{"id":27500,"date":"2012-02-19T16:52:47","date_gmt":"2012-02-19T15:52:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=27500"},"modified":"2012-02-19T21:00:30","modified_gmt":"2012-02-19T20:00:30","slug":"nr-39-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/02\/19\/nr-39-2012\/","title":{"rendered":"Nr 39 2012"},"content":{"rendered":"

Flareg\u00e5tan Sgr A* – forskning p\u00e5g\u00e5r!
\n<\/span><\/span><\/h2>\n

Forskare knutna till NASA:s Chandra-sond (Chandra X-ray Observatory) har gett sig sj\u00e4lva i uppdrag att under 2012 specialstudera SgrA* (= Sagittarius A*)<\/a>, allts\u00e5 det svarta h\u00e5let i Vintergatans centrum, och framf\u00f6r allt f\u00f6lja de dagliga flareutbrotten. F\u00f6r n\u00e5gra dagar sen kom \u00e4nnu mer info om dessa fenomen, som KAN f\u00f6rklaras\u00a0 av miljarders miljarder asteroider och kometer som st\u00f6rtar in mot h\u00e5let och som orsakar uppflammandena i r\u00f6ntgenomr\u00e5det i stort sett dagligen.
\n<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Fakta om dessa unika utbrott:<\/span><\/p>\n

\u25ba De \u00e4ger rum under ett par timmar<\/strong> och deras ljusstyrka i r\u00f6ntgenomr\u00e5det kan variera mellan n\u00e5gra ggr till 100 ggr det “normala”.<\/span><\/p>\n

\u25ba\u00a0 Id\u00e9n om infallande asteroider <\/strong>\u00e4r naturligtvis ifr\u00e5gasatt i forskarsamh\u00e4llet, men Kastytis Zubova <\/strong>vid universitetet i Leicester vidh\u00e5ller teorin om att det runt SgrA* snurrar ett b\u00e4lte med miljarder av sm\u00e5planeter och kometer\u00a0 som det svarta h\u00e5let\u00a0 sugit ut fr\u00e5n omgivande stj\u00e4rnor.<\/span><\/p>\n

\u25ba Asteroiderna b\u00f6r, n\u00e4r de sugs in,<\/strong> ha en storlek p\u00e5 minst 10 km:s radie f\u00f6r att Chandra ska uppf\u00e5nga de dramatiska d\u00f6dsryckningarna.<\/span><\/p>\n

\u25ba Biljoner asteroider kan ha dragits in<\/strong> i det svarta h\u00e5let och dess omgivning under Vintergatans 10 miljarder \u00e5r l\u00e5nga liv.<\/span><\/p>\n

\u25ba Observationer i form av ljusekon indikerar<\/strong> dessutom att ett gigantiskt r\u00f6ntgenutbrott kan ha \u00e4gt rum f\u00f6r runt 100 \u00e5r sen – resultat av en st\u00f6rre planets \u00e4ndalykt?<\/span><\/p>\n

I snart 40 \u00e5r har astronomerna bevakat skeendena h\u00e4r mitt i Vintergatans centrum och hela denna historia\u00a0 om det svarta h\u00e5let och Vintergatscentrumets fysik \u00e4r som en sp\u00e4nnande kriminalroman. Jag har ju l\u00e4st p\u00e5 Harlow Shapleys <\/strong>grundskrifter (Galaxies, The inner metagaaxy<\/em>) i vilka han sammanfattade\u00a0 kunskaperna fram till 50-talets mitt, framf\u00f6r allt hur komplicerat det var att fastst\u00e4lla avst\u00e5ndet till k\u00e4rnan i Vintergatan som d\u00e5 – f\u00f6r femtio \u00e5r sen – ans\u00e5gs ligga p\u00e5 cirka 8 kpc fr\u00e5n oss (27 000 ljus\u00e5r ungef\u00e4r).<\/span><\/p>\n

Det finns naturligtvis en f\u00f6rhistoria bakom uppt\u00e4ckten 1974 av Sgr A* av radioastronomerna vid Green Bank,\u00a0 Bruce Balick<\/strong> och R L\u00a0 Brown<\/strong>, som anv\u00e4nde sig av interferometerteknik. Deras klassiska uppt\u00e4ckarrapport bar titeln \u201cIntense Sub-arcsecond Structure in the Galactic Center\u201d.<\/span><\/p>\n

