{"id":28036,"date":"2012-03-02T22:54:06","date_gmt":"2012-03-02T21:54:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=28036"},"modified":"2012-03-03T01:21:29","modified_gmt":"2012-03-03T00:21:29","slug":"nr-47-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/03\/02\/nr-47-2012\/","title":{"rendered":"Nr 47 2012"},"content":{"rendered":"

Fota mer \u00e4n M37 och M38 fr\u00e5n Oxies Mead-teleskop<\/h2>\n

Det kom ett trevligt mail till ASTB-communityn fr\u00e5n Kjell Westman<\/strong>, som ju tillh\u00f6r aktivisterna ute p\u00e5 TBO, och som demonstrerar hur enkelt det numera \u00e4r att med\u00a0 v\u00e5rt Mead-teleskop – med en vanlig systemkamera –\u00a0 dokumentera himlakropparna. Som dubbelstj\u00e4rnhopen M37 och M348.<\/p>\n

KLICKA\/DUBBELKLICKA!<\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

– Jag vill att ni ska bli sugna och ta fram era kameror och komma ut och fota – det \u00e4r skitenkelt att\u00a0 rigga upp kameran som piggyback p\u00e5 Meaden, lyder budskapet fr\u00e5n h\u00f6gst densamme.<\/p>\n

Jag \u00e4r som alla vet en teknisk IDOIT\u00a0 s\u00e5 jag har inga synpunkter h\u00e4r, jag har inte ens en systemkamera men v\u00e4l en nallekamera. Uppenbarligen har v\u00e5r ASTB-kompis H\u00e5kan Barreg\u00e5rd<\/strong> bra f\u00f6rslag p\u00e5 ny utrustning som skulle g\u00f6ra astrofotografin p\u00e5 TBO till en enkel konst f\u00f6r alla hugade (utom f\u00f6r mig?).<\/p>\n

Piggyback-tekniken betyder v\u00e4l helt enkelt att kameran monteras p\u00e5 teleskopets ovansida och sen h\u00e4nger med i\u00a0 de celesta sv\u00e4ngarna?<\/p>\n

Kjell W tog sin bild under tv\u00e5 minuter. Kolla med honom hur han gjorde, med vilken kamera och teknik.<\/p>\n

Det som fascinerar mig som gammal (visuell) variabelobservat\u00f6r \u00e4r hur l\u00e5ngt ner i magnitudskalan vi kan komma. H\u00e4r m\u00e5ste finnas kataklysmer att ragga p\u00e5 ett enkelt vis! Det handlar inte s\u00e5 mycket om ljusstyrkorna utan mer om perioderna.<\/p>\n

Kraftig meteoritsm\u00e4ll \u00f6ver Norge og Sverige<\/h2>\n

I g\u00e5r kv\u00e4ll\u00a0 1 mars, runt kl 20.39, small det rej\u00e4lt \u00f6ver Sydnorge: En meteorit drog in i atmosf\u00e4ren och upptr\u00e4dde enligt vittnen som en..,ny\u00e5rsraket!<\/p>\n

Ytterligare meteoritsplitter tr\u00e4ngde under kv\u00e4llen in \u00f6ver v\u00e5prt grannland.<\/p>\n

Nyheten har uppf\u00e5ngats av Christian Vestertgaard<\/strong> och storyn finns h\u00e4r. p\u00e5 den norska sidan.
\n<\/a><\/p>\n

popast.nu har mer k\u00f6tt p\u00e5 benen.<\/a><\/p>\n

Gamla\u00a0 planetarieprojektorn i Lund pensioneras<\/h2>\n

Hur n\u00e4ra var vi att f\u00e5 ett planetarium i Malm\u00f6 f\u00f6r en 25-30 \u00e5r sen, kanske i Vattentornet i Pildammarna?\u00a0 Prop\u00e5er fanns fr\u00e5n tidigare ASTB-legendarer som den d\u00e5varande kommunalt anst\u00e4llde ASTB-ordf\u00f6randen, v\u00e5rt obsis egentlige grundare Per-\u00c5ke Bj\u00f6rklund<\/strong> m fl, men id\u00e9en dog ut och sj\u00f6nk i n\u00e5n sorts kommunalmental kvicksand. Tyv\u00e4rr. I st\u00e4llet tog observatoriet i Lund upp id\u00e9n och f\u00f6rverkligade den i gamla Obsis i Stadsparken – gudskelov – med Bj\u00f6rn Stenholm<\/strong> som legendarisk chef och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r vi nu vid b\u00e5de v\u00e4gs \u00e4nde och en sp\u00e4nnande nystart i Lund:<\/p>\n

– Efter 34 \u00e5r s\u00e5 \u00e4r det nu dags f\u00f6r v\u00e5ra k\u00e4ra planetarieprojektor att g\u00e5 i pension och ers\u00e4ttas med en ny modern utrustning, ber\u00e4ttar v\u00e5r styrelsemedlem och <\/strong>planetariechef Anna Arnadottir<\/strong>.
\n<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Intresserade (inte bara n\u00e4rmast s\u00f6rjande!) inbjuds till en liten “Farvel-fest” 9 mars p\u00e5 eftermiddan start kl 16 med t\u00e5rta och chans att leka med projektorn. Vi pratar f\u00f6rst\u00e5s om Vattenhallen i Lund.
\n– Om du inte vet hur man s\u00e4tter p\u00e5 meridiancirkeln kan du nu prova alla knapparna tills du hittar den r\u00e4tta, tipsar Anna.<\/p>\n

Anna ber\u00e4ttade ju p\u00e5 v\u00e5rt senaste ASTB-m\u00f6te\u00a0 om vad som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng i ink\u00f6pssv\u00e4ngen.<\/p>\n

