![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/03\/WISE2012-003-A-annotated.jpg\")
<\/a> NASA:s “kartbok” har jobbats fram under fjorton \u00e5r, men WISE-sonden blev helt avg\u00f6rande f\u00f6r slutresultatet – sonden s\u00e4ndes upp 2009 och har hunnit ta 2,7 miljoner IR-bilder i fyra olika v\u00e5gl\u00e4ngder, som snickrats ihop som en gigantisk mosaik. Svepen har avsl\u00f6jat nya ok\u00e4nda asteroider och NEO-objekt, avl\u00e4gsna galaxer, bruna dv\u00e4rgar, Y-dv\u00e4rgar m m, och den nu publicerade katalogen inneh\u00e5ller data om 560 miljoner individuella objekt. M\u00e5nga helt ok\u00e4nda fram till dagens dato. P\u00e5 Lundmark-panoramat ligger Orion t h,\u00a0 och d\u00e4r kan vi nu tack vare WISE t ex se nebulosasystemen bre ut sig – den runda b\u00e5gen trodde jag ett tag var Barnard\u00b4s loop, men jag \u00e4r os\u00e4ker, Lunds snart 60 \u00e5r gamla oerh\u00f6rt l\u00e4ckra M\u00c5LADE vintergatspanorama – i visuell v\u00e5gl\u00e4ngd –\u00a0 s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r (\u00e4ven h\u00e4r rekommenderas klickning!!!): ![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/03\/milkyway_lund_big-1.gif\" "\\"Ill:Lund")
<\/a><\/p>\nM\u00e5nens utveckling<\/h2>\n
En suver\u00e4n videofilm fr\u00e5n Goddard\u00b4s Space Centre skildrar<\/a> temat “The Evolution of the Moon”, i 2 D, 3 D. med ljud, utan ljud, med\/utan speaker, alla alternativ erbjuds. Tack till Lars Olefeldt<\/strong> f\u00f6r tipset.<\/p>\n Den tyske fysikern Wilhelm Conrad R\u00f6ntgen<\/strong> t v (1845-1923) uppt\u00e4ckte str\u00e5lar som avsl\u00f6jar insidan av den m\u00e4nskliga kroppen. <\/span> <\/span><\/p>\n \u25ba<\/strong> R\u00f6ntgen kallade sin uppt\u00e4ckt f\u00f6r X-str\u00e5lar.<\/strong> S\u00e5 sm\u00e5ningom kom de att kallas r\u00f6ntgenstr\u00e5lar. P\u00e5 engelska heter de fortfarande X-rays. <\/span> <\/span><\/span><\/p>\n \u25ba<\/strong> Han f\u00f6r\u00e4ndrade f\u00f6r all framtid<\/strong> v\u00e4rldens sjuk- och tandv\u00e5rd. P\u00e5 en tio-i-topp ranking \u00f6ver personer som betytt mest f\u00f6r att utveckla v\u00e4rldens l\u00e4kekonst skulle Wilhelm Conrad R\u00f6ntgen hamna mycket h\u00f6gt.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n \u25ba <\/strong>F\u00f6r sin uppt\u00e4ckt fick han,<\/strong> som f\u00f6rsta pristagare, Nobelpriset i fysik \u00e5r 1901.<\/span><\/span><\/span> – Radiologi, som r\u00f6ntgenmedicinen kallas, \u00e4r idag en oumb\u00e4rlig del av h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd. Men yrket som radiolog hade till en b\u00f6rjan en l\u00e5g status bland kollegorna.<\/span><\/span><\/span> – Om G\u00f6sta Forsell <\/strong>(1876-1950), sedermera den svenska radiologins fader och grundaren av modern onkologi i v\u00e5rt land, f\u00e4lldes uttrycket n\u00e4r han utn\u00e4mndes till f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r r\u00f6ntgenavdelningen p\u00e5 Serafen in Stockholm: \u201dStor skada p\u00e5 en s\u00e5 beg\u00e5vad och lovande medicinare\u201d.<\/span><\/span><\/span> Inom astronomin vet vi vad r\u00f6ntgenk\u00e4nsliga instrument\u00a0 kan avsl\u00f6ja. P\u00e5 1990-talet jobbade NASA:s ROSAT <\/span>(“R\u00f6ntgen Satelite”), och Chandra<\/span> och XMM-Newton <\/span><\/span><\/span><\/span>X-ray Observatory<\/span> ger oss i dag hela tiden nya spektakul\u00e4ra informationer fr\u00e5n kosmos. Senast har ESA:s “Newton” visat p\u00e5 ultrasnabba <\/a>utfl\u00f6den fr\u00e5n svarth\u00e5ls-stinna aktiva galaxer, vilket \u00e4r intressant f\u00f6r dem som arbetar med svarta h\u00e5ls massor och stj\u00e4rninneh\u00e5llet i v\u00e4rdgalaxerna. <\/span><\/span><\/span> Sydsvenskans Martin Andersson <\/strong>– en av tidningens alltid l\u00e4sv\u00e4rda reportrar –\u00a0 skrev i dag om Slottsparkens och Kungsparkens historia. Mycket trevligt f\u00f6r oss malm\u00f6bor. En av illustrationerna till Sydis-artikeln visar ocks\u00e5 var TBO:s f\u00f6reg\u00e5ngare, det lilla privatdrivna observatoriet p\u00e5 f\u00e5gel\u00f6n i Slottsparken l\u00e5g 1911-1916. F\u00e5gel\u00f6n finns ju kvar den dag som \u00e4r. Finns det n\u00e5nting i marken som kan t\u00e4nkas markera d\u00e4r bygget stod? Snart dags med en utflykt!