{"id":28096,"date":"2012-03-04T17:56:37","date_gmt":"2012-03-04T16:56:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=28096"},"modified":"2012-03-04T20:31:09","modified_gmt":"2012-03-04T19:31:09","slug":"nr-48-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/03\/04\/nr-48-2012\/","title":{"rendered":"Nr 48 2012"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n
\n

Jorden attackeras fr\u00e5n alla h\u00e5ll<\/h2>\n

Det b\u00f6r ha varit en bra helg f\u00f6r alla katastrofteoretiker.<\/p>\n

\"\"<\/a>\u25ba I g\u00e5r kv\u00e4ll kl 21.40 GMT observerade<\/strong> 1000-tals britter en s\u00e4llsynt ljuskraftig meteor, synlig fr\u00e5n norra Skottland till s\u00f6dra England. Fenomenet var s\u00e5 ljusstarkt och f\u00e4rgglatt\u00a0 att till och med BBC rapporterat om saken<\/a>, tipsar W-bloggens Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n

Fackastronomer har haft h\u00e4cken full med att besvara fr\u00e5gor fr\u00e5n oroliga medborgare och f\u00f6rs\u00f6kt, s\u00e5 gott det g\u00e5r, att lugna farh\u00e5gorna, och mycket tid har g\u00e5tt \u00e5t att ber\u00e4tta om vad en meteor egentligen \u00e4r, vad som skiljer en meteorid fr\u00e5n en meteorit etc.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Jag f\u00f6ruts\u00e4tter ju att BBC:s l\u00e5ngk\u00f6rare The Sky at Night <\/em>med Sir Patrick Moore<\/strong> i n\u00e4sta program kommer att kommentera observationerna, Jag var f\u00f6r en fruktansv\u00e4rd massa \u00e5r sen med Patrick bakom kulisserna p\u00e5 det klassiska BBC-h\u00f6gkvarteret mitt i London d\u00e4r han i direkts\u00e4ndning skulle\u00a0 kommentera de mystiska sp\u00e5ren efter en “ufo”-landning. Patrick k\u00f6rde beh\u00e4ndigt \u00f6ver de tefatstroende i studion, men de fick \u00e4nda p\u00e5 n\u00e5tt \u00f6verjordiskt vis sista ordet, f\u00f6r precis innan programmet tonades ut ramlade delar av kulissen ner \u00f6ver stackars Patrick… Vi skrattade hela v\u00e4gen p\u00e5 t\u00e5get hem till honom i Sussex och sp\u00e5nade om “The Revenge of the Mighty Flying Saucers”.<\/p>\n

Observationerna ig\u00e5r pekar p\u00e5 att meteoren m\u00e5ste ha g\u00e5tt in mycket h\u00f6gt i jordatmosf\u00e4ren och haft en fart och en infallsvinkel som hj\u00e4lpt upp ljusstyrkan rej\u00e4lt.<\/p>\n

\u25ba Meteoren \u00f6ver UK kom precis efter\u00a0 uppgifterna<\/strong> om en nyuppt\u00e4ckt n\u00e4ra jorden-asteroid (NEO). Lars Olefeldt<\/strong> tipsar och undrar om han beh\u00f6ver vara orolig f\u00f6r en sm\u00e4ll d\u00e4r han bor, vid Sk\u00e4lderviken.<\/p>\n

N\u00e5nstans runt mitten av februari 2013 l\u00e4r 50-60-metersasteroiden med beteckningen DA14 <\/span>passera v\u00e5rt hemklot p\u00e5 blygsamma 2700 km:s avst\u00e5nd, vilket onekligen \u00e4r n\u00e4ra – under de geostation\u00e4ra GPS-satelliternas banor t ex men l\u00e5ngt ovan ISS, den internationella rymdstationens,\u00a0 bana.<\/p>\n

