{"id":28341,"date":"2012-03-09T07:24:01","date_gmt":"2012-03-09T06:24:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=28341"},"modified":"2012-03-09T08:26:17","modified_gmt":"2012-03-09T07:26:17","slug":"nr-52-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/03\/09\/nr-52-2012\/","title":{"rendered":"Nr 52 2012"},"content":{"rendered":"

Verklighetens planetarium:
\n<\/span><\/h3>\n

Storm\u00f6te Jupiter-Venus p\u00e5 g\u00e5ng<\/h2>\n

Verklighetens planetarium \u00e4r inte illa. Nu i mitten av mars m\u00f6ts de som n\u00e4rmast p\u00e5 himlavalvet, Jupiter och Venus. 2o<\/sup>59′ skiljer dem \u00e5t n\u00e4r de st\u00e5r varandra n\u00e4rmast.<\/p>\n

En flott Stellarium-animation och bra f\u00f6rklarande text, skapade av ASTB-ordf Peter Linde<\/strong>, finns p\u00e5 TBO:s hemsida.<\/a><\/p>\n

Vid klart v\u00e4der, \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s m\u00e5ndags\u00f6ppet (12.3) p\u00e5 v\u00e5rt observatorium i Oxie och teleskopen st\u00e5r parata. Och v\u00e5ra pedagogiska argument \u00e4r finslipade, t ex varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 att Venus \u00e4r ljusstarkare \u00e4n Jupiter trots att Jupiter \u00e4r s\u00e5 ofantligt mycket st\u00f6rre. Vad kan det bero p\u00e5 m\u00e5nne?<\/p>\n

\"\"<\/a> <\/a><\/p>\n

SMHI:s m\u00e5ndagsprognos lovar mulet p\u00e5 dan, sen uppklarnande och stj\u00e4rnklart p\u00e5 kv\u00e4llen.<\/p>\n

Ginungagap skiljer Venus och Jupiter \u00e5t i v\u00e5rt planetsystem, men de fascinerar kalenderbitarna p\u00e5 en speciell punkt: 20 september i\u00a0 \u00e5r kan jupiterborna, om de finns, se en Venuspassage \u00f6ver solytan – fr\u00e5n Jupiters horisont, allts\u00e5.<\/p>\n

G\u00e5ngen d\u00e4rp\u00e5 sker det \u00e5r 2024.<\/p>\n

Vi har v\u00e4l ingen sond runt Jupiter just som skulle kunna f\u00e5nga upp fenomenet?<\/p>\n

Cassini-sonden runt Saturnus, d\u00e4remot, skulle i teorin kunna se Venus passera \u00f6ver solskivan 6 maj i \u00e5r och sen 21 december. F\u00f6rmodligen t\u00e5l inte Cassinis instrument det starka solljuset.<\/p>\n

Gigantisk solfl\u00e4ck<\/h2>\n

Solobservat\u00f6rerna \u00e4r exalterade – med r\u00e4tta – \u00f6ver solfl\u00e4cken med nr AR1429. Den \u00e4r gigantisk, till ytstorleken runt sju g\u00e5nger jordens diameter. Och eftersom den ligger v\u00e4nd rakt mot jorden just nu och har orsakat ett par praktfulla koronautbrott med flare (av X5-klass, den v\u00e4rsta), \u00f6verfalls v\u00e5r del av hemmaplaneten av imponerande norrsken. De geomagnetiska st\u00f6rningarna har dock uteblivit – hittills.<\/p>\n

Rapporter har kommit till spaceweather.com, som ber\u00e4ttar att fl\u00e4cken l\u00e4tt kunna ses med blotta \u00f6gat. P\u00e5 sajten<\/a> \u00e5terfinns \u00e4ven denna pedagogiska bild fr\u00e5n New Mexico. \u00a9 David Tremblay.<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Rymdbaserade solsidor som SOHO, SDO m fl har bra closeup-studier i diverse v\u00e5gl\u00e4ngder, och jordens stora solteleskop h\u00e5ller ocks\u00e5 ett vakande \u00f6ga. Men visst \u00e4r det h\u00e4ftigt med fl\u00e4ckar synliga f\u00f6r blotta \u00f6gat! D\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r vi vad t ex Shakespeare <\/strong>menade n\u00e4r han i en av sina pj\u00e4ser pratade om “pestilence in the sun”.<\/p>\n

Ska det vara n\u00e5got innan vi st\u00e4nger?<\/h2>\n

1001-b\u00f6cker \u00e4r popul\u00e4ra (1001 b\u00f6cker du m\u00e5ste l\u00e4sa innan du d\u00f6r<\/em>, 1001 filmer etc etc) och n\u00e5n g\u00e5ng kommer v\u00e4l \u00e4ven en astronomisk variant ut p\u00e5 svenska. P\u00e5 engelska finns i alla fall denna skrift:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