I dag utforskas omr\u00e5det \u00f6ver alla k\u00e4nda<\/span> v\u00e5gl\u00e4ngder (utom i det optiska, vilket f \u00f6 \u00e4r meningsl\u00f6st), och 100.tals forskare i v\u00e4rlden \u00e4r sysselsatta med det svarta h\u00e5let. I Tyskland har vi rent av ett Galactic Centre Research-kontor<\/a> knutet till Max Planck-institutet. och d\u00e4r fann jag denna bild p\u00e5 ett flare-utbrott “live”:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ett hyperaktuellt problem bland v\u00e5r vetenskaps teoretiker \u00e4r hur stj\u00e4rnbildning \u00e4ger rum i n\u00e4rheten av SgrA* och vad som konstituerar ett infallande gas\/stoft-moln och dess fragmentisering<\/a> i solar.
\n<\/span><\/p>\n

Den som surfar runt i cyberrymden uppt\u00e4cker massor av sp\u00e4nnande material om SgrA*<\/span>, inte minst hur stj\u00e4rnorna r\u00f6r sig runt h\u00e5let.<\/p>\n

Ett svart h\u00e5l UTANF\u00d6R galaxen!<\/h2>\n
\n

– Ett supermassivt svart h\u00e5l sv\u00e4var omkring utanf\u00f6r galaxen ESO 243-49, tipsar Christian Vestergaard<\/strong>.
\n<\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r Hubble-teleskopet som kommit uppt\u00e4ckten p\u00e5 sp\u00e5ren<\/a>, som naturligtvis \u00f6verraskar. Svarta h\u00e5l f\u00f6rknippas med galaxers centrala partiet, inte deras utkanter.<\/span><\/span><\/p>\n

Just av detta sk\u00e4l anses denna galax “snedf\u00f6rdelning” bero p\u00e5 att det svarta h\u00e5let \u00e4r den sista \u00f6verlevande resten av en dv\u00e4rggalax, som slukats av den st\u00f6rre vintergatskannibalen.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/div>\n<\/div>\n

Kanadicker jokar med j\u00e4nkar<\/span><\/h2>\n

\"\"<\/a><\/span>Ett sk\u00e4mt i Albert Einsteins<\/strong> anda!<\/span><\/p>\n

“When NASA first started sending up astronauts, they quickly discovered that ballpoint pens would not work in zero gravity. To combat the problem, NASA scientists spent a decade and $12 billion to develop a pen that writes in zero gravity, upside down, underwater, on almost any surface including glass and at temperatures ranging from below freezing to 300 C. The Russians used a pencil.”<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

(Efter ett tips av Lars Olefeldt<\/strong>)<\/span><\/p>\n

Novauppt\u00e4ckt p\u00e5 Mallorca<\/span><\/h2>\n

Det h\u00e4nder\u00a0 titt som t\u00e4tt att novor uppt\u00e4cks i M31, Andromedagalaxen, och nu har det h\u00e4nt igen<\/a>.<\/span><\/p>\n

Det skojiga denna g\u00e5ng \u00e4r att uppt\u00e4ckten skett i Europa – p\u00e5 Mallorca!<\/p>\n

Uppt\u00e4ckarmagnituden 16 februari var cirka 17,5m<\/sup> och novan ligger i M31:s skiva.<\/p>\n

Misst\u00e4nkt virus<\/h2>\n

\"\"<\/a>\u00c4nnu s\u00e5 l\u00e4nge g\u00e5r det inte att vaccinera sig 100-procentigt mot virus i cyberrymden, och vi misst\u00e4nkte sen Thomas Karlsson<\/strong> tipsat oss att n\u00e5tt var p\u00e5 g\u00e5ng, varf\u00f6r vi sl\u00e4ckte ner h\u00e4rom dan.<\/p>\n

Tack till Peter Linde<\/strong>, som f\u00e5tt fart p\u00e5 hjulen igen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Flareg\u00e5tan Sgr A* – forskning p\u00e5g\u00e5r! Forskare knutna till NASA:s Chandra-sond (Chandra X-ray Observatory) har gett sig sj\u00e4lva i uppdrag att under 2012 specialstudera SgrA* (= Sagittarius A*), allts\u00e5 det svarta h\u00e5let i Vintergatans centrum, och framf\u00f6r allt f\u00f6lja de dagliga flareutbrotten. F\u00f6r n\u00e5gra dagar sen kom \u00e4nnu mer info om dessa fenomen, som KAN… L\u00e4s mer »Nr 39 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27500"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27500"}],"version-history":[{"count":115,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27500\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27635,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27500\/revisions\/27635"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27500"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27500"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27500"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}