![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/03\/12mar25.jpeg\" "\\"Ill:")
<\/a><\/p>\n\u00c5terigen: Verklighetens planetarium g\u00e5r inte av f\u00f6r hackor!<\/p>\n
M\u00e5ndag 12.3 \u00e4r det som alla vet fritt fram f\u00f6r allm\u00e4nheten p\u00e5 kv\u00e4llstid ute p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet (“Mount Oxie”), och v\u00e5r lilla\u00a0 arsenal av naggande goda teleskop kommer att riktas mot Jupiter och Venus.<\/p>\n
Under tiden\u00a0 kan vi gl\u00e4dja oss \u00f6ver att TT f\u00e5ngade upp v\u00e5rt pressmess h\u00e4rom dan och fick info av Peter Linde<\/strong>, som nu l\u00f6per som en pr\u00e4iebrand p\u00e5 tidningarnas n\u00e4tsidor. Det beh\u00f6ver inte vara stora sensationer p\u00e5 himlavalvet f\u00f6r att allm\u00e4nhetens intresse ska v\u00e4ckas. \u00c4ven en synlig planetdans v\u00e4cker funderingar, sj\u00e4lv fick jag h\u00e4rom dan ett samtal fr\u00e5n Thailand d\u00e4r gamla v\u00e4nner satt p\u00e5 balkongen i kv\u00e4llsv\u00e4rmen och undrade vad det var de s\u00e5g n\u00e4r m\u00e5nen, Venus och Jupiter h\u00f6ll p\u00e5 om v\u00e4rst.<\/p>\n Nej, jag \u00e4r inte r\u00e4dd f\u00f6r att flyga, snarare tv\u00e4rsom, men jag t\u00e4nker \u00e4nd\u00e5 inte delta i gratisavisen Metros<\/em> t\u00e4vling med ett rymdskutt som f\u00f6rstapris.<\/p>\n Som gammal lundensare f\u00e5r jag ju \u00e4nd\u00e5 erk\u00e4nna att de kan vara r\u00e4tt duktiga \u00e4ven vid Fyris, vilket bevisas av detta pressmess fr\u00e5n Uppsala Universitet 8 mars – h\u00e4r \u00e5tergivet rakt upp och ner:<\/p>\n F\u00f6r att kunna n\u00e5 avl\u00e4gsna delar av v\u00e5rt solsystem p\u00e5 rimlig tid beh\u00f6vs en raket som kan accelerera under l\u00e5ng tid. F\u00f6r detta kr\u00e4vs stora m\u00e4ngder br\u00e4nsle och f\u00f6r att f\u00e5 upp stora m\u00e4ngder br\u00e4nsle i rymden kr\u00e4vs, i sig, stora m\u00e4ngder br\u00e4nsle. Snabbt blir det hela b\u00e5de tekniskt sv\u00e5rt och kostsamt.<\/p>\n Ett alternativ till en s\u00e5dan raket \u00e4r att f\u00e5nga energi fr\u00e5n solen i ett slags segel. Ett s\u00e4tt \u00e4r att sp\u00e4nna upp en gigantisk duk p\u00e5 vilken solljusets partiklar, de s\u00e5 kallade fotonerna, reflekteras och skapar ett svagt men st\u00e4ndigt tryck.<\/p>\n Ett annat, och mycket lovande, s\u00e4tt, \u00e4r det som forskaren Pekka Janhunen vid Finska meteorologiska institutet, FMI, har uppfunnit. Det fungerar s\u00e5 att tunna, elektriskt laddade tr\u00e5dar repelleras av solvinden, det vill s\u00e4ga de laddade partiklar som, tillsammans med ljus, s\u00e4nds ut fr\u00e5n solen. En stor f\u00f6rdel \u00e4r att farkosten kan g\u00f6ras mycket l\u00e4tt och eftersom det \u00e4r kvoten mellan dragkraft och vikt som avg\u00f6r hur h\u00f6g accelerationen blir, kan farkosten s\u00e5 sm\u00e5ningom n\u00e5 avsev\u00e4rda hastigheter.<\/p>\n I ett EU-finansierat samarbete mellan Sverige, Finland, Estland, Italien och Tyskland unders\u00f6ker forskare och ingenj\u00f6rer hur seglet ska kunna realiseras och flygas. Den t\u00e4nkta farkosten har en f\u00f6rh\u00e5llandevis liten kropp fr\u00e5n vilken tr\u00e5darna, som \u00e4r tunnare \u00e4n h\u00e5rstr\u00e5n, leder ut som ett hundratal ekrar i ett hjul. Inledningsvis \u00e4r de upplindade p\u00e5 rullar, men efter uppskjutning, som fortfarande g\u00f6rs med traditionell raketteknik, matas de ut i l\u00e4ngder p\u00e5 upp till 20 kilometer. Placerades ett s\u00e5dant segel p\u00e5 marken skulle det allts\u00e5, om \u00e4n glest, t\u00e4cka vilken som helst av projektmedlemmarnas huvudst\u00e4der.<\/p>\n I Sverige arbetar \u00c5ngstr\u00f6ms rymdtekniska centrum (\u00c5STC) vid Uppsala universitet bland annat tillsammans med f\u00f6retaget Nanospace AB f\u00f6r att utveckla den miniatyrfarkost som ska sitta l\u00e4ngst ut p\u00e5 varje tr\u00e5d. Bortsett fr\u00e5n att den \u00e4r tjudrad till moderfarkosten i ekrarnas nav och tar emot en del kommandon fr\u00e5n denna, \u00e4r den ett komplett system med egna mikroraketmotorer, som hj\u00e4lper till n\u00e4r seglet ska sp\u00e4nnas ut, solceller och batterier f\u00f6r energif\u00f6rs\u00f6rjning, samt dator och apparatur f\u00f6r radiokommunikation.<\/p>\n Greger Thornell<\/strong>, f\u00f6rest\u00e5ndare p\u00e5 \u00c5ngstr\u00f6ms rymdtekniska centrum, \u00e4r tillsammans med forskningsingenj\u00f6rerna Sven Wagner <\/strong>och Johan Sundqvist <\/strong>ansvariga f\u00f6r det \u00f6vergripande konstruktionsarbetet av miniatyrfarkosten liksom f\u00f6r kontroll- och kommunikationsmodulerna.<\/p>\n – Miniatyrfarkosten m\u00e5ste, trots sin komplexitet, vara v\u00e4ldigt l\u00e4tt och liten. N\u00e4stan allting ombord p\u00e5 den m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r konstrueras fr\u00e5n grunden och sedan realiseras med specialteknik, inklusive den mikroteknik som v\u00e5r grupp normalt arbetar med, f\u00f6rklarar Greger Thornell.<\/p>\n Om en dryg vecka inleder gruppen prototyptillverkningen.<\/p>\n 1, Tack till Bertil Falk<\/strong>, som hittade uppgiften fr\u00e5n b\u00f6rjan – d\u00e5 i DI (Dagens Industri)<\/em>.<\/p>\n 2. I pressmesset ovan omtalade Pekka Janhunen har en egen hemsida. Kolla!<\/a><\/p>\n Hall\u00e4nningarna \u00e4r av goda sk\u00e4l f\u00f6rbannade f\u00f6r att Selma Lagerl\u00f6f <\/strong>gl\u00f6mde bort Halland i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige<\/em>, och gladare blir de inte n\u00e4r jag ber\u00e4ttar att Vattenormen\/Hydra utsetts till landskapets egen landskapsstj\u00e4rnbild.<\/p>\n Jag kan f\u00f6rst\u00e5 valet p g a Hallands avl\u00e5nga geografi och Hallands \u00e5ar, men Vattenormen finns ju inte ens p\u00e5 norra stj\u00e4rnhimmeln.<\/p>\n V\u00e4nnerna i HAS med Charlotte Helin<\/strong> i spetsen borde gripa in, skriva ins\u00e4ndare och vara svenskt uppr\u00f6rda. Vi beh\u00f6ver en astronomisk pseudodebatt!<\/p>\n Jag tror f\u00f6rresten att jag vet vem som “uppfann” landskapsstj\u00e4rnbilderna, men mina l\u00e4ppar \u00e4ro f\u00f6rseglade. Att han uts\u00e5g Scorpio\/Skorpionen till sitt eget\u00a0 landskaps stj\u00e4rnbild, kan f\u00f6rklara en del.<\/p>\n Forskare har med hj\u00e4lp av Spitzer-teleskopets infrar\u00f6dk\u00e4nsliga instrumentering uppf\u00e5ngat ljuseko fr\u00e5n Cas A-supernovan. Likheten med prototypen Typ IIb SN1993J sl\u00e5s fast.<\/p>\n Teamet, med ett h\u00f6gkvater i Max Planck-centret<\/a>, noterar att delar av Spitzer-sondens extrema kylsystem helt planeniigt\u00a0 har lagt av, varf\u00f6r hoppet fram\u00f6ver s\u00e4tts till det\u00a0 kommande IR-bevakande\u00a0 James Webb-teleskopet och tlll det luftburna SOFIA-teleskopet, som redan f\u00e5tt luft under vingarna.<\/p>\n SMHI lovar fint v\u00e4der f\u00f6r morgonkv\u00e4llen (12.3), s\u00e5 vi syns under\u00a0 Venus och Jupiter.<\/p>\n Jupiter och Venus leker med m\u00e5nen och Plejaderna Hela mars dansar Venus och Jupiter n\u00e4stan kind mot kind men leker ocks\u00e5 med nym\u00e5nen och Plejaderna. I slutet av m\u00e5naden kan vi se den h\u00e4r konfigurationen p\u00e5 himlavalvet, efter solnedg\u00e5ngen: \u00c5terigen: Verklighetens planetarium g\u00e5r inte av f\u00f6r hackor! M\u00e5ndag 12.3 \u00e4r det som alla vet fritt… L\u00e4s mer »Nr 53 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28401"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28401"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28401\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28446,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28401\/revisions\/28446"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28401"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28401"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28401"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Metro rymdt\u00e4vlar<\/h2>\n
Uppsalas “\u00e5ngstr\u00f6mar” \u00f6kar farten i rymden<\/h2>\n
<\/a>Ett stort, mycket glest segel skulle med hj\u00e4lp av solvinden kunna driva en rymdfarkost l\u00e5nga str\u00e4ckor i h\u00f6g fart. Ett s\u00e5dant har den finske forskaren Pekka Janhunen <\/strong>uppfunnit. Vid Uppsala universitet arbetar nu forskare vid \u00c5ngstr\u00f6ms rymdtekniska centrum med att utveckla den miniatyrfarkost som ska sitta l\u00e4ngst ut p\u00e5 varje tr\u00e5d i seglet.<\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nPS fr\u00e5n W-bloggsdredaktionen
\n<\/strong><\/h3>\nSluta mobba hall\u00e4nningarna!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nLjuseko fr\u00e5n Cas A<\/h2>\n
Mount Oxie n\u00e4sta!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"