{"id":27287,"date":"2012-02-12T17:23:09","date_gmt":"2012-02-12T16:23:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=27287"},"modified":"2012-02-12T18:22:30","modified_gmt":"2012-02-12T17:22:30","slug":"nr-35-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/02\/12\/nr-35-2012\/","title":{"rendered":"Nr 35 2012"},"content":{"rendered":"

Strindbergs astronomi i dagens Kvällsposten<\/h2>\n

August Strindbergs <\/strong>astronomiska utblickar och infall uppmärksammas titt som tätt av W-bloggsredaktören i diverse sammanhang: i föredrag (närmast 11 april 2012 på högskolan i Kristianstad), i Strindbergssällskapets årsbok Strinbergiana <\/em>senast – och i dag på kultursidan, Kvällsposten.<\/em><\/a> Ett verkligt flott uppslag signerat KvP:s nye kulturchef Christel Persson<\/strong>.<\/p>\n

Om inte för den lysande textens skull, så kolla gärna in den nytagna bilden av Expressens<\/em> fotograf Kristoffer Wikström<\/strong> på Strindbergs teleskop, inköpt av författaren i augusti1909. Teleskopet tronar fortfarande på Strindbergmuseet i Blå tornet, Drottningsgatan 85, Stockholm.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I ett brev till vännen – astronomen och fysikern – Vilhelm Carlheim-Gyllensköld<\/strong> skriver han: ”Nu har jag en tub 150 ggr, med lantmätarstativ,skruv o.d.”<\/p>\n

Under hela det första årtiondet av 1900-talet fascinerades Strindberg av fenomenen på  stjärnhimlen – inte minst Nova Persei 1901 – och hade en i högsta grad oortodox syn på de celesta tingen. Bevisat inte minst av Ockulta dagboken<\/em>, som utkommer 2 maj i år i Nationalupplagan av Strindbergs samlade "värkar".<\/p>\n

Det ska bli mycket spännande att se Ett drömspel <\/em>på Malmö-Intiman om några veckor (premiär 17 mars). Hur hanterar en regissör i dag som Kjersti Horn<\/strong> Indras dotter och hennes entré på jorden, som i Strindbergs text sker närmast med hjälp av ett "ufo"?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Mer kultur på Tycho Brahe-obsis<\/h2>\n

Vi blev lite tända av den trevliga litteraturkvällen på TB-obsis i december i våra nya lokaler och går nu vidare i "crossover"-tänket:<\/p>\n

\u25ba Inför och under kommande påsk<\/strong> hoppas vi på en konstutställning på TBO med Tora Greves <\/strong>rymdinspirerade textilkonst och Iris Brinkborgs<\/strong> astroinspirerade akvareller.<\/p>\n

\u25ba Och kvällen 16 oktober är redan spikad<\/strong> för visning av koreografen Rolf Hepps<\/strong> Aniara-<\/em>balett (musik: Ralph Lundsten<\/strong>), som SVT spelade in från Malmö Stadsteater en gång. Rolf kommer själv att vara på plats för att introducera och intervjuas. Här hoppas vi på samarbete med andra kulturföreningar.<\/p>\n

Kultur och astronomi hör ihop!<\/p>\n

Venusdygnet saktar upp<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det har varit tyst på Venus-fronten en tid, men nu dyker uppgifter upp som pekar på att Venus-dygnet har saktat ner med 6,5 minuter.<\/p>\n

Det är Christian Vestergaard<\/strong> som hittat uppgiften, som bygger på mätningar av NASA:s äldre Magellan-sond  respektive européernas Venus Express som snurrat runt den dimhöljda planeten i fyra år.<\/p>\n

Magellan-dygnet på tidigt 1990-tal uppgick till 243,0185 jorddygn, vilket alltså bromsats upp drygt 6 minuter.<\/p>\n

Dagsnoteringen blir då denna enligt forskarna i en färsk Icarus<\/em>-rapport<\/a>:<\/p>\n

243,023 ± 0,002 d<\/p>\n

Orsakerna bakom kan vara flera.<\/p>\n

På Venus Express egen hemsida finns en bra release<\/a>, som pedagogiskt berättar hur skillnaden mätts upp. Där frågas rentav om Venus har lagt in en ny växel.<\/p>\n