NASA-folket har fullt upp med att r\u00e4kna ut banan baserade p\u00e5 ett drygt 90-tal observationer hittills = 4 mars 2012, och NASA:s sida om asteroiden \u00e4r fylld av siffror<\/a> och sannolikhetsber\u00e4kningar. P\u00e5 den s\u00e5 kallade\u00a0 Torino-skalan bed\u00f6ms impact-risken som noll, och p\u00e5\u00a0 Palermo-skalan ligger riskbed\u00f6mningen p\u00e5 -3, vilket ocks\u00e5 det \u00e4r lugnande. Hade bed\u00f6mningen legat n\u00e5nstans i spannet mellan -2 och 0 borde vi oroas lite grand och se \u00f6ver\u00a0 v\u00e5ra livf\u00f6rs\u00e4kringar.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Risken att n\u00e5t h\u00e4nder i mitten av februari n\u00e4sta \u00e5r \u00e4r inte noll, men \u00e4ven denna g\u00e5ng l\u00e4r vi \u00f6verleva m\u00f6tet med en stenbumling.<\/p>\n

En po\u00e4ng i sammanhanget \u00e4r att asteroiden DA14 uppt\u00e4ckts av spanska amat\u00f6rastronomer, inte genom den stora NEO-bevakningen.<\/p>\n

Aldrig har s\u00e5 m\u00e5nga teleskop varit riktade ut mot kosmos som i v\u00e5r tid, och det ska vi vara glada f\u00f6r.<\/p>\n

Naftalen hittat<\/h2>\n

VLT-forskare, som jobbar spektroskopiskt, har uppt\u00e4ckt naftalen <\/a>i tunna interstell\u00e4ra moln.<\/p>\n

Naftalenet har molekylstruktur med katjon, \u00a0 C10<\/sub>H8 <\/span><\/sub>+<\/sub><\/sup> <\/span><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

N\u00e5gon f\u00f6rv\u00e5nad?<\/h2>\n

Saturnus lilla\u00a0 m\u00e5ne Dione visar sig ha en pytteatmosf\u00e4r,<\/a> som inneh\u00e5ller – syre.<\/p>\n

NASA:s Cassini-sond har uppt\u00e4ckt den extremt utsp\u00e4dda syref\u00f6rekomsten. Men i alla fall.<\/p>\n

Str\u00e5lande!<\/h2>\n

Hen 3-1341 \u00e4r katalogbeteckningen f\u00f6r en intressant P Cyg-artad “symbiotisk” stj\u00e4rna (= tvillingsol), som nu efter de senaste utbrotten avsl\u00f6jas str\u00e5la ut bipol\u00e4ra jetstr\u00f6mmar – helt enligt teori och f\u00f6ruts\u00e4gelser.<\/p>\n

Italienska astronomer st\u00e5r f\u00f6r uppt\u00e4ckten.
\n<\/a><\/p>\n

Notabelt \u00e4r att gasstr\u00f6mmarna har hastigheterna 1100km\/s i respektive jet och att farten i utstr\u00f6mningarna stigit sen f\u00f6rra g\u00e5ngen det small (1999).<\/p>\n

Teleskop som tidsmaskiner<\/h2>\n

F\u00f6r ett antal \u00e5r sen intervjuades en lundaastronom i Sydnytt<\/em>, jag tror det var Arne Ardeberg<\/strong>,\u00a0 och han ber\u00e4ttade om att de himlakroppar vi ser i rymden \u00e4r bilder av dem s\u00e5 som de s\u00e5g ut en g\u00e5ng i tiden.<\/p>\n

– S\u00e5 ett teleskop \u00e4r som en tidsmaskin?, undrade reportern.<\/p>\n

– I h\u00f6gsta grad, svarade professorn.<\/p>\n

Syn f\u00f6r s\u00e4gen ger nedanst\u00e5ende kloka tankar, uppsnappade p\u00e5 n\u00e4tet av Lars Olefeldt<\/strong>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jorden attackeras fr\u00e5n alla h\u00e5ll Det b\u00f6r ha varit en bra helg f\u00f6r alla katastrofteoretiker. \u25ba I g\u00e5r kv\u00e4ll kl 21.40 GMT observerade 1000-tals britter en s\u00e4llsynt ljuskraftig meteor, synlig fr\u00e5n norra Skottland till s\u00f6dra England. Fenomenet var s\u00e5 ljusstarkt och f\u00e4rgglatt\u00a0 att till och med BBC rapporterat om saken, tipsar W-bloggens Christian Vestergaard. Fackastronomer… L\u00e4s mer »Nr 48 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28096"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28096"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28096\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28148,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28096\/revisions\/28148"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28096"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28096"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28096"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}