{"id":2881,"date":"2010-04-29T21:52:03","date_gmt":"2010-04-29T20:52:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=2881"},"modified":"2010-04-29T22:41:08","modified_gmt":"2010-04-29T21:41:08","slug":"nr-42-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/04\/29\/nr-42-2010\/","title":{"rendered":"Nr 42 2010"},"content":{"rendered":"

Vad hade Newton sagt?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
V\u00e5gade gravitationsv\u00e5gor skapas. Ill: Nasa<\/figcaption><\/figure>\n

Bra fr\u00e5ga, f\u00f6r vad hade v\u00e5r gamle kompis Sir Isaac Newton sagt om den hyperintressanta artikeln i dagens nummer av danska Weekend Avisen <\/em>om gravitationsv\u00e5gor (en konsekvens av\u00a0 Albert Einsteins allm\u00e4nna relativitetsteori,\u00a0 redan 1916), f\u00f6rfattad av Thomas Tauris vid Niels Bohr Institutet.<\/p>\n

Jag fattar naturligtvis inte n\u00e5t av det finstilta i vad som\u00a0 h\u00e4nder\u00a0 i det einsteinska rymdtids-f\u00e4ltet – den som g\u00f6r det beds r\u00e4cka upp en hand! – n\u00e4r supertunga svarta h\u00e5l kolliderar med varandra eller massiva\u00a0 neutronstj\u00e4rnor eller neutronstj\u00e4rnor rullar runt varandra och f\u00f6rst\u00f6r b\u00e5de rymd och tid, men jag f\u00f6rst\u00e5r s\u00e5 mycket att N\u00c4R dessa s\u00e4llsynta fenomen intr\u00e4ffar s\u00e5 genererar de v\u00e5gor\/partiklar, som inte har ett dugg med det elektromagnetiska spektrumet att g\u00f6ra. V\u00e5gor\/partiklar som det endast \u00e4r fr\u00e5gan om tid (= jordisk tid!) snart kan\u00a0 detekteras. N\u00e5gra \u00e5r till och vi \u00e4r hemma med halmen.<\/p>\n

Danske Thomas summerar l\u00e4get mycket bra s\u00e5 h\u00e4r i sin artikel:<\/p>\n

“Det store problem er imidlertid at signalet er uhyret svagt p\u00e5 grund af den enorme avstand fra kilden til Jorden. At m\u00e5le et s\u00e5dant signal udg\u00f8r en gedigen teknologisk udfordring. Der skal extraordin\u00e6rt grej til.”<\/span><\/strong><\/p>\n

Thomas pratar om en noggrannhet och en storleksordning i de avg\u00f6rande m\u00e4tningarna p\u00e5 tusendelar av en protons diameter!<\/p>\n

Vid tv\u00e5 forskningsinstitutioner i v\u00e4rlden jobbas nu intensivt p\u00e5 problemet, dels det Europabaserade Virgo i Italien, som finns h\u00e4r p\u00e5 n\u00e4tet<\/a>, dels och borta i Californien vid det s\u00e5 kallade LIGO.<\/a> B\u00e4gge – formade som ett gigantiskt L, j\u00e4nkarnas gravitationsverkstad n\u00e5gra hundra meter BIGGER \u00e4n v\u00e5rt f\u00f6rst\u00e5s –\u00a0 bygger sitt experimenterande och detekterande p\u00e5 laserbaserad interferometri. Vi pratar om kilometerl\u00e5nga instrument med sansl\u00f6st komplicerad teknologi. Men den finns – h\u00e4r och nu!.<\/p>\n

Nej,\u00a0 varken italienare eller amerikaner\u00a0 har \u00e4nnu hittat n\u00e5gra gravitoner eller\u00a0 gravitationsv\u00e5gor.<\/p>\n

Sen har vi dessutom det EU-sanktionerade projektet med ett Einstein Telescope. Till det ber jag att f\u00e5 \u00e5terkomma!<\/p>\n

