{"id":28915,"date":"2012-03-23T00:36:03","date_gmt":"2012-03-22T23:36:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=28915"},"modified":"2012-03-23T09:26:11","modified_gmt":"2012-03-23T08:26:11","slug":"nr-61-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/03\/23\/nr-61-2012\/","title":{"rendered":"Nr 61 2012"},"content":{"rendered":"
\n

Hot news fr\u00e5n Onsala:
\n<\/span><\/h3>\n

R\u00f6d j\u00e4ttes magnetiska hemlighet avsl\u00f6jad<\/h2>\n<\/div>\n
Astronomer har f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen kunnat m\u00e4ta formen hos en r\u00f6d j\u00e4ttestj\u00e4rnas magnetf\u00e4lt. Deras nya metod kan hj\u00e4lpa forskare f\u00f6rst\u00e5 omvandlingen som v\u00e4ntar solen om ett par miljarder \u00e5r.<\/span><\/span><\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
\n

Om bilden ovan denna info:<\/p>\n

Den r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnan \u00e4r\u00a0 IK Tau. De vita str\u00e4cken visar hur ljus fr\u00e5n molekyler av kiselmonoxid i stj\u00e4rnans yttre lager \u00e4r polariserade. F\u00e4rgerna \u00e4r inte riktiga utan visar ljusstyrka. (Bild: Wouter Vlemmings <\/strong>m fl.)<\/span>.<\/p>\n

Ett astronomteam som letts av Wouter Vlemmings vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers<\/a> har anv\u00e4nt radioteleskopet SMA (Submillimeter Array) p\u00e5 Hawaii f\u00f6r att observera den r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnan IK Tau, 850 ljus\u00e5r bort i stj\u00e4rnbilden Oxen.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Stj\u00e4rnan liknar solen men \u00e4r b\u00e5de \u00e4ldre, st\u00f6rre och svalare.<\/p>\n

\u2013 IK Tau \u00e4r en ljus stj\u00e4rna som ger oss en blick in i solens framtid, s\u00e4ger Wouter Vlemmings.<\/p>\n

Forskarna anv\u00e4nde ljus fr\u00e5n molekyler i stj\u00e4rnans yttre lager f\u00f6r att formen av magnetf\u00e4ltet n\u00e4ra stj\u00e4rnan. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som en stj\u00e4rnas magnetf\u00e4lt har kunna uppskattas p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet.<\/p>\n

Snart kommer det kunna g\u00f6ras f\u00f6r m\u00e5nga andra stj\u00e4rnor tack vare det nya stora observatoriet ALMA, som just nu byggs i Chile.<\/p>\n

–\u00a0 Med ALMA kommer vi att kunna unders\u00f6ka m\u00e5nga andra stj\u00e4rnor som IK Tau. Vi hoppas kunna ta reda p\u00e5 hur stj\u00e4rnor som liknar solen utvecklas och skapar spektakul\u00e4ra planetariska nebulosor runt sig, s\u00e4ger Wouter Vlemmings.<\/p>\n

Lundmarks patentare<\/h2>\n

Jag gillar humoristen Knut Lundmark<\/strong> n\u00e4r han fick fr\u00e5gan av en ung flicka om vad som fanns bortom universums yttersta gr\u00e4ns och svarade:<\/p>\n

– Fr\u00e5ga mamma!<\/p>\n<\/div>\n

En liten knubbig tv\u00e5… galax!<\/h2>\n

Jag vet inte varf\u00f6r\u00a0 jag kom att t\u00e4nka p\u00e5 Povel Ramel<\/strong> (t v) och hans festliga Ratata-l\u00e5t om den knubbiga tv\u00e5len, men ett internationellt team av astronomer fr\u00e5n Australien, Schweiz, Tyskland och Finland s\u00e4tter myror i huvudet p\u00e5 folk med sin bild tagen av japanska Subaru-teleskopet p\u00e5 Hawaii:<\/p>\n

