{"id":28635,"date":"2012-03-15T20:30:19","date_gmt":"2012-03-15T19:30:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=28635"},"modified":"2012-03-18T12:35:34","modified_gmt":"2012-03-18T11:35:34","slug":"nr-57-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/03\/15\/nr-57-2012\/","title":{"rendered":"Nr 57 2012"},"content":{"rendered":"

EU sponsrar jakten p\u00e5 den f\u00f6rsta supernovan<\/h2>\n

Grattis till astronomen\u00a0 Stephen Smartt<\/strong>, som bossar f\u00f6r den astrofysiska institutionen vid Queens-universitet i Belfast:<\/p>\n

\"\"<\/a>Smartt ska med EU-slantar (\u20ac2,3 miljoner) ) leda jakten p\u00e5 universums f\u00f6rsta supernova <\/a>och hur de f\u00f6rsta grund\u00e4mnena i kosmos skapades.<\/p>\n

Jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag \u00e4r imponerad \u00f6ver sj\u00e4lva gesten, att ge sig p\u00e5 den ultimata astronomiska g\u00e5tan, som Smartts team best\u00e5ende av ett dussintal forskare ska f\u00f6rs\u00f6ka l\u00f6sa.<\/p>\n

Jobbet kommer att ske med Belfast p\u00e5 Nordirland som utg\u00e5ngspunkt, och pengarna fr\u00e5n EU:s\u00a0 European Research Council (ERC) kommer att pumpa in nytt liv i den lokala ekonomin dessutom.<\/p>\n

I snacket bakom forskningsanslaget cirkulerar \u00e4ven det senaste \u00e5rets nobla fysikpris till supernovaforskare.<\/p>\n

Ungef\u00e4r 10 procent av beg\u00e4rda anslag beviljas av ERC, en EU-organisation som kan vara v\u00e4rd att f\u00f6lja.<\/p>\n

Dessa anslag g\u00e5r inte till vem som helst, de \u00e4r reserverade \u201ctoward exceptional established research leaders of any nationality and any age to pursue ground-breaking, high-risk projects that open new directions in their respective research fields or other domains\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Solkrockarens d\u00f6dliga svanhopp<\/h2>\n

Allt pekar p\u00e5 att kometen SWAN 2012, en komet som de senaste dagarna haft kurs rakt mot solen, f\u00f6rintats – ett svanhopp med d\u00f6dlig utg\u00e5ng.<\/p>\n

\"\"<\/a> <\/a><\/p>\n

SWAN \u00e4r ett av instrumenten ombord p\u00e5 den solbevakande SOHO-sonden och har tidigare f\u00f6ljt kometers dramatiska f\u00e4rd in mot v\u00e5r huvudstj\u00e4rna.<\/p>\n

Samtidigt diskuteras i en rapport hur i hela fridens namn kometen C\/2011 W3 (Lovejoy) i vintras kunde \u00f6verleva sin tur <\/a>runt solen. Ett svar tycks ligga i kometk\u00e4rnans isiga utstr\u00f6mning och ismateriens direkta \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n fast form till gas utan att passera ruta 1 (“sublimering”, mellanskedet med en flytande fas hoppades \u00f6ver). Trots att kometen l\u00e5g innanf\u00f6r den s\u00e5 kallade Rochegr\u00e4nsen inom vilken en kometk\u00e4rna borde slitas itu av solens enorma gravitation, s\u00e5\u00a0 \u00f6verlevde Lovejoy p\u00e5 grund av sublimationens motkrafter.<\/p>\n

N\u00e5gon d\u00e4remot?<\/p>\n

Det har faktiskt h\u00e4nt f\u00f6rr att kometer \u00f6verlevt solm\u00f6ten innanf\u00f6r Rochegr\u00e4nsen (komet 1882 II. komet 1963 V). Storleken tycks ha viss betydelse liksom kometkemin och kometmineralogin f\u00f6r hur mycket stryk en komet t\u00e5l innan den uppn\u00e5r brottgr\u00e4nsen, d\u00e4r kometen brister och g\u00e5r uti.<\/p>\n

