I sina b\u00e4sta stunder \u00e4r Zlatan ett m\u00e5lspottande geni, och m\u00e5lproduktionen f\u00f6ljer, som vi ser, en kantig sinuskurva med omissk\u00e4nligt drag av v\u00e5r favoritstj\u00e4rnbild.<\/p>\n Jag tror ocks\u00e5 att f\u00f6rm\u00f6rkelsevariabel- och exoplanetjagande astronomer k\u00e4nner igen transitbeteendet.<\/p>\n Vet Zlatan om detta sj\u00e4lv?<\/p>\n Japanska astronomer knutna till Nagoya University har r\u00e4knat och r\u00e4knat <\/a>och simulerat och simulerat med sina superdatorer och kommit fram till att rymden mellan galaxerna, den intergalaktiska sf\u00e4ren, \u00e4r spr\u00e4ngfylld av ok\u00e4nd m\u00f6rk materia.<\/p>\n Galaxer har ingen fast yttre gr\u00e4ns utan denna tunnas ut och glider \u00f6ver i den m\u00f6rka materien, som klistrar fast vid f\u00f6rsta b\u00e4sta angr\u00e4nsande galax.<\/p>\n Mysteriet m\u00f6rkn… djupnar!<\/p>\n Tack \u00e4n en g\u00e5ng till Calle Erlandsson<\/strong> i LASK (Lunds Akademiska Schackklubb), som fungerat som W-bloggens uts\u00e4nde i Moskva.<\/span> – Vi festade i dagarna fyra 8-11 februarimed v\u00e4rldens \u00e4ldste schackstorm\u00e4stare Jurij Averbach<\/strong>, som fyllde 90 bast 8.2.2012. Tre ordentliga banketter med m\u00e4ngder av mat och dryck samt en mera privat tillst\u00e4llning.<\/span><\/span> – Jurij vann bl.a. sovjetm\u00e4sterskapet 1954 i tuff konkurrens med v\u00e4rldens b\u00e4sta spelare. Han \u00e4r ocks\u00e5 schackhistoriker och f\u00f6rfattare till massor av b\u00f6cker, speciellt om slutspel.<\/span><\/span><\/p>\n – Dagen till \u00e4ra fick han en stj\u00e4rna uppkallad efter sig \u2013 tyv\u00e4rr \u00e4r mitt foto av certifikatet inte s\u00e4rskilt skarpt. Rekt. 164,745625 <\/span><\/span><\/p>\n Dekl. – 10, 99497222\u00a0 (nr 217198\/28597)<\/span> I detta fall tycker jag vi utan krusiduller kan godk\u00e4nna kommersen med stj\u00e4rnnamnande. Christian Vestergaard <\/strong>har snappat upp att den amerikanske amat\u00f6rastronomen Manfred “Fred”\u00a0 Bruenjes<\/strong> nyligen – fredag 10 februari – uppt\u00e4ckte en komet, som f\u00e5tt beteckningen C\/2012 C2 (Bruenjes).<\/p>\n P\u00e5 Briuenjes sajt st\u00e5r hela ber\u00e4ttelsen <\/a>om hur uppt\u00e4ckten gick till och hur han jobbade fram uppt\u00e4ckten.<\/p>\n Bruenjes driver sen l\u00e4nge Moonglow Observatory och bor i Warrensburg, Missouri, USA.<\/p>\n Congratulations to the discovery!<\/p>\n Mer kometer!<\/p>\n Men inte bara svansarna, \u00e4ven bilder av himlakroppens k\u00e4rna och coma g\u00f6r att astronomer i dag klassar objektet som en “huvudb\u00e4ltes-komet” – inte den f\u00f6rst uppt\u00e4ckta, inte den sist uppt\u00e4ckta heller.<\/p>\n Spektrala studier visar p\u00e5 fr\u00e5nvaro av CN-molekyler men v\u00e4l n\u00e4rvaro av H2<\/sub>O.<\/p>\n Sannolikt tillh\u00f6r himlakroppen den s\u00e5 kallade Beagle-familjen, till vilken en annan huvudb\u00e4ltes-komet – 133P\/Elst-Pizarro – \u00e4ven h\u00f6r.<\/p>\n Den finns inte \u00f6verdrivet m\u00e5nga k\u00e4nda exempel av denna sortens objekt, hybrider mellan asteroider och kometer,\u00a0 mellan Mars och Jupiter. En “k\u00e4ndis” som Pan-STARRS1 dokumenterat heter La Sagra.<\/p>\n Och tack till Christel Kampmark<\/strong> f\u00f6r detta krasst realistiska bidrag:<\/p>\n Zlatan inspirerad av Cassiopeia! P\u00e5passlige W-bloggsl\u00e4saren\/medarbetaren (se nedan) Calle Erlandsson fick morgonteet i fel strupe n\u00e4r han i morse s\u00e5g Sydsvenskan och tidningens utr\u00e4kning av Zlatans m\u00e5lproduktion f\u00f6r Milan: I sina b\u00e4sta stunder \u00e4r Zlatan ett m\u00e5lspottande geni, och m\u00e5lproduktionen f\u00f6ljer, som vi ser, en kantig sinuskurva med omissk\u00e4nligt drag av v\u00e5r favoritstj\u00e4rnbild. Jag tror… L\u00e4s mer »Nr 37 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27391"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27391"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27391\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27439,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27391\/revisions\/27439"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27391"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27391"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27391"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/Zlatan_Cassiopeia_SDS_120214_ettan.jpg\")
<\/a><\/p>\nM\u00f6rk materia mellan galaxer<\/h2>\n
Storm\u00e4stare med egen stj\u00e4rna<\/h2>\n
\n<\/span><\/p>\n
\n<\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\nKoordinaterna f\u00f6r stj\u00e4rnan: <\/span><\/span><\/p>\n
\n<\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n<\/span><\/span><\/p>\nAmat\u00f6r uppt\u00e4ckte ny komet<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nEn mystisk aster.. f\u00f6rl\u00e5t komet!<\/h2>\n
<\/a>Med hj\u00e4lp av v\u00e4rldens st\u00f6rsta “Instamatic”, Pan-STARRS1-kameran p\u00e5 Hawaii, har forskare gett sig p\u00e5 asteroiden P\/2006 VW139 och unders\u00f6kts dess m\u00e4rkliga kometliknande struktur<\/a> med en antisvans riktad fr\u00e5n solen och en svans riktad l\u00e4ngs himlakroppens omloppsbana.<\/p>\nTack f\u00f6r denna tisdag!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"