\"\"<\/a>En rektangul\u00e4r galax inom en galaxhop p\u00e5 cirka 250 medlemmar, bel\u00e4gen drygt 70 miljoner ljus\u00e5r fr\u00e5n oss.<\/p>\n

Ibland ser vi “euklidiska” figurer och strukturer d\u00e4r ute, och de kan alltid f\u00f6rklaras med hj\u00e4lp av perspektiveffekter. Samma med denna rektangul\u00e4ra galax? Ja, med st\u00f6rsta sannolikhet, dessutom \u00e4r den f\u00f6rmodligen resultat av tv\u00e5 spiralgalaxer som g\u00e5tt ihop och g\u00e4ngat sig – den g\u00e4ngse tillv\u00e4xtformen i kosmos.<\/p>\n

\u00c4ven Keck-teleskopet har synat fenomenet. Gissningsvis ringde astronomerna p\u00e5 Subaru till grannarna och bad om hj\u00e4lp, och d\u00e5 fick de veta att h\u00e4r d\u00f6ljer sig en galaxskiva med en ytterfart p\u00e5 100 000 km\/h.<\/p>\n

Galaxens massa skattas till 50 ggr MINDRE \u00e4n Vintergatans.<\/p>\n

En astronom p\u00e5pekar i pressmesset fr\u00e5n Swinbune University of Technology i Australien<\/a> (tack till Christian Vestergaard <\/strong>som p\u00e5passligt hittat nyheten) att n\u00e4r Vintergatan och Androdamedagalaxen krockar om tre miljarder \u00e5r, kan den “nya” galaxen f\u00e5 samma mystiska kubform.<\/p>\n

\n
\"\"<\/a><\/div>\n

S\u00e5 h\u00e4r lyder en strof i Povels text:<\/p>\n<\/div>\n

S\u00e4g, var den l\u00e5ng?
\nNej nej nej!
\nVar den kort?
\nNej nej nej!
\nEn fet tv\u00e5l?
\nNej nej nej!
\nEn liten knubbig tv\u00e5l!<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00d6verskottslager?<\/h2>\n

Jag h\u00f6rde p\u00e5 t\u00e5get ut till Oxie och TBO i kv\u00e4ll v\u00e5r ASTB-vice\u00a0 Anders Nyholm<\/strong> betrakta teleskopen vid astronomiska institutionen i Lund som “\u00f6verskottslager”, vilket bara kan matchas av Peter Lindes<\/strong> beskrivning av radioteleskopet p\u00e5 TBO:<\/p>\n

– Det \u00e4r inte ett instrument, det \u00e4r ett monument!<\/p>\n

Radioteleskopet har vi vissa f\u00f6rhoppningar om – men vad h\u00e4nder i Lund? \u00c4r all praktisk verksamhet nerlagd?<\/p>\n

ASTB kan inte ta \u00f6ver allt, \u00e4ven om vissa av oss dr\u00f6mmer om J\u00e4van.<\/p>\n

ESO-bilden visar 200 000 galaxer i infrar\u00f6tt<\/h2>\n

ESO:s teleskop VISTA har anv\u00e4nts f\u00f6r att skapa den samtidigt st\u00f6rsta och b\u00e4sta bilden n\u00e5gonsin av himlen i infrar\u00f6tt ljus.<\/a> Tagen som en del av himmelskartl\u00e4ggningen UltraVISTA, visar bilden en oansenlig del av himlen som \u00e4nd\u00e5 bjuder p\u00e5 mer \u00e4n 200 000 galaxer.<\/p>\n

Den nya bilden ing\u00e5r i en stor samling av data fr\u00e5n flera kartl\u00e4ggningsprojekt som genomf\u00f6rts med VISTA och som ESO nu g\u00f6r tillg\u00e4nglig f\u00f6r astronomer v\u00e4rlden \u00f6ver.<\/p>\n

ESO:s teleskop VISTA har observerat en och samma del av himlen under en l\u00e5ng tid f\u00f6r att l\u00e5ngsamt samla ljus fr\u00e5n de mest ljussvaga och avl\u00e4gsna galaxerna.<\/p>\n

