R\u00f6ntgenobservationerna \u00e4gde rum runt \u00e5rsskiftet 2010-2011.<\/p>\n
Jag har inte sett n\u00e5n bild so far, men de dyker naturligtvis upp i cyberrymden vad det lider. N\u00e4r HST, Hubble-teleskopet, senast 1997 f\u00e5ngade T Pyx blev resultatet detta:<\/p>\n
Det intressanta med oroliga stj\u00e4rnor av denna typ \u00e4r att professionella astronomer och amat\u00f6rer arbetar s\u00e5 bra ihop. I fjor startade AAVSO (American Association of Variable Star Observers) en global observationskampanj f\u00f6r att bevaka det nu aktuella utbrottet, det f\u00f6rsta p\u00e5 runt 35 \u00e5r.<\/p>\n P\u00e5 AAVSO hittar jag f\u00f6ljande fakta om T Pyx:<\/p>\n \u25ba T Pyx \u00e4r en av tio (!) k\u00e4nda<\/strong> rekurrenta novor i Vintergatans stj\u00e4rnmyller.<\/p>\n \u25ba Den hade utbrott 1890, 1902, <\/strong>1920, 1944, 1967 och s\u00e5 senast d\u00e5 i fjor\u00a0 n\u00e4r stj\u00e4rnan som v\u00e4rst n\u00e5dde magnituden 6-7.<\/p>\n \u25baT Pyx omges av en gasboll<\/strong> p\u00e5 en skenbar diameter av\u00a0 ~10″.<\/p>\n \u25ba Novans magnitud i vilol\u00e4ge (“quiescence”) har mellan<\/strong> 1890-2010 sjunkit fr\u00e5n B = 13.8 magn til\u00a0 B = 15.7 magn, vilket tyder p\u00e5 att n\u00e5got h\u00e4nder i ackretionsdisken runt stj\u00e4rnan, att mass\u00f6verf\u00f6ringen avtar. D\u00e4rf\u00f6r blir det ocks\u00e5 l\u00e4ngre hopp mellan de klassiska utbrotten. Vilket inte hindrar att det kan komma att SM\u00c4LLA rej\u00e4lt f\u00f6rr eller senare<\/p>\n \u25baJust nu ligger novan <\/strong>visuellt runt 13m<\/sup> och ljusstyrkan avtar sakta men s\u00e4kert.<\/p>\n AAVSO:s ljuskurvor fr\u00e5n uppg\u00e5ngen i fjor och den sakteliga nedg\u00e5ngen nu i januari\/februari ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n T Pyx \u00e4r ett bin\u00e4rt system med en vit dv\u00e4rg och en solliknande stj\u00e4rna drygt 3 000 ljus\u00e5r bort. Jag har sett spekulationer om att dv\u00e4rg-kompanjonen i systemet \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att n\u00e4rma sig Chandrasekar<\/strong>-gr\u00e4nsen (1,4 ggr solens massa) och d\u00e4rmed kan brisera som en supernova.<\/p>\n Pyxis \u00e4r latin f\u00f6r Kompassen, och stj\u00e4rnbilden \u00e4r synlig p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet.<\/p>\n F\u00f6r en tid sen hittade Christian Vestergaard <\/strong>denna f\u00f6rn\u00e4mliga bild p\u00e5 n\u00e4tet, ett tyskt kopparstick som visar hur folk diskuterar den stora kometen 1577, den som Tycho Brahe<\/strong> bevisade l\u00e5g l\u00e5ngt bortom m\u00e5nens bana.<\/p>\n S\u00e5 oerh\u00f6rt m\u00e4rkligt att Galileo Galilei <\/strong>v\u00e4grade acceptera Tychos m\u00e4tningar utan vidh\u00f6ll den gamla uttj\u00e4nta teorin om att kometer ingick i jordatmosf\u00e4ren. D\u00e4r bet sig Galilei i tummen!<\/p>\n Astronomerna v\u00e4ntar bara p\u00e5 att radioteleskopet SKA – Square Kilometre Array – ska byggas, i Sydafrika eller\u00a0 i Australien. Detta m\u00e5ste v\u00e4l snart bli avgjort?<\/p>\n Nya finansieringsid\u00e9er har presenterats, som inte \u00e4r l\u00e4nderrelaterat utan brukarrelaterat.<\/p>\n PS. Just nu, fredag em och kv\u00e4ll \u00e4r det n\u00e5tt mankemang med kontakten till pop.ast-sajten. Men den kommer f\u00f6rst\u00e5s ig\u00e5ng igen.<\/p>\n Miss Clerke var en lysande kompilator, sammanst\u00e4llare av fakta,\u00a0 mer s\u00e5 \u00e4n observerande astronom, och hon blev ocks\u00e5 hedersmedlem i Royal Astronomical Society f\u00f6r sitt arbete.<\/p>\n Notabelt \u00e4r att hennes bok numera\u00a0 finns att ta upp och l\u00e4sa p\u00e5 n\u00e4tet,<\/a> F\u00f6rsta upplagan kom1885, den fj\u00e4rde 1902.