Bilderna togs h\u00e4rom n\u00e4tterna, och vi bevarar upplevelserna i tacksamt minne – jag undrar hur m\u00e5nga astronomer av facket som glodde lika intensivt som vi glada amat\u00f6rer och allm\u00e4nintresserade?<\/p>\n
1.<\/h3>\n
Hollywoods festliga trio, Three Amigos<\/em>, s\u00e5g f\u00f6rresten ut s\u00e5 h\u00e4r. Alla vet vem Steve Martin<\/strong> och Chevy Chase<\/strong> \u00e4r – vad hette den lille tredje t h?<\/p>\n P\u00e5 sj\u00e4lvaste skottdagen avfiras universitetslektorn Ingemar “Gandalf” Lundstr\u00f6m<\/strong> i samband med sin pensionering fr\u00e5n Lunds universitets astronomiska institution. Ingemar satt i m\u00e5nga \u00e5r i ASTB:;s styrelse och har ett sp\u00e4nnande\u00a0 f\u00f6rflutet p\u00e5 obsis (inkl en novauppt\u00e4ckt), som vi ber att f\u00e5 \u00e5terkomma till.<\/p>\n Grattis och v\u00e4lkommen i “klubben”!<\/p>\n I s\u00f6ndags skrev Ingemar en f\u00f6rn\u00e4mlig artikel<\/a> i Sk\u00e5nska Dagbladet<\/em>.<\/p>\n Tv\u00e5 nya gas\/stoftmoln runt Cen A-k\u00e4rnan har uppt\u00e4ckts, cirka 15 kpc fr\u00e5n galaxens mitt.<\/p>\n Observationerna anses bekr\u00e4fta att en “late-type” galax<\/a> tidigare g\u00e4ngat sig med Cen A,<\/p>\n Popast.nu skrev f\u00f6r en tid sen om den senaste Eta Carinae-forskningen, som publicerats i Nature<\/em>, och jag vill bara konfirmera <\/a>f\u00f6r W-bloggens l\u00e4sare hur SP\u00c4NNANDE denna utforskning av ljusekona fr\u00e5n stj\u00e4rnsm\u00e4llarna 1838-1858 \u00e4r. D\u00e5 hette den utforskande\u00a0 astronomen (i best\u00e4md form, singularis) John Herschel<\/strong>, i dag \u00e4r det stora team som forskar i Carinae-komplexet.<\/p>\n Det handlar inte bara om ett ljuseko utan flera “ekon”, och det g\u00e5r att koppla ihop avst\u00e5nden mellan\u00a0 dessa ekon i koliisionerna med omkringliggande gas\/stoftmoln och de ljusstarka observationstoppar som noterades p\u00e5 1800-talet – visuellt, naturligtvis.<\/p>\n Hur l\u00e4nge orkar \u03b7 Carinae h\u00e5lla ihop innan “hon” exploderar som en supersupernova?<\/p>\n Om vi f\u00f6r en stund\u00a0 struntar i HUR det g\u00e5r till, s\u00e5 erk\u00e4nn att den adaptiva optiken, som ju lurar jordatmosf\u00e4ren och stj\u00e4rnblinkningarna, kan n\u00e5 fullkomligt str\u00e5lande resultat.<\/p>\n P\u00e5 Mount Palomar-sajten hittade jag denna pedagogiska bild<\/a> av IW Tau “f\u00f6re” och “efter” – stj\u00e4rnan \u00e4r som vi ser i sj\u00e4lva verket en bin\u00e4r stj\u00e4rna. Avst\u00e5ndet mellan stj\u00e4rnorna \u00e4r p\u00e5 himlavalvet 0,3 b\u00e5gsekunder.<\/p>\n Och detta avsl\u00f6jades av ett tekniskt avancerat system h\u00e4r p\u00e5 jorden p\u00e5 200-tummaren, inte genom ett rymdteleskop i den jordatmosf\u00e4rbefriade v\u00e4rlden.<\/p>\n “Tre amigos” p\u00e5 himlavalvet Vi har haft ett antal fina n\u00e4tter h\u00e4r nere i Sveriges kontinentaleuropeiska del, och jag m\u00e5ste bara f\u00e5 \u00e5terge kompisen Tora Greves bilder av m\u00e5nen, Venus och Jupiter – fr\u00e5n Limhamns horisont. Bilderna togs h\u00e4rom n\u00e4tterna, och vi bevarar upplevelserna i tacksamt minne – jag undrar hur m\u00e5nga astronomer av facket… L\u00e4s mer »Nr 45 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27926"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27926"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27926\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27974,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27926\/revisions\/27974"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27926"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27926"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27926"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/P22403382.jpg\")
<\/a><\/p>\n2.
\n<\/strong><\/h3>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nGandalf retires<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nNya Centaurus A-moln uppt\u00e4ckta<\/h2>\n
Eta Carinae ger eko<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nAdaptiv optik p\u00e5 Mount Palomar<\/h2>\n
<\/a><\/h2>\nSlut f\u00f6r i dag…<\/h2>\n
<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"