<\/p>\n Jag visste inte att stj\u00e4rnblinkningar kunde vara en s\u00e5 h\u00e4r kul grej, men den ungerska amat\u00f6rastronomen Monika Landy-Gyebnar<\/strong> skriver p\u00e5 spaceweather.com om sina skakiga bilder <\/a>av planeter och stj\u00e4rnor, om scintillationens skillnad mellan lugnt lysande planeter och stj\u00e4rnor i l\u00e5g h\u00f6jd \u00f6ver horisonten. Jag \u00e4r of\u00f6rm\u00f6gen att se po\u00e4ngen med\u00a0 att ta bilder bara f\u00f6r denna saks skull, men en viss sk\u00f6nhet finns det i dem och sannolikt ocks\u00e5 en pedagogisk po\u00e4ng. Kan de n\u00e5nsin blir “\u00c5rets astronomiska bild”, Robert Cumming<\/strong>? Landy-Gyebnar menar att man kan gott sparka p\u00e5 tripoden f\u00f6r att hj\u00e4lpa till under de n\u00e5gra sekunder l\u00e5nga exponeringarna. Och man ska aldrig sl\u00e4nga misslyckade bilder! Vintergatspanorama i infrar\u00f6tt Det har h\u00e4nt en del sen Knut Lundmark l\u00e4t M\u00c5LA lundaobservatoriets ber\u00f6mda Vintergatspanorama, ett bildscoop som gick som en l\u00f6peld \u00f6ver v\u00e4rlden i b\u00f6rjan av 1950-talet och som kom att illustrera flera bokliga klassiker vid den tiden (t ex Harlow Shapleys The Inner Metagalaxy, Yale University, 1957) Senaste vintergatspanoramat har med NASA:s… L\u00e4s mer »Nr 59 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28762"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28762"}],"version-history":[{"count":68,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28762\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28852,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28762\/revisions\/28852"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28762"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28762"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28762"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}R\u00f6ntgen var en str\u00e5lande forskare<\/h2>\n
<\/a>H\u00e4rom \u00e5ret visade det ju sig att supernovaforskande astronomer hade insikter i partikelfysik, som \u00e4ven kan ha medicinska spin off-effekter h\u00e4r hemma p\u00e5 jorden. Just h\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nns det ju inte fel att citera W-bloggens egen medicinare Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong>, som erinrar om n\u00e5gra basfakta nu n\u00e4r R\u00f6ntgen-astronomin \u00e4r ett v\u00e4letablerat faktum: <\/span><\/span><\/p>\n<\/a> Medicinsk bilddiagnostik p\u00e5 jorden \u00e4r en hastigt expanderande vetenskapsdisciplin som avser tekniker och processer som skapar bilder av hela eller delar av den m\u00e4nskliga kroppen f\u00f6r kliniskt bruk. Syftet \u00e4r att avsl\u00f6ja, unders\u00f6ka eller diagnostisera sjukdom. Medicinsk bilddiagnostik kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r att studera normal anatomi och fysiologi. De nya visualiseringsteknologierna m\u00f6jligg\u00f6r och underl\u00e4ttar biovetenskapliga, biomedicinska och farmakologiska uppt\u00e4ckter och innovationer samt effektiviserar olika slag av patientdiagnostik.<\/span><\/span><\/span> \u2013\u00a0 “Snart kan vi f\u00f6lja en kolesterolmolekyl och se var den s\u00e4tter sig i k\u00e4rlv\u00e4ggen”, som en r\u00f6ntgenl\u00e4kare uttryckte sig. <\/span> <\/span><\/span> Carl-Olof ber\u00e4ttar att R\u00f6ntgen var tveksam till att resa till Sverige f\u00f6r att h\u00e4mta det nyinstiftade nobelpriset. Efter viss \u00f6vertalning anl\u00e4nde han till ett sn\u00f6igt Stockholm, som han fann vara \u201den underlig stad\u201d.<\/span><\/span><\/span> – Han tog emot prispengarna och \u00e5terv\u00e4nde s\u00e5 fort han kunde till Tyskland. N\u00e5gon f\u00f6rel\u00e4sning om sin uppt\u00e4ckt hann han inte med.<\/span><\/span><\/span><\/p>\nTBO:s f\u00f6reg\u00e5ngare i Malm\u00f6<\/h2>\n
SKA-finalen n\u00e4rmar sig<\/h2>\n
<\/a>Det jobbas och jabbas in i det sista vem som ska “f\u00e5” hysa v\u00e4rldens st\u00f6rsta radioteleskop SKA (Square Kilometre Array). Sydafrika eller Australien\/Nya Zealand? En snygg PR-grej presterade i alla fall temat fr\u00e5n Austraiien<\/a>, som inlett ett lyckat radioastronomiskt samarbete med Sydkorea. Teleskop har kopplats ihop \u00f6ver de stora vattnen, och pl\u00f6tsligt s\u00e5 \u00e4r det en \u00f6ppen fr\u00e5ga igen vem som ror hem $2.5-miljarder-bygget kallat ”the experiment of the century”. Beslutet fattas viken dag som helst i Manchester. SKA-projektet har kantats av stor dramatik.En sydafrikansk toppastronom, Phil Charles<\/strong>, sattes i karant\u00e4n av sina bossar f\u00f6r att han snackat bredvid mun om Sydafrikas l\u00e4mplighet som SKA-v\u00e4rd, och i Oxford dog en av projektets tillskyndare Steven Rawlings<\/strong> under mystiska omst\u00e4ndigheter i b\u00f6rjan av \u00e5ret. Mordteorier cirkulerade till en b\u00f6rjan, men det mesta pekar p\u00e5 en personlig tragedi bakom d\u00f6dsfallet.<\/p>\nBlinka lilla stj\u00e4rna d\u00e4r….<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"