\u25ba M\u00e5nytan fungerar som\u00a0 en j\u00e4ttestor spegel<\/strong> och reflekterar ljuset fr\u00e5n jorden tillbaka till \u25ba Det \u00e4r detta ljus som VLT-astronomerna <\/strong>med ESO-forskaren Michael Sterzik <\/strong>i spetsen analyserat fram- och bakl\u00e4nges.<\/p>\n Resultaten presenteras i en forskningsartikel i tidskriften Nature <\/em>1 mars 2012.<\/p>\n Innovationen i VLT-observationerna var studiet av det reflekterade ljusets polarisation, som tydligt avsl\u00f6jat de s\u00e5 kallade biosignaturerna i det reflekterade ljuset fr\u00e5n jorden.<\/p>\n Teamet analyserade b\u00e5de f\u00e4rgen och polarisationsgraden hos ljuset fr\u00e5n jorden efter att det reflekterats mot m\u00e5nen, precis som om ljuset skulle kommit fr\u00e5n en exoplanet. De kunde visa att jordens atmosf\u00e4r delvis best\u00e5r av moln, att delar av jordens yta \u00e4r t\u00e4ckt av hav och – viktigast – att det finns vegetation. De kunde till och med se hur molnigheten \u00e4ndrades och hur m\u00e4ngden vegetation \u00e4ndrades d\u00e5 olika delar av jorden reflekterade ljus mot m\u00e5nen.<\/p>\n – Spektropolarimetri kan komma att slutgiltigt ber\u00e4tta f\u00f6r oss om enkelt liv i form av v\u00e4xtlighet – som baseras p\u00e5 fotosyntes – har uppst\u00e5tt n\u00e5gon annanstans i universum. Men vi letar absolut inte efter sm\u00e5 gr\u00f6na gubbar eller bevis f\u00f6r intelligent liv, s\u00e4ger\u00a0 Sterzik.<\/p>\n H\u00e4r finns hela pressmesset.<\/a><\/p>\n Astronomer under den f\u00f6rteleskopiska eran var nog medvetna om vad det handlade om – en som definitivt visste vad det r\u00f6rde sig om var universalgeniet Leonardo da Vinci<\/strong>, som ritade av fenomenet och som f\u00f6rklarade dess ABC.<\/p>\n I engelsk litteratur \u00e4r det inte ovanligt att m\u00f6ta uttrycket “da Vinci glow” om jordskenet.<\/p>\n P\u00e5 n\u00e4tet ser jag att \u00e4ven andra planeter och m\u00e5nar i v\u00e5rt hemmasystem har iakttagits med detta dubbelreflekterande \u00e5tersken, d\u00e4rav det engelska namnet “planetshine” (“planetsken”).<\/p>\n Jordskenet medgav en g\u00e5ng astronomerna p\u00e5 jorden att reda ut v\u00e5r hemplanets albedo, som numera – i rymdfarts\u00e5ldern – \u00e4r en ganska intrikat sak att definiera. Om 0 \u00e4r en absolut ickereflekterande yta och 1 absolut 100-procentigt reflekterande, s\u00e5 ligger jordens albedo n\u00e5nstans runt 0,39 – i m\u00e5nga \u00e4ldre astronomib\u00f6cker ber\u00e4ttas om 0,29.<\/p>\n Albedot har f\u00f6r v\u00e5r del \u00e4ven en intressant kiimatforskande sida<\/p>\n Fr\u00e5n solbevakande sonden SDO, allts\u00e5 Solar Dynamic Observatory, har kommit en dagsf\u00e4rsk 3 D-film p\u00e5 knappa minuten<\/a>, som visar visar dramatiska skeenden p\u00e5 v\u00e5r hemmastj\u00e4rna. Bakom de visuellt synliga\u00a0 solfl\u00e4ckarna d\u00f6ljer sig i andra v\u00e5gl\u00e4ngder h\u00e4ftiga utbrott,<\/p>\n R\u00f6ntgen-str\u00e5lning avsl\u00f6jar en SNR-struktur p\u00e5 diametern ~73\u00a0pc, en av de st\u00f6rsta i sitt slag i LMC-galaxen.<\/p>\n \u00c5ldersbest\u00e4mningen slutar p\u00e5 drygt 20 000 \u00e5r eller ~23\u00a0kyr som rapporten s\u00e4ger.