Vattenjord en ny planetsort<\/h2>\n

N\u00e4stan allt inom astronomin i dag tycks handla om att klassificera de nya himlakropparna – se tidigare W-bloggars lamentationer om astronomins\u00a0 “linn\u00ebanska f\u00f6rbannelse” – och syn f\u00f6r s\u00e4gen utg\u00f6r det allra senaste inom exoplanetsf\u00e4ren:
\nUppt\u00e4ckten av vattenplaneten GJ1214b<\/a>, som omges av en tjock, \u00e5ngande atmosf\u00e4r.<\/p>\n

\"\"<\/a>V\u00e5rt eget planetsystems tre huvudsorter – steniga planeter som Merkurius, Venus, jorden, Mars, gasj\u00e4ttar som Jupiter och Saturnus och isj\u00e4ttar som Uranus, Neptunus – har tidigare kompletterats med exoplaneter som “heta jupitrar” och lavaplaneter.<\/p>\n

Det \u00e4r ESA\/NASA:s Hubble-teleskop som riktat uppm\u00e4rksamheten mot GJ1214b, som av sin utforskare Zachory Berta<\/strong> (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics) fastslagits ha en stor del av sin massa i form av H2<\/sub>O.<\/p>\n

GJ1214b uppt\u00e4cktes fr\u00e5n jorden 2009\u00a0 och denna superjord har en diameter 2,7 ggr jordens och v\u00e4ger runt sju ggr mer. Densiteten ligger runt 2 g\/cm3<\/sup>, mycket n\u00e4rmare vattnets 1 g\/cm3<\/sup> \u00e4n den klippiga jordens medeldensitet 5,5 g\/cm3<\/sup>. H\u00e4rav slutsaten att planeten har mer vatten \u00e4n fast form, fast vattnet \u00e4r inte som v\u00e5rt stilla groggvatten utan beskrivs i Harvard-messet som en sannolik mix av\u00a0 “hot ice'” och\u00a0 “superfluid water”, Tryck och v\u00e4rma g\u00f6r sitt.<\/p>\n

Planeten snurrar runt en r\u00f6d dv\u00e4rgstj\u00e4rna.<\/p>\n

Hublle-teleskopet har gjort lejonparten av de senaste observationerna, och dess efterf\u00f6ljare om ett antal \u00e5r, det IR-k\u00e4nsliga James Webb-teleskopet, har redan bokats in<\/p>\n

\n

En legendar<\/h2>\n

Om du surfar in om AAVSO (American Association of Variable Star Observers) uppt\u00e4cker du namnet Carolyn J Hurless<\/strong>, som var en legendarisk variabelobservat\u00f6r och som hann med 78 876 observationer.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Carolyn levde \u00e5ren 1934-1987, och AAVSO-storyn om henne<\/a> f\u00f6rnekar inte att hon under en sv\u00e5r, odefinierbar sjukdom sk\u00f6t sig sj\u00e4lv till d\u00f6ds.<\/p>\n

ULP = Ultral\u00e5nga cepheider<\/h2>\n

Kortis f\u00f6r RIKTIGA n\u00f6rdar:<\/p>\n

\"\"<\/a>I v\u00e5r galaktiska n\u00e4rhet m\u00e4ter vi avst\u00e5nden ut\u00a0 med hj\u00e4lp av cepheider, d\u00e4refter tar supernovorna \u00f6ver… eller? N\u00e5nstans m\u00f6ts de i och kuggar i t ex\u00a0 LMC (Stora Magellanska olnet).<\/p>\n

I den\u00a0 kosmologiska avst\u00e5ndsstegen (“the cosmological distance ladder”) h\u00e5ller de klassiska cepheiderna med P=3-80 dygn ut till 33 Mpc, men\u00a0 inom detta avst\u00e5nd har m\u00f6jligheterna att\u00a0 kalibrera avst\u00e5nden med hj\u00e4lp av SNe Ia varit begr\u00e4nsade.<\/p>\n

Nu har 37 ULP cepheider identifierats runt omkring oss<\/a>,\u00a0 metallisiteten 12+log(O\/H) fr\u00e5n ~7.2 till 9.2 dex m\u00e4tts och vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att hitta den felande l\u00e4nken mellan stj\u00e4rntyperna. Ganska bra, faktiskt.<\/p>\n

S\u00e5 simma lugnt.<\/p>\n

Kosmiska avst\u00e5ndsindikatorer var f\u00f6rresten ASTB:s grundares, Knut Lundmarks<\/strong>, speciella specialitet.<\/p>\n

Fredagslugnet breder ut sig…<\/h2>\n

… och vi syns nog inte p\u00e5 n\u00e5gra dar.<\/p>\n

Kv\u00e4llens generella uppmaning – var inte r\u00e4dd f\u00f6r att g\u00e5 ut och titta p\u00e5 stj\u00e4rnorna d\u00e4r det \u00e4r riktigt m\u00f6rkt, men gl\u00f6m \u00e4nd\u00e5 inte budskapet:<\/p>\n

Let\u00b4s be careful out there!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fota mer \u00e4n M37 och M38 fr\u00e5n Oxies Mead-teleskop Det kom ett trevligt mail till ASTB-communityn fr\u00e5n Kjell Westman, som ju tillh\u00f6r aktivisterna ute p\u00e5 TBO, och som demonstrerar hur enkelt det numera \u00e4r att med\u00a0 v\u00e5rt Mead-teleskop – med en vanlig systemkamera –\u00a0 dokumentera himlakropparna. Som dubbelstj\u00e4rnhopen M37 och M348. KLICKA\/DUBBELKLICKA! – Jag vill… L\u00e4s mer »Nr 47 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28036"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28036"}],"version-history":[{"count":52,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28036\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28095,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28036\/revisions\/28095"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28036"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28036"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28036"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}