Men skarpsynte Argelander s\u00e5g fel. Vad han s\u00e5g vet jag inte, men det var inte resterna efter Tychos sm\u00e4ll som i max hade magnituden -4 (ungef\u00e4r som Venus) och sen rasade minst 22 magnituder.<\/p>\n
En som f\u00f6rs\u00f6kte ringa in supernovan och supernovaresten p\u00e5 40-talet, mitt under brinnande krig, var Walter Bade, den tyske astronome<\/a>n som verkade\u00a0 i USA och som kom hemligheten p\u00e5 sp\u00e5ren n\u00e4r han fr\u00e5n 60-tummaren p\u00e5 Mount Wilson\u00a0 gav oss denna bild – Tychos stj\u00e4rna b\u00f6r ha funnits n\u00e5nstans inom cirkeln. Tittips; Klicka p\u00e5 bilden!<\/p>\n Det var n\u00e4ra men \u00e4nd\u00e5 inte…<\/p>\n Walter Baade hade fullkomligt klart f\u00f6r sig n\u00e4r han p\u00e5pekade i sin rapport 1945, i vilken han analyserade Tychos och andra astronomers ljusstyrkebest\u00e4mningar, att novaresten var om\u00f6jlig att spana in f\u00f6r t ex 100-tummaren p\u00e5 Mount Wilson p\u00e5 grund av stj\u00e4rnexplosionens\u00a0 h\u00f6ga deklination (+64o<\/sup>)\u00a0 men att Mount Palomars 200-tummare – i g\u00e5ng 1948 – borde se resterna. D\u00e5 hade sen 20-talet astronomer av kalibern Knut Lundmark, Rudolph Minkowski<\/strong> och Milton Humason <\/strong>f\u00f6rg\u00e4ves letat och letat.<\/p>\n Enligt Baade 1945 borde supernovaresten, med hans k\u00e4nnedom om supernovors expansionshastighet, vara ungef\u00e4r 2 b\u00e5gminuter bred.<\/p>\n Det som h\u00e4nde var att 1952 fick radioastronomerna Hanbury Brown <\/strong>och C Hazard<\/strong> korn p\u00e5 en radiok\u00e4lla i det m\u00e4sst\u00e4nka omr\u00e5det p\u00e5 v\u00e5gl\u00e4ngden 158.5 MHz, och sen gick jakten ig\u00e5ng p\u00e5 allvar:<\/p>\n N\u00e4r radioastronomerna gjort sitt jobb, var det upp till “optikerna” p\u00e5 Mount Palomar att identifiera askan efter B Cas, som ocks\u00e5 hittades men inte f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 60-talet, och i dag \u00e4r B Cas de flesta rymdbaserade teleskops favoritobjekt. H\u00e4r \u00e4r en binge bilder:<\/p>\n \u25ba WISE – Wide-field Infrared Survey Explorer – visar i infrar\u00f6tt<\/strong> stj\u00e4rnsm\u00e4llen som r\u00f6da fl\u00e4cken t v. Rymdteleskopet stallades f\u00f6r i dagarna ett \u00e5r sen.<\/p>\n \u25ba Chandras och Hubble-teleskopets granskning<\/strong> 2004 s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n Stj\u00e4rnan Tycho G anses vara den \u00f6verlevande ganska normala stj\u00e4rnan i det bin\u00e4ra system, som Tychos novasystem utgjorde.<\/p>\n \u25ba FERMIS gammastr\u00e5lande stilstudie <\/strong>g\u00e5r inte heller av f\u00f6r hackor:<\/p>\n B Cas\/Tychos nova i sammanfattning:<\/p>\n \u25ba\u00a0 Vi r\u00f6r oss med en Typ Ia-sm\u00e4ll<\/strong> med en vit dv\u00e4rg som exploderar efter att ha passerat Chandrasekar<\/strong>-gr\u00e4nsen 1,4 solmassor – materien sugs in fr\u00e5n en tvillingsol. \u25ba 2004 uppt\u00e4cktes tvillingsolen, en G2-stj\u00e4rna <\/strong>ungef\u00e4r som v\u00e5r egen sol.Tycho G:s flygfart i dag \u00e4r h\u00f6g, 136 km\/s – mer \u00e4n fyra ggr andra stj\u00e4rnors hastighet i n\u00e4rheten.<\/p>\n \u25ba 2008 identifierades ett ljuseko<\/strong> med hj\u00e4lp av Subaru-bj\u00e4ssen p\u00e5 Hawaii; ekot bekr\u00e4ftar av Tychos nova var en sm\u00e4ll i klassen SNe Ia.<\/p>\n \u25ba Avst\u00e5ndet till B Cas ligger<\/strong> n\u00e5nstans i spannet 8000-9800 ljus\u00e5r.<\/p>\n Det har onekligen h\u00e4nt en del sen Tycho Brahe gav oss sin klassiska novabild fr\u00e5n Herretads sk\u00e5nska horisont och blev en v\u00e4rldsber\u00f6mdhet p\u00e5 kuppen.<\/p>\n \u00c4n en g\u00e5ng tack till Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong>, som hittade denna ramsa i DN<\/em>: Det b\u00f6rjar falla p\u00e5 plats en hel del material till en t\u00e4nkt Knut Lundmark<\/strong>-hemsida, som vi vill s\u00e4tta fart p\u00e5 i samband med v\u00e5rt 75-\u00e5rsjubileum i slutet av april. Senast i dag fick jag \u00f6vermailat ett par rariteter fr\u00e5n Lick-observatoriet i Californien, Mount Hamilton, i vars arkivg\u00f6mmor finns de loggb\u00f6cker i vilka\u00a0 Lundmark och han kolleger inf\u00f6rde sina observationer.<\/p>\n Jag \u00e4r mycket tacksam till Tony Misch <\/strong>vid observatoriets historiska avdelning, som d\u00e5 och d\u00e5 k\u00f6r upp p\u00e5 berget och gr\u00e4ver i arkiven, som ber\u00e4ttar en del om vardagskneget f\u00f6r en astronom d\u00e4r p\u00e5 1920-talet. Lundmark arbetade bl a med den s\u00e5 kallade Mills Spectrograph, som var kopplad till 36-tummaren p\u00e5 observatoriet. Svensken t o m intresserade sig f\u00f6r Polaris!<\/p>\n Som b\u00e4st h\u00e5ller \u00e4ven h\u00e4r p\u00e5 hemmaplan\u00a0 Peter Hemborg<\/strong> p\u00e5 med att scanna in en del brev till Lundmark.<\/p>\n Lars Olefeldt <\/strong>har fyndat i cyberrymden och sett att japanerna leker med att runt 2050 vara klara med en hiss upp till en rymdplattform<\/a> 30 000 km upp.<\/p>\n F\u00f6retaget bakom id\u00e9n heter Obayshi, och hissen f\u00f6resl\u00e5s\u00a0 byggas i superstarka kolbaserade “nanotuber”. P\u00e5 jorden ska hisschaktet f\u00f6rankras i en undervattenskonstruktion i Stilla havets botten.<\/p>\n Ute i rymden m\u00e5ste av dynamiska sk\u00e4l finnas en m\u00e4ktig motvikt.<\/p>\n Det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag sett s\u00e5na h\u00e4r id\u00e9er presenteras, men det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag sett konkreta id\u00e9er.<\/p>\n Science fiction i dag, verklighet i morgon.<\/p>\n Vi har n\u00e5got dragit ner\u00a0 p\u00e5 tempot p\u00e5 W-bloggen senaste dagar,\u00a0 men vi ska b\u00e4ttra oss – bara Virusguden st\u00e5r oss bi!<\/span><\/span><\/p>\n I st\u00e4llet fick det bli n\u00e5gra rader om TBO och projektet Rymdungarna i dagens utg\u00e5va av Sk\u00e5nska Dagbladet.<\/em><\/p>\n B Cas – var var du? Sen Tychos supernova aka B Cassiopeia\/SN 1572\/3C 10 tonat ut 1573-74, det vill s\u00e4ga blivit osynlig f\u00f6r blotta \u00f6gat, var det tyst om stj\u00e4rnan och dess rester i n\u00e4stan fyrahundra \u00e5r. Jag har en gammal bok, fr\u00e5n 1890-talet, i vilken det p\u00e5st\u00e5s att stj\u00e4rnan B Cas hade identifierats av… L\u00e4s mer »Nr 43 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27763"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27763"}],"version-history":[{"count":73,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27763\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27996,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27763\/revisions\/27996"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27763"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27763"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27763"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/t2png1-189x300.gif\")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/600px-SN_1572_Tychos_Supernova-300x300.jpg\")
‘<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/hs-2004-34-a-web_print.jpg\")
<\/a>:<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/HighLightID_1168-300x225.jpg\")
<\/a><\/p>\n
\n\u25ba Gasen i sf\u00e4ren rusar ut <\/strong>med en hastighet runt 9 000 km\/se. \u00c4ven l\u00e4gre siffra, 5 000 km\/s, n\u00e4mns.<\/p>\n\u00c4nnu en planetramsa<\/h2>\n
\n“Men vad trist med jul,s\u00e4rskilt utan n\u00e5gra paket.”<\/p>\nLundmark-webben<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/Lundmark-1-264x300.jpg\")
<\/a><\/p>\nEn hiss som till himla b\u00e4r…<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/news20120220_02.jpg\" "\\"Ill:")
<\/a><\/p>\nFlott tysk hemsida<\/h2>\n
\n<\/span><\/span><\/div>\n
\n<\/span><\/span><\/div>\n
\n<\/a><\/div>\nTack f\u00f6r denna helg<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/venus_moon_jupiter_2-26-2012_manila_Jv_Noriega.jpeg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"