<\/p>\n Det finns m\u00e4ngder av misst\u00e4nkta SNR-kandidater i v\u00e5r granngalax och flera hundra r\u00f6ntgenk\u00e4llor.<\/p>\n Astronauterna ombord p\u00e5 ISS, Internationella rymdstationen, h\u00e5ller st\u00e4ndig koll p\u00e5 jordklotet, och i fjor lyckades ett par bes\u00e4ttningar dokumentera b\u00e5de polarsken och \u00e5ska ovanifr\u00e5n.<\/p>\n Tack till Christian Vestergaard<\/strong> (som vanligt), som hittat intressanta filmsnuttar i rekordfart.<\/a><\/p>\n W-bloggande Bertil Falk<\/strong>, V\u00e4stra Alstad, hittade en uppgift p\u00e5 Huffington Post-<\/em>sajten som ber\u00e4ttar att planetnomader i Vintergatan, allts\u00e5 “f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa” planeter utslungade ur sina solsystem, kan ha en frekvens av 100 000:1 gentemot antalet stj\u00e4rnor i en galax som v\u00e5r.<\/p>\n Det \u00e4r inte klokt vad det produceras vetenskapliga resultat inom v\u00e5r favoritvetenskap. Det verkar som om de 10 000 fackastronomer, som \u00e4r medlemmar av IAU, dessutom jobbar i skift och p\u00e5 \u00f6vertid<\/p>\n Har de aldrig t\u00e4nkt p\u00e5 hur om\u00f6jligt det \u00e4r f\u00f6r oss n\u00f6rdar att h\u00e4nga med i utvecklingen och hur om\u00f6jligt det \u00e4r att f\u00e5nga upp allt som \u00e4r viktigt och av “oavvisligt allm\u00e4nintresse”. f\u00f6r att citera en rad i en av journalistikens h\u00f6ga visor? D\u00e4mpa er, sn\u00e4lla!<\/p>\n Jordskenet p\u00e5 m\u00e5nen bevisar liv p\u00e5 v\u00e5r hemplanet Genom att observera m\u00e5nen med ESO:s teleskop VLT har astronomer funnit bevis f\u00f6r att det finns liv i universum – p\u00e5 v\u00e5r egen jord, rapporterar veckans ESO-pressmess. Bevisg\u00e5ngen ser ut s\u00e5 h\u00e4r i all korthet: \u25ba Solen lyser p\u00e5 jorden som reflekterar en del av ljuset mot… L\u00e4s mer »Nr 46 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27975"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27975"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27975\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28019,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27975\/revisions\/28019"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27975"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27975"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27975"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\noss.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/eso1210c.jpg\" "\\"M\u00e4ttekniken")
<\/a><\/p>\n<\/a>Jordskenet runt nym\u00e5netid\u00a0 har jordborna kunnat se alltsedan vi reste oss p\u00e5 tv\u00e5 ben, ja till och med tidigare.<\/p>\nSolanimation i 3 D<\/h2>\n
Nygammal aska efter supernova i LMC<\/h2>\n
<\/a>Med hj\u00e4lp av det europeiska XMM-Newton-instrumentet har forskare granskat ett antal supernovarest-kandidater i LMC,<\/a> Stora Magellanska molnet, En av de mest lovande SNR-kandidaterna b\u00e4r beteckningen\u00a0 [HP99]\u00a0456m, som \u00e4ven studerats med hj\u00e4lp av radiostr\u00e5lning,\u00a0 “n\u00e4ra infrar\u00f6tt” och optiska instrument.<\/p>\nJorden fr\u00e5n ovan<\/h2>\n
100 000 mot 1<\/h2>\n
Nu pausar vi<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"