{"id":2885,"date":"2010-05-02T20:09:51","date_gmt":"2010-05-02T19:09:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=2885"},"modified":"2010-05-02T20:19:33","modified_gmt":"2010-05-02T19:19:33","slug":"nr-44-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/05\/02\/nr-44-2010\/","title":{"rendered":"Nr 44 2010"},"content":{"rendered":"

Eyja vore vi d\u00e4r…<\/h2>\n
\"\"<\/a>
H\u00e4r r\u00e5der totalt flygf\u00f6rbud! KLICKA!!! Foto: Nasa\/JPL<\/figcaption><\/figure>\n

Vulkanutbrottet p\u00e5 Island ha f\u00f6rsvunnit under mediahorisonten just nu, men det bubblar fortfarande och bortre parentesen har definitivt inte satts. Isl\u00e4nningarna flockas f\u00f6r att titta p\u00e5 fenomenet, och till och med den engelskspr\u00e5kiga Icelandic Review<\/a> har g\u00e5tt \u00e5t som sm\u00f6r i sol p\u00e5 grund av P\u00e1ll Stef\u00e1nssons vulkanbilder.<\/p>\n

Hur st\u00e5r sig\u00a0 Eyjafjallajokull interplanetariskt sett? Svar: Som en l\u00e4ttviktare.<\/p>\n

Vulkanerna p\u00e5 Jupiterm\u00e5nen Io leder, vad jag f\u00f6rst\u00e5r, ligan; Io \u00e4r den mest vulkaniska av alla himlakroppa<\/a>r i v\u00e5rt solsystem. Sk\u00e4let har med gravitationen fr\u00e5n Jupiter och \u00f6vriga m\u00e5nar\u00a0 att g\u00f6ra, som orsakar dramatiska ytsp\u00e4nningar, bristningar och deformationer p\u00e5 m\u00e5nen.<\/p>\n

S\u00e5vitt jag f\u00f6rst\u00e5r s\u00e5 r\u00e5der permanent flygf\u00f6rbud p\u00e5 Io.<\/p>\n

Sommarforskarskola n\u00e4sta steg?<\/h2>\n

Sprang p\u00e5 uppgiften att AstraZeneca ordnar sommarforskarskola p\u00e5 ett lekfullt s\u00e4tt f\u00f6r \u00f6ka intresset f\u00f6r naturvetenskap och teknik bland ungdomar. Den p\u00e5g\u00e5r i tv\u00e5 veckor och g\u00f6rs i samarbete med F\u00f6rbundet Unga Forskare och kommunerna S\u00f6dert\u00e4lje, G\u00f6teborg och Lund. Deltagarna \u00e4r mellan 13-17 \u00e5r och totalt 220 stycken. Handledarna \u00e4r fr\u00e5n h\u00f6gskola och universitet.<\/p>\n

Finns astronomi med i sammanhanget?<\/p>\n

Unga Forskare f\u00e5r vi absolut inte gl\u00f6mma bort i v\u00e5ra taktiska framtidstankar. L\u00e4gg g\u00e4rna deras hemsida<\/a> p\u00e5 minnet.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r de r\u00e4tta svaren!<\/h2>\n

R\u00e4tt svar i f\u00f6rra bloggens lilla t\u00e4vling var dessa:<\/p>\n

1. Uttalades av en av de slemma romulanska kommend\u00f6rerna i tv-serien Star Trek <\/em>(Redemption).<\/p>\n

2. Sades av Carl Sagan i tv-serien Cosmos<\/em> 1980.<\/p>\n

3. Citatet \u00e4r h\u00e4mtat ur Fred Hoyles sf-roman Det svarta molnet<\/em>.<\/p>\n

Unik himlakoronograf<\/h2>\n

\"\"<\/a>I planeringen inf\u00f6r ett f\u00f6redrag jag ska h\u00e5lla p\u00e5 fredagkv\u00e4ll f\u00f6r MIS (Malm\u00f6 Interplanetariska S\u00e4llskap, jo, f\u00f6reningen finns fortfarande!!!) om rymdfartsprojekt de n\u00e4rmaste femtio \u00e5ren, sprang jag p\u00e5 en sp\u00e4nnande uppgift om projektet med en “utomjordisk” solkoronograf kallad Proba 3.<\/p>\n

Proba 3, ett minst sagt lovande ESA-projekt, best\u00e5r av tv\u00e5 farkoster, som ska formationsflyga med absolut noggrannhet cirka 150 meter fr\u00e5n varandra. N\u00e4r den ena farkosten t\u00e4cker solskivan detekterar den andra allt vad som g\u00e5r att uppf\u00e5nga fr\u00e5n solens korona.<\/p>\n

Balkong-astronomens fr\u00e5ga<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det \u00e4r dags att k\u00f6pa en 20-25 ggrs f\u00f6rstorande f\u00e4ltkikare med stativ f\u00f6r att studera stj\u00e4rnor p\u00e5 sydhimlen fr\u00e5n balkongen, d\u00e4r mitt privata obsis numera finns.<\/p>\n

Jag tar tacksamt emot alla tips om l\u00e4mpligt fabrikat!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Eyja vore vi d\u00e4r… Vulkanutbrottet p\u00e5 Island ha f\u00f6rsvunnit under mediahorisonten just nu, men det bubblar fortfarande och bortre parentesen har definitivt inte satts. Isl\u00e4nningarna flockas f\u00f6r att titta p\u00e5 fenomenet, och till och med den engelskspr\u00e5kiga Icelandic Review har g\u00e5tt \u00e5t som sm\u00f6r i sol p\u00e5 grund av P\u00e1ll Stef\u00e1nssons vulkanbilder. Hur st\u00e5r sig\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 44 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2885"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2885"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2885\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3039,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2885\/revisions\/3039"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2885"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2885"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2885"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}