-objekt, vilket g\u00f6r att teleskopen h\u00e5ller\u00a0 benh\u00e5rd koll p\u00e5 himlakroppen.<\/p>\n

30 meter \u00e4r ingenting att leka med, och s\u00e5 sent som i november i fjor var hon och sniffade i v\u00e5r utomlun\u00e4ra n\u00e4rhet igen.<\/p>\n

Bra rubrik i…<\/h2>\n

.. veckans nummer av min danska favorittidning Weekend Avisen:<\/p>\n

Eyjafjallakaos.<\/h3>\n

I artikeln erinras om att “Eyja” \u00e4r granne till kaos, allts\u00e5 en annan viril krater, som f\u00e5tt namna den elaka hondraken i Astrid Lindgens f\u00f6rn\u00e4mliga roman Br\u00f6derna Lejonhj\u00e4rta<\/em>:\"\"<\/a><\/p>\n

Katla.<\/p>\n

Jag s\u00e4ger inte mer s\u00e5 har jag ingenting sagt, inte mer \u00e4n att Islands Katla \u00e4r en lynnig dam –\u00a0 hon brukar h\u00e4nga p\u00e5 “Eyja” s\u00e5 ropa inte hej \u00e4nnu\u00a0 – \u00e4ven om ni som jag sett kondensslingorna efter flygplanen\u00a0 \u00f6ver det sydv\u00e4stsk\u00e5nska luftrummet i dag.<\/p>\n

Ibland korsade slingorna varandra s\u00e5 de p\u00e5minde om vissa scener ur Slaget om Storbritannien<\/em>.<\/p>\n

Olympiska ringar!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Supernovav\u00e4rldens olympiska ringar... Foto: <\/figcaption><\/figure>\n

I samband med att Hubble-teleskopet l\u00e4mnat ton\u00e5ren och nu g\u00e5r in i “20-\u00e5rskrisen” p\u00e5 allvar ber\u00e4ttar Robert Cumming p\u00e5 PopAsts hemsida om sin f\u00f6rk\u00e4rlek\u00a0 till Hubble-bilden av sm\u00e4llen i Lilla Magellanska molnet 1987.<\/p>\n

Bilden p\u00e5 trippelringarna \u00e4r mystisk och har fortfarande, erinrar Robert, inte f\u00e5tt sin definitiva f\u00f6rklaring.<\/p>\n

Citat fr\u00e5n PopAst-sajten:<\/p>\n

“Min favorit bland Hubbles uppt\u00e4ckter? Trippelringen runt supernovan 1987A<\/a>, utan tvekan. Jag hade sj\u00e4lv observerat samma ringar fr\u00e5n marken men inte kunnat f\u00f6rest\u00e4lla mig n\u00e5got s\u00e5 vackert och m\u00e4rkligt \u2013 och som f\u00f6rresten \u00e4nnu inte riktigt har f\u00f6rklarats.”<\/span><\/p>\n

<\/a><\/p>\n

<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Saturnus m\u00e5nar p\u00e5 pallen! Som Malm\u00f6bo \u00e4lskar “man” naturligtvis Saturnus, inte minst f\u00f6r att det fantastiska essensf\u00f6retaget med planetens namn finns h\u00e4r sedan \u00e5r 1893 (grundat av den framsynte apotekaren Fritz Borg) och fortfarande, faktiskt,\u00a0 verkar (“v\u00e4rkar”?) i stan. Samtidigt som jag har mycket att ta igen som bloggare, s\u00e5 en tacksamhetens tanke till best\u00e4mmarna… L\u00e4s mer »Nr 38 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2717"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2717"}],"version-history":[{"count":42,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2717\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2828,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2717\/revisions\/2828"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2717"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2717"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2717"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}