W-bloggsv\u00e4nnen Bertil Falk<\/strong> b\u00f6rjade en g\u00e5ng skriva p\u00e5 en bok med titeln 999 s\u00e4tt att spara pengar<\/em>.<\/p>\n

F\u00f6rsta tipset var att l\u00e5na boken p\u00e5 bibliotek, inte k\u00f6pa den…<\/p>\n

Boken har aldrig publicerats.<\/p>\n

“Hockeyklubban” har ynglat av sig<\/h2>\n

F\u00f6dd: NGC 4656UV. Ja, utanf\u00f6r den ber\u00f6mda galaxen kallad “Hockeyklubban” eller “Fiskkroken” i den v\u00e4xelverkande galaxen NGC 4656 ligger en dv\u00e4rggalax, som nu definitivt spikats i ultraviolett. Galaxen har f\u00e5tt beteckningen NGC 4656UV, och i en ny rapport fingranskas de dramatiska skeendena<\/a> och st\u00f6rningarna.<\/p>\n

\u25ba Dv\u00e4rggalaxens inneh\u00e5ll <\/strong>av neutralt v\u00e4te (H1) uppskattas till 3.8×108<\/sup> solmassor och ett\u00a0 stj\u00e4rnbildningsutbrott \u00e4gde rum i tidsspannet f\u00f6r ~260-290 Myr.
\n<\/strong><\/p>\n

\u25ba Stj\u00e4rnbildningen har sannolikt <\/strong>med en klassisk form av v\u00e4xelverkan mellan NGC 4656 och NGC 4631 att g\u00f6ra.<\/p>\n

Newton, Newton, st\u00e4ndigt denne Newton.<\/p>\n

F\u00f6r instrumenten ombord p\u00e5 den ultraviolettk\u00e4nsliga rymdsonden GALEX (Galaxy Evolution Explorer) avsl\u00f6jas den “nyf\u00f6dde” \u00f6verst p\u00e5 bilden\u00a0 l\u00e4tt:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I andra v\u00e5gl\u00e4ngder syns h\u00e4r ingenting. T ex visuellt. D\u00e5 ser “Hockeyklubban” ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

William Herschel<\/strong> stod f\u00f6r uppt\u00e4ckten 1787, och i dag uppskattar vi avst\u00e5ndet till det trasiga galaxsystemet – det ligger i Canis Venatici\/Jakthundarna –\u00a0 till 30 miljoner ljus\u00e5r.<\/p>\n

Magnetisk superkrater<\/h2>\n

Asteroidkraschen som orsakade m\u00e5nens gigantiska “South Pole-Aitken basin” f\u00f6r miljarder \u00e5r sen \u00e4r nu f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r intressanta spekulationer vad g\u00e4ller dess magnetiska f\u00f6rflutna.<\/p>\n

Forskare som CNN intervjuat ber\u00e4ttar<\/a> att det inte \u00e4r s\u00e5 konstigt med\u00a0 magnetismen, eftersom asteroiden i detta fall bestod av en myckenhet j\u00e4rn.<\/p>\n

N\u00e4r kraschen skedde var infallsvinken 45 gr och farten 15 km\/s.<\/p>\n

Sladden dras ur<\/h2>\n

Nu drar vi ur sladden f\u00f6r lite vila och uppladdning inf\u00f6r showen kommande dagar med\u00a0 Jupiter och Venus.<\/p>\n

Och Merkurius…<\/p>\n

Och Mars…<\/p>\n

Och Saturnus…<\/p>\n

Mars 2012 \u00e4r en av de b\u00e4sta planetm\u00e5nader n\u00e5nsin.<\/p>\n

Verklighetens planetarium har m\u00e5nga plus. Och s\u00e5 \u00e4r det gratis!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Verklighetens planetarium: Storm\u00f6te Jupiter-Venus p\u00e5 g\u00e5ng Verklighetens planetarium \u00e4r inte illa. Nu i mitten av mars m\u00f6ts de som n\u00e4rmast p\u00e5 himlavalvet, Jupiter och Venus. 2o59′ skiljer dem \u00e5t n\u00e4r de st\u00e5r varandra n\u00e4rmast. En flott Stellarium-animation och bra f\u00f6rklarande text, skapade av ASTB-ordf Peter Linde, finns p\u00e5 TBO:s hemsida. Vid klart v\u00e4der, \u00e4r det… L\u00e4s mer »Nr 52 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28341"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28341"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28341\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28400,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28341\/revisions\/28400"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28341"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28341"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28341"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}