<\/p>\n I boken finns en fullkomligt enast\u00e5ende tabell \u00f6ver viktiga astronomiska h\u00e4ndelser under hela 1800-talet, med utvikningar b\u00e5de fram\u00e5t och bak\u00e5t. Den \u00e4r v\u00e4rd att ta till sig f\u00f6r att se vilka kvantumspr\u00e5ng som togs detta fantastiska sekel, d\u00e5 astronomin blev astrofysik p\u00e5 allvar.<\/p>\n Jag ska be att f\u00e5 \u00e5terge tabellen i sin helhet om n\u00e5gra W-bloggsnummer. Du kommer att bli helt matt i \u00f6gonen!<\/p>\n<\/div>\n Storlekens betydelse kan diskuteras i diverse fall, och tack till Lars Olefeldt<\/strong> som hittat en mycket pedagogisk sajt med olika j\u00e4mf\u00f6relser mellan stort och sm\u00e5tt.<\/a><\/p>\n Bl a citeras filosofen Bertrand Russell<\/strong>, som i en debatt om Guds existens frankt p\u00e5stod att det snurrade en tekanna mellan jorden och Mars. Ingen kunde motbevisa honom – tekannan \u00e4r f\u00f6r liten f\u00f6r att ses.<\/p>\n En typisk engelsk tekanna ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n God helg \u00f6nskas fr\u00e5n oss alla p\u00e5 W-bloggen till er alla i Astroland!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" R\u00f6ntgennebulosa runt T Pyx En sp\u00e4nnande nyhet p\u00e5 Astronomers Telegram \u00e4r, tycker jag, att Chandra-satelliten, som jagar h\u00e5rda fotoner i r\u00f6ntgenomr\u00e5et, hittat fram till en r\u00f6ntgenstr\u00e5lande nebulosa runt den rekurrenta novan T Pyxidis – en klassiker i novav\u00e4rlden sen farfarsfarfars tid, en nova som tidigare setts blossa upp ungef\u00e4r med 20-\u00e5riga mellanrum. R\u00f6ntgenobservationerna \u00e4gde rum… L\u00e4s mer »Nr 34 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27232"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27232"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27232\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27401,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27232\/revisions\/27401"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27232"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27232"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27232"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/hs-1997-29-c-web.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/800px-T-Pyx-Lightcurve-2011-Eruption-AAVSO1.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/877847632.png\")
<\/a><\/p>\nTychos komet p\u00e5 unikt tryck<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/Kopparstick-av-Kometen-15772-300x259.jpg\")
<\/a><\/p>\nPulsarer som m\u00e4tstockar runt\u00a0 Vintergatans svarta h\u00e5l<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/img-thing1-150x150.jpg\")
<\/a>Med radiopulsarer i n\u00e4rheten av <\/span>Sgr\u00a0A*<\/span>, Vintergatans centrala svarta h\u00e5l, g\u00e5r det i teorin att g\u00f6ra en m\u00e4ngd detaljrika m\u00e4tningar<\/a> av “rymdtidens” utseende och struktur, det svarta h\u00e5lets massa, spinnhastighet m m.<\/p>\nNOT or NOT to be…<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/notdomex-150x150.jpg\")
<\/a>Ett allm\u00e4nt tips: Kolla p\u00e5 Robert Cummigs<\/strong> popast.nu-sajt hur diskussionen g\u00e5r och besluten faller om NOT, det nordiska teleskopet p\u00e5 kanarie\u00f6n La Palma,<\/p>\nCongratulations,\u00a0 Miss Clerke!<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/m6s6aicjogoampxnh1a9dzzq7k4g1nnmorg16ui5axa4w4n1jo82zozjlavyxl.png\")
<\/a>Eftersom 10 februari \u00e4r brittiska legenden Agnes Mary Clerkes<\/strong> f\u00f6delsedag – hon f\u00f6ddes denna dag 1842 – t\u00e4nkte jag sl\u00e5 ett slag f\u00f6r\u00a0 hennes i alla avseenden betydande bok\u00a0 A Popular History of Astronomy in the Nineteenth Century – <\/em>en av milstolparna i beskrivningen av f\u00f6rrf\u00f6rra seklets astronomi.<\/p>\nN\u00e5got beror det p\u00e5 storleken…<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/redouteroserk6-300x217.jpg\")
<\/a><\/p>\n