{"id":27871,"date":"2012-02-27T17:03:52","date_gmt":"2012-02-27T16:03:52","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=27871"},"modified":"2012-02-27T23:15:45","modified_gmt":"2012-02-27T22:15:45","slug":"nr-44-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/02\/27\/nr-44-2012\/","title":{"rendered":"Nr 44 2012"},"content":{"rendered":"<h2>Spana in &#8220;Skid\u00e5kar-nebulosan&#8221;!<\/h2>\n<p>Orion \u00e4r en fantastisk stj\u00e4rnbild, som inneh\u00e5ller i stort sett allt &#8211; framf\u00f6r allt i nebulosav\u00e4g. Kronan p\u00e5 verket \u00e4r sj\u00e4lvklart M42 med omkringliggande nebulositeter.<\/p>\n<p>En flott bild fick <strong>Christian Vestergaard<\/strong> korn p\u00e5 i helgen. Upphovsman \u00e4r <strong>Stefano Arrigon<\/strong>i fr\u00e5n italienska Lisson, Stefano som gett oss tillst\u00e5nd att anv\u00e4nda bilden nedan. KLICKA p\u00e5 bilden s\u00e5 f\u00e5r du upp all grannl\u00e5ten!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/Orion-Nebula-by-Stefano-Arrigoni22.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-27892\" title=\"Foto: Stefano Arrigoni\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/Orion-Nebula-by-Stefano-Arrigoni22-210x300.jpg\" alt=\"\" width=\"210\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/Orion-Nebula-by-Stefano-Arrigoni22-210x300.jpg 210w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/Orion-Nebula-by-Stefano-Arrigoni22.jpg 710w\" sizes=\"(max-width: 210px) 100vw, 210px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Stefano finns lite \u00f6verallt p\u00e5 n\u00e4tet, det \u00e4r bara att surfa in p\u00e5 hans namn och jaga bildupplevelser.<\/p>\n<p>Bilden visar klassiska Orionnebulosan (M42) men ocks\u00e5 De Mairans nebulosa (M 43) och &#8220;Springande mannen-nebulosan&#8221; (NGC 1977) i det bl\u00e5aktiga partiet \u00f6verst. Fr\u00e5gan \u00e4r vad han springer ifr\u00e5n eller till? Nu n\u00e4r Vasaloppet n\u00e4rmar sig p\u00e5minner han kanske mest om en fristils\u00e5kande skidl\u00f6pare som skriker &#8220;Ur sp\u00e5\u00e5\u00e5r&#8221;!<\/p>\n<p>I denna Oriontrakt finns mycket att fundera \u00f6ver vad g\u00e4ller nebulosornas karakt\u00e4rer, cocktailen av emissions- och reflektionsnebulosor, den p\u00e5g\u00e5ende stj\u00e4rnbildningen, de komplexa molekylmolnen m m.<\/p>\n<p>\u25ba<strong> Avst\u00e5ndet till M42-komplexet brukar<\/strong> anges till 1500 ljus\u00e5r, s\u00e5 dessa moln ligger ganska n\u00e4ra &#8211; solen anses ju ocks\u00e5 ligga i Vintergatans s\u00e5 kallade &#8220;Orion-arm&#8221;.<\/p>\n<p>\u25ba <strong>Orionnebulosan har skymtats <\/strong>av observat\u00f6rer sen Hedenh\u00f6s men missades av <strong>Galileo Galilei<\/strong>, konstigt nog.<\/p>\n<p>\u25ba <strong>1731 uoot\u00e4ckte Jean-Jacques d&#8217;Ortous de Mairan<\/strong> nebulositeten som Messier i sin katalog gav beteckningen M43.<\/p>\n<p>\u25ba<strong> Hur &#8220;The Running Man&#8221; uppt\u00e4cktes <\/strong>var l\u00e4nge f\u00f6r W-bloggsredakt\u00f6ren\u00a0 dolt i interstell\u00e4rt dunkel, men nu vet han att nebulosan namnades av Texas-amat\u00f6ren <strong>Jason Ware<\/strong>. Denne visade sin granne en bild p\u00e5 NGC1977, och det var grannen som spontant sa att han tyckte sig se en springande man i den stoftrika gasen. Namnet \u00f6vertogs av medlemmarna i Texas Astronomical Society, och sen har namnet spridit sig runt klotet.<\/p>\n<h2>Goda grannar<\/h2>\n<p>\u00c5rets f\u00f6rsta nummer av<em> Oxieaktuellt<\/em>, som stadsdelen ger ut, uppm\u00e4rksammar v\u00e5rt &#8220;nygamla&#8221; observatorium och v\u00e5ra som mest aktuella planer. Kul!<\/p>\n<h2>Det sp\u00f6kar i Andromedagalaxen<\/h2>\n<p>ULX \u00e4r f\u00f6rkortning f\u00f6r &#8220;ultraluminous X-ray source&#8221;, och nu har astronomerna <a href=\"http:\/\/www1.nasa.gov\/mission_pages\/swift\/...\/Ultraluminous-Xrays_prt.htm\">f\u00e5tt syn p\u00e5 tv\u00e5 extremt ljusstarka r\u00f6ntgenstr\u00e5lande ULX-exemplar i v\u00e5r granngalax M31<\/a>.<\/p>\n<p>Spekulationerna om vad som f\u00f6rsigg\u00e5r i det som synes f\u00f6rsigg\u00e5 \u00e4r m\u00e5nga, lika m\u00e5nga som involverade forskare. \u00c4r det ganska hanterbara stj\u00e4rnstora svarta h\u00e5l som sp\u00f6kar och som \u00e4ter interstell\u00e4r gas eller \u00e4r det ett mellanting mellan det svarta monsterh\u00e5let i M31:s centrum och mindre h\u00e5l?<\/p>\n<p>S\u00e4llan har jag sett &#8220;den linn\u00e9anska f\u00f6rbannelsen&#8221; inom astronomin &#8211; behovet av att klassificera, klassificera OCH klassificera &#8211; s\u00e5 h\u00e4r tydligt uttalad.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/625959main1_M31_ULX_XRT_labeled-6701.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-27915\" title=\"De tv\u00e5 ULX-objekten. Foto: NASA\/JPL\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/625959main1_M31_ULX_XRT_labeled-6701-300x299.