EU f\u00f6r radioastronomi – i Afrika<\/h2>\n

Hoppsansa! EU-parlamentet har uttalat sig till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r ett st\u00f6rre samarbete med Afrika inom radioastronomin.<\/p>\n\n\n\n\n<\/tbody>\n\n\n\n<\/tbody>\n\n\n
<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n
<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n
<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Kontrafaktisk tanke<\/h2>\n

\"\"<\/a>I sin bok Introduction to Astronomy <\/em>(1954) p\u00e5pekade Cecilia Payne-Gaposchkin<\/strong> att hade bara Andromedagalaxen legat tjugo ljus\u00e5r l\u00e4ngre bort, s\u00e5 hade S And-supernovan 1885 briserat tjugo \u00e5r senare (f\u00f6r oss) och d\u00e5 hade vi haft tillg\u00e5ng till helt andra fotografiska och spektroskopiska m\u00f6jligheter att studera sm\u00e4llen \u00e4n astronomerna 1885.<\/p>\n

Jag spinner vidare p\u00e5 spekulationen:<\/p>\n

Om Tycho Brahes<\/strong> supernova legat 440,5 ljus\u00e5r l\u00e4ngre bort \u00e4n den g\u00f6r, hade den briserat h\u00e4r och nu.<\/p>\n

Nytt avst\u00e5nd till Lilla Magellanska molnet<\/a><\/h2>\n

Avst\u00e5ndet till v\u00e5r granngalax Lilla Magellanska molnet har best\u00e4mts p\u00e5 nytt av ESO\/VLT-astronmer, denna g\u00e5ng med hj\u00e4lp av 33 bin\u00e4ra f\u00f6rm\u00f6rkelsevariabler.<\/p>\n

Avst\u00e5ndet uttryckt genom avst\u00e5ndsmodulen m – M<\/span> blir:<\/p>\n

19,11 +\/- 0,03 (66,4 +\/- 0,9 kpc)<\/p>\n

I ljus\u00e5r \u00e4r ju en parsec 3,26 ljus\u00e5r varf\u00f6r avst\u00e5ndet (kpc = kiloparsec)\u00a0 blir drygt 216 000 ljus\u00e5r, en l\u00e4tt uppjustering. Den kan vi leva med.<\/p>\n

Tv\u00e5 lanternor i natten<\/h2>\n

Det rasslar naturligtvis in bilder hela tiden p\u00e5 Jupiters och Venus dans. Marek Nikodem,<\/strong> bosatt n\u00e4ra Szubin i grannlandet Polen, tog h\u00e4rom dan denna bild med sin Nikon-kamera. Dotterrn agerar illustrativ hj\u00e4lpgumma.<\/p>\n

– De \u00e4r som tv\u00e5 lnternor som lyser upp nattm\u00f6rkret, beskriver Marek sin upplevelse av konjunktionen.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Mareks bild f\u00f6rekommer lite varstans p\u00e5 n\u00e4tet och han \u00e4r \u00f6verhuvud taget en flitig astrofotograf.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

EU sponsrar jakten p\u00e5 den f\u00f6rsta supernovan Grattis till astronomen\u00a0 Stephen Smartt, som bossar f\u00f6r den astrofysiska institutionen vid Queens-universitet i Belfast: Smartt ska med EU-slantar (\u20ac2,3 miljoner) ) leda jakten p\u00e5 universums f\u00f6rsta supernova och hur de f\u00f6rsta grund\u00e4mnena i kosmos skapades. Jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag \u00e4r imponerad \u00f6ver sj\u00e4lva gesten, att ge… L\u00e4s mer »Nr 57 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28635"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28635"}],"version-history":[{"count":53,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28635\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28746,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28635\/revisions\/28746"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28635"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28635"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28635"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}