Hör ljudet från Krabbnebulosan!<\/h2>\n

\"\"<\/a>På Londonfödde, sen länge Australien-verksamme astronomen Paul Francis webb<\/a> framgår att till en av hans specialiteter hör "novel interactive teaching techniques", och syn för sägen – snarare HÖRSÄGEN – är hans helt otroliga transponeringar av elektromagnetiska vågor från kosmos till för människan hörbara ljud.<\/p>\n

Genom att konvertera de elektromagnetiska vågorna och dra ner frekvensen med 1,75 biljoner gånger (1 biljon = 1012<\/sup>), så öppnar sig en sorts radiofönster för oss.<\/p>\n

Francis har både kometer, månar, nebulosor typ Orions, planetariska nebulosor, quasarer, supernovaretser m m på sitt lyssnarprogam.<\/p>\n

Om jag får rekommendera en speciell avlyssning, så är det klassiska "Krabban", M1.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ju häftigare objekt vi rattar in (supernovarester, quasarer), desto högre och intensivare ljud, Orionnebulosan låter desto mera bas.<\/p>\n

På sin webb berättar Paul Francis också om hur han rent tekniskt gått till väga – detta borde intressera ASTB:s samarbetspartner i SIK, Skånska Ingenjörsklubben.<\/p>\n

\u25ba En förmodligen idiotisk fråga från min sida:<\/strong>
\n\tOm man kan göra ljud av dessa fotoner, kan man då också gå bakvägen – göra "bilder" av denna sortens ljud? Jag har inte vågat maila Paul Francis om saken – ännu.<\/p>\n

Hubbles rekurrenta nova<\/h2>\n

Apropå den rekurrenta novan i Andromeda-galaxen, som  Edwin Hubble<\/strong> ursprungligen upptäckte 1923 och då klassade som en vanlig nova (se W-bloggen nr 32 2012), har bilder nu offentliggjorts på "nu" och "då":<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Novans nya explosion, därav begreppet rekurrent nova, upptäcktes från början av två japanska amatörastronomer Koichi Nishiyama <\/strong>och Fujio Kabashima<\/strong>, och sen kopplades proffsen in i form av Allen Shafter<\/strong> (San Diego State University).  Mike Bode, Matt Darnley<\/strong> (Liverpool John Moores University, UK), Robin Ciardullo <\/strong>(Penn State) och  Francois Schweizer<\/strong> (Carnegie Observatories).<\/p>\n

Det var Schweizer som grävde fram Hubbles gamla plåt, som alltså bevisar att här har vi en rekurrent nova med nästan 90-årig period.<\/p>\n

Unga pulsarupptäckare<\/h2>\n

I USA drivs ett ungdoms\/skol-inriktat pulsarletarprojekt kallat Pulsar Search Collaboratory<\/a>, som utgår från radioastronomernas National Radio Astronomy Observatory, Green Bank, W.Va.<\/p>\n

Senast har ett par ungdomar – de flesta tjejer – upptäckt två pulsarer, den senare en svårflirtad millisekund-pulsar som snurrar drygt 300 ggr i sekunden.<\/p>\n

På bilden ser vi de unga pulsarupptäckarna Jessica Pal, <\/strong>16,  och Hannah Mabry, <\/strong>17,  från Rowan County Senior High School i delstaten Kentucky, som nu får sina namn inskrivna i rullorna.<\/p>\n

Snyggt jobba!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Dagens predikotext av Charles Darwin<\/h2>\n

Tack till Lars Olefeldt<\/strong>, som hittar detta citat av Charles Darwin<\/strong> (vars son George Darwin<\/strong> ju faktiskt var astronomprofessor i Cambridge på 1800-talet);<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Read more here: http:\/\/www.kentucky.com\/2012\/02\/05\/2057225\/rowan-county-high-schoolers-make.html#storylink=cpy<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Strindbergs astronomi i dagens Kvällsposten August Strindbergs astronomiska utblickar och infall uppmärksammas titt som tätt av W-bloggsredaktören i diverse sammanhang: i föredrag (närmast 11 april 2012 på högskolan i Kristianstad), i Strindbergssällskapets årsbok Strinbergiana senast – och i dag på kultursidan, Kvällsposten. Ett verkligt flott uppslag signerat KvP:s nye kulturchef Christel Persson. Om inte för… L\u00e4s mer »Nr 35 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27287"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27287"}],"version-history":[{"count":54,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27287\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27345,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27287\/revisions\/27345"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27287"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27287"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27287"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}