\u25ba F\u00f6r att g\u00f6ra denna nya bild<\/strong> har mer \u00e4n sex tusen separata exponeringar genom tre olika filter kombinerats.<\/p>\n

\u25ba Med en total observationstid av 55 timmar<\/strong> \u00e4r den samtidigt den st\u00f6rsta och djupaste nfrar\u00f6da bilden av himlen som n\u00e5gonsin gjorts.<\/p>\n

\u25ba Teleskopet VISTA,<\/strong> som ligger vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile, \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta och mest kraftfulla kartl\u00e4ggningsteleskop f\u00f6r infrar\u00f6tt ljus. Sedan observationerna startade 2009 har det \u00e4gnat den st\u00f6rsta delen av sin observationstid f\u00f6r offentliga kartl\u00e4ggningar, b\u00e5de av stora delar av den s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen samt n\u00e5gra mindre omr\u00e5den.<\/p>\n

I kartl\u00e4ggningen UltraVISTA studerar man en vid f\u00f6rsta anblick tom del av himlen som kallas COSMOS-f\u00e4ltet. Omr\u00e5det\u00a0 har studerats omfattande med andra teleskop, bland annat NASA:s\/ESA:s Hubbleteleskop.\u00a0 UltraVISTA \u00e4r den klart djupaste av de sex kartl\u00e4ggningar som gjorts av VISTA och \u00e4r den som avsl\u00f6jar de ljussvagaste galaxerna.<\/p>\n

Vid f\u00f6rsta anblicken kanske bilden fr\u00e5n UltraVISTA inte verkar speciellt anm\u00e4rkningsv\u00e4rd. Man ser n\u00e5gra ljusstarka och m\u00e5nga svaga stj\u00e4rnor. Men i sj\u00e4lva verket \u00e4r n\u00e4stan alla av dessa ljussvaga prickar inte stj\u00e4rnor i Vintergatan, utan v\u00e4ldigt avl\u00e4gsna galaxer<\/span> som var och en inneh\u00e5ller miljarder stj\u00e4rnor. Om man f\u00f6rstorar bilden och zoomar in mer och mer ser man fler och fler av dem. Sammanlagt finns \u00f6ver 200 000 galaxer i bilden.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Topp-\u00e5rsm\u00f6te p\u00e5 “Mount Galgbacken”<\/h2>\n

Vi ska inte recensera oss sj\u00e4lva, men det var en fantastisk trevlig \u00e5rsm\u00f6teskv\u00e4ll ute p\u00e5 TBO och v\u00e5r nya lokal med V\u00e4rnamos unga proffsastronomer Albin Walld\u00e9n<\/strong> och Max Nordin<\/strong> – vad ska de annars kallas? – och Anna \u00c1rnad\u00f3ttir<\/span>s<\/strong><\/strong> levande och skrattstimulerande ber\u00e4ttande om sin kompis sen ungdomen, den amerikanska astronauten Bonnie Dunbar<\/strong> och hennes karri\u00e4r ovan d\u00e4r.<\/p>\n

En guldstj\u00e4rna f\u00f6r kv\u00e4llen!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hot news fr\u00e5n Onsala: R\u00f6d j\u00e4ttes magnetiska hemlighet avsl\u00f6jad Astronomer har f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen kunnat m\u00e4ta formen hos en r\u00f6d j\u00e4ttestj\u00e4rnas magnetf\u00e4lt. Deras nya metod kan hj\u00e4lpa forskare f\u00f6rst\u00e5 omvandlingen som v\u00e4ntar solen om ett par miljarder \u00e5r. Om bilden ovan denna info: Den r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnan \u00e4r\u00a0 IK Tau. De vita str\u00e4cken visar hur ljus… L\u00e4s mer »Nr 61 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28915"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28915"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28915\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28955,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28915\/revisions\/28955"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28915"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28915"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28915"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}