Nytt fr\u00e5n Heden<\/h2>\n

Heden p\u00e5 Dartmoor i England f\u00f6rknippar jag med Sherlock Holmes, gotiska sp\u00f6kslott med slamrande f\u00f6nster under regniga, stormiga n\u00e4tter och en m\u00e5ne som syns d\u00e5 och d\u00e5 mellan m\u00f6rka blytunga moln, och\u00a0 nu rapporterar DESSUTOM\u00a0 engelska arkeologer att de identifierat ett astroarkeologiskt monument vid Cut Hill – ett monument\u00a0 i form av fallna stenar som \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n Stonehenge. Stenarnas riktningar\u00a0 pekar p\u00e5 att de markerar positionen f\u00f6r midsommarsolens uppg\u00e5ng.<\/p>\n

Turister rekommenderas t ex en sajt som denna<\/a>.<\/p>\n

Dagens Cosper<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Anv\u00e4ndbar?<\/figcaption><\/figure>\n

Den jordiska idiotin k\u00e4nner inga gr\u00e4nser. Nu p\u00e5st\u00e5r en imam i Iran\u00a0 att l\u00e4ttkl\u00e4dda kvinnor \u00e4r skulden till\u00a0 jordb\u00e4vningar.<\/p>\n

Jag \u00e4r inte fundamentalist, men den mannen – det handlar alltid om oss\u00a0 m\u00e4n –\u00a0 b\u00f6r stenas. Lagom, naturligtvis.<\/p>\n

Faktafylld notis i senaste The Guardian Weekly<\/a>, sidan 31.<\/p>\n

ISS syns 1 maj<\/h2>\n

Det \u00e4r alltid v\u00e4rt att h\u00e5lla koll p\u00e5 Internationella rymdstationen, och faktum \u00e4r att b\u00e5de Valborgsm\u00e4ssoafton\u00a0 och 1 maj\u00a0 ska den synas hyggligt bra \u00f6ver Malm\u00f6. Ett gott\u00a0 tillf\u00e4lle – efter brasorna – b\u00f6r vara cirka 21.59 i morgon 1 maj, d\u00e5 ISS dyker upp i SSV och f\u00f6rsvinner mot \u00d6S\u00d6.<\/p>\n

Passagen p\u00e5 cirka 20 graders h\u00f6jd ber\u00e4knas\u00a0 vara i cirka tre minuter.\u00a0 Och det \u00e4r l\u00e5ngt f\u00f6r en ISS-passage.<\/p>\n

Orion-nebulosans bortre avsl\u00f6jat<\/h2>\n

Man (= jag) blir mer och mer konfunderad \u00f6ver den bildrikedom, som str\u00f6mmar in fr\u00e5n v\u00e5ra satelliter. Senast \u00e4r det ESA:s rymdbaserade Planck-observatorium som s\u00e4nt bilder<\/a>, tagna i mikrov\u00e5gl\u00e4ngder, bilder som avsl\u00f6jar stj\u00e4rnbildning bakom tjocka moln och partikelformationer. D\u00e4r visuella teleskop g\u00e5r bet och bara ser m\u00f6rker, ser Planck helt andra saker – t ex som h\u00e4r i Orion-nebulosan, 1500 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: ESA<\/figcaption><\/figure>\n

Planck jobbar ju egentligen med att kartl\u00e4gga “gammal” reststr\u00e5lning fr\u00e5n Big Bang men l\u00f6per\/scannar med sina instrument med j\u00e4mna mellanrum \u00e4ven p\u00e5 och av m\u00e4rkliga ok\u00e4nda territorier inom v\u00e5r egen hemmagalax Vintergatan och kan inte “l\u00e5ta bli” att fota t ex dessa fantastiska moln.<\/p>\n

N\u00e5gon som inte imponeras?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad hade Newton sagt? Bra fr\u00e5ga, f\u00f6r vad hade v\u00e5r gamle kompis Sir Isaac Newton sagt om den hyperintressanta artikeln i dagens nummer av danska Weekend Avisen om gravitationsv\u00e5gor (en konsekvens av\u00a0 Albert Einsteins allm\u00e4nna relativitetsteori,\u00a0 redan 1916), f\u00f6rfattad av Thomas Tauris vid Niels Bohr Institutet. Jag fattar naturligtvis inte n\u00e5t av det finstilta i… L\u00e4s mer »Nr 42 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2881"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2881"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2881\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2939,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2881\/revisions\/2939"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2881"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2881"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2881"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}