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"299\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/625959main1_M31_ULX_XRT_labeled-6701-300x299.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/625959main1_M31_ULX_XRT_labeled-6701-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/625959main1_M31_ULX_XRT_labeled-6701.jpg 670w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>F\u00f6rst 2009 b\u00f6rjade vi f\u00e5 upp \u00f6gonen f\u00f6r fenomenen, tack vare rymdsonder som Chandra, XMM-Newton m fl, och nyligen kom tv\u00e5 vetenskapliga rapporter om saken.<\/p>\n<h2>Antikvariska Lundmark-b\u00f6cker p\u00e5 n\u00e4tet<\/h2>\n<p>Det h\u00e4nder d\u00e5 och d\u00e5 att <strong>Knut Lundmarks<\/strong> b\u00f6cker g\u00e5r att fynda \u00f6ver n\u00e4tet. En n\u00e4tauktion h\u00e4rom \u00e5ret handlade om praktverket <em>Nya himlar<\/em>, och nu jagar<strong> Peter Hemborg<\/strong> ett ex av minnesskriften <em>Knut Lundmark och V\u00e4rldsrymdens er\u00f6vring<\/em> (fr\u00e5n 1961) via ett n\u00e4tantikvariat.<\/p>\n<h2>Det sv\u00e4nger om Stonehenge!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/300px-Stonehenge2007_07_301.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"225\" class=\"alignleft size-full wp-image-27906\" style=\"width: 99px; height: 74px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/300px-Stonehenge2007_07_301.jpg\" alt=\"\" \/><\/a>H\u00e4rom dan kom den senaste teorin om Stonehenge: Att bygget fungerat som ett gigantiskt musikaliskt instrument eller i varje fall haft akustiska inneb\u00f6rder. Ocks\u00e5!<\/p>\n<p>Det finns till och med <a href=\"http:\/\/soundsofstonehenge.wordpress.com\/\">en sida som heter Sounds of Stonehenge<\/a>, och vi borde bjuda in musikarkeologen <strong>Cajsa S Lund<\/strong> f\u00f6r att f\u00f6rklara. Hon kan allt om sten\u00e5lderns &#8220;musik&#8221; och gav till och med ut en LP en g\u00e5ng i tiden.<\/p>\n<p>Cajsa \u00e4r en gammal kompis, skapare av <span style=\"text-decoration: underline;\">Ensemble Mare Balticum<\/span> och jobbar p\u00e5 Musik i Syd. V\u00e4lk\u00e4nd &#8220;nattv\u00e4ktar&#8221;-profil i l\u00e4rdomsstaden Lund.<\/p>\n<h2>Rymdskrot dansade ner i Brasilien<\/h2>\n<p>I f\u00f6rra veckan kom nyheten att schweizarna funderar p\u00e5 att skicka upp en &#8220;sopborste&#8221; f\u00f6r att rena upp bland allt rymdskrot som snurrar runt v\u00e5rt klot. N\u00e4stan samtidigt blev det k\u00e4nt att skrotdelar fr\u00e5n en gammal<a href=\"http:\/\/www.space.com\/14672-space-junk-crashes-brazil-village-rocket.html\"> uttj\u00e4nt europeisk raket rasade ner \u00f6ver den brasilianska byn Anapurus i delsteten Maranh\u00e3o<\/a>.<\/p>\n<p>Rymdskrotet hade formen av en sf\u00e4r p\u00e5 en meter i diameter och tr\u00e4ffade, som tur var, ingen m\u00e4nniska.<\/p>\n<p>En uppdaterad karta \u00f6ver k\u00e4nt rymdskrot ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/090912-space-junk-leo-02-1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-27901\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/090912-space-junk-leo-02-1-300x300.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/090912-space-junk-leo-02-1-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/090912-space-junk-leo-02-1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/090912-space-junk-leo-02-1.jpg 720w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Tack f\u00f6r nu!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/thats-all-folks1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-27920\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/thats-all-folks1-300x295.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"295\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/thats-all-folks1-300x295.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/thats-all-folks1.jpg 349w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Spana in &#8220;Skid\u00e5kar-nebulosan&#8221;! Orion \u00e4r en fantastisk stj\u00e4rnbild, som inneh\u00e5ller i stort sett allt &#8211; framf\u00f6r allt i nebulosav\u00e4g. Kronan p\u00e5 verket \u00e4r sj\u00e4lvklart M42 med omkringliggande nebulositeter. En flott bild fick Christian Vestergaard korn p\u00e5 i helgen. Upphovsman \u00e4r Stefano Arrigoni fr\u00e5n italienska Lisson, Stefano som gett oss tillst\u00e5nd att anv\u00e4nda bilden nedan. KLICKA&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/02\/27\/nr-44-2012\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 44 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27871"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27871"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27871\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27925,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27871\/revisions\/27925"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27871